Ur Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt (Im Westen nichts neues). Raderna nedan är en litterär höjdpunkt i författarens skrivande. En märkligt kväll vid fronten, med krevader och trumeld runt om, befinner sig två män i en gammal lada med ett litet fönster som de täckt över för att inte avslöjas p.g.a ljuset när lågorna fladdrar i mörkret; lågorna från vedelden som steker färdigt den stulna gåsen. Remarque beskriver männens relation, i just detta ögonblick, på just denna plats, just denna natt, och just mellan dessa två:"Så sitter vi mittemot varandra, Kat och jag, två soldater i nötta vapenrockar, som steker en gås mitt i natten. Vi säger inte mycket, men vi är fyllda av ömmare hänsyn till varandra än jag antar att ett älskande par kan vara. Vi är två människor, två små gnistor av liv,
och där ute är det natt och dödens avgrund. Vi sitter vid dess rand, blottställda och gömda, över våra händer rinner det fett, våra hjärtan är nära varandra, och ögonblicket är som rummet: i det fladdrande skenet från en stilla eld rör sig våra känslors dagrar och skuggor fram och tillbaka. Vad vet han om mig – vad vet jag om honom. Förut hade våra tankar inte alls liknat varandra – nu sitter vi framför en gås och känner att vi lever och är varandra så nära att vi inte förmår tala om det."
Läs mer om författaren och hans författarskap: >>Klicka här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar