söndag 29 januari 2017

Heta ord (23). Nödvändighet

Rilke (ur Brev till en ung poet):
Och om det ur denna vändning inåt, denna nedsänkning i din egen värld, kommer dikter, då kommer du inte ens att överväga att fråga någon om det är bra dikter. Du kommer inte heller att försöka få tidningar intresserade för dessa arbeten, för du kommer att se dem som en naturlig tillhörighet, en del av ditt liv, en röst från det. Ett konstverk är bra om det har uppstått ur en nödvändighet. Någon annan bedömningsgrund finns inte. 
Därför [...] kan jag inte ge dig något annat råd än detta: gå in i dig själv och utforska de djup som ditt liv flödar från; vid källan kommer du att hitta svaret på frågan om du måste skapa. Acceptera svaret, precis som som du får det, utan att försöka tolka det.  [...]  För den som skapar måste vara en värld i sig själv och måste finna allting inom sig och i naturen, som hon förenat sig med.  [...] 
Utforska den grund som manar dig att skriva; undersök om dess rötter sträcker sig in i den djupaste delen av ditt hjärta, erkänn för dig själv huruvida du var tvungen att dö om du förbjöds att skriva. Detta framför allt: Fråga dig själv i nattens tystaste timme: Måste jag skriva? [...] Om det blir ja, om ditt enda möjliga svar på denna centrala fråga är ett starkt och självklart “jag måste”, bygg då hela ditt liv enligt denna nödvändighet; ditt liv måste ända in i sitt mest likgiltiga och oansenliga ögonblick bli ett tecken på och ett vittne till denna drift. 
När jag läste dessa ord från Rilke till en ung poet, finner jag en samstämmighet inom mig som viskar: det ligger något viktigt och lite förborgat i dessa ord, de går inte att förpassa till ett hörn eller till glömska. Är det inte så att allt det vi gör - som är en nödvändighet för oss - är det som vi verkligen VILL? Och gäller inte även motsatsen: det som inte är en verklig nödvändighet för oss, sådant som vi vill lägga av, lägga bakom oss, slippa bära med oss, upphöra att ägna oss åt, av den enkla anledningen att vi egentligen och innerst inne inte VILL?! Jag tänker på våra arbeten; de utgör ju till viss del sådant som i våra liv är en nödvändighet. Vi behöver pengar för att kunna leva och bo och inte frysa ihjäl. En nödvändighet. Jag lägger den diskussionen åt sidan för tillfället om huruvida arbetet är en livsnödvändighet. Återkommer kanske om det ämnet. Då tänker vi vidare på vår fritid (dvs. den tid som vi inte arbetar); vad ägnar vi vår tid och kraft åt? Även där finns det sådant som är (livs-) nödvändigt: att ta hand om våra barn, att äta och sova. Dessa saker som tillhör det mänskliga, det arbetsmässiga och det kroppsliga, de är var och en på sitt sätt helt nödvändiga, inte tu tal om den saken, och inte möjliga att välja bort om mänskligt liv och hälsa ska bestå.

Jag fortsätter till de sysslor, de intressen, de saker, de ting jag vill ägna mig åt och som jag väljer själv. Om de är sprungna ur det som är nödvändigt för mig, då kan jag förstå att dessa ting verkligen är helt avgörande för mig. Jag kan bara uppmuntra dig och mig själv till att söka dessa ting som är livsavgörande och inte missa chansen att ta oss själva på sådant allvar, att ägna kropp, själ och ande åt det som är nödvändigt.

Det måste betyda något betydelsefullt när vi läser Jesu ord: ett är nödvändigt, och hon (Maria) har valt den goda delen och den ska inte tas ifrån henne (sagt i hans möte med syskonen i Betania). Helt klart är det så att det finns sådant som är nödvändigt, och när vi väljer det, kan det egentligen aldrig tas ifrån oss. Det blir ett med våra liv.

I det inledande citatet ur Rilkes Brev till en ung poet, handlade det om den unge mannens undringar och frågor kring sitt skrivande, och det svar han får - anser jag - kan appliceras på våra liv. Sätt in det som du undrar över om det är en nödvändighet för dig eller inte, du vet bäst själv vad det är och som -  om det togs ifrån dig - skulle orsaka din död (och det behöver nödvändigtvis inte enbart syfta på den lekamliga varianten).

Vad är så viktigt för dig?

Skriv för ditt liv! Älska för ditt liv! Spela för ditt liv! Förlåt för ditt liv! Börja träna för ditt liv! Avhåll dig från träningsplikten för ditt liv! Sjung för ditt liv! Läs för ditt liv! Lyssna för ditt liv! Avstå från alkohol för ditt liv! Avstå från rökning och snusning för ditt liv! Ät lite mer för ditt liv! Ät lite mindre för ditt liv! Var lite mer tyst och lyssnande för ditt liv!

Fråga dig: vad är nödvändigt?

lördag 28 januari 2017

fredag 27 januari 2017

Heta ord (22). Småaktighet

Ibland kan det hända att man hakar upp sig på småsaker. Detaljer som stör helheten och helhetsintrycket. Det kan vara en detalj i en bild, en liten repa på bilen, att håret inte är riktigt till belåtenhet, att det killar lite i halsen, att börskurserna gått ner, att det är lite dåligt väder eller att det är ett litet gruskorn i högra skon eller att en hantverkare slarvat med en liten detalj. Något litet som stör. Och förstör helhetsintrycket. Och vissa dagar påverkar oss sådant mer än andra dagar. Ibland är vi nere och harvar i detaljdiket och har tappat bort perspektivet. Sådana dagar är otillfredsställande och till viss del stressande. Sådana tillstånd utmanar perfektionisten inom mig. Kanske har du också upplevt något sådant?

Ordet småaktighet handlar måhända  inte om samma sak, men de tangerar ändå varandra i några avseenden. Småaktighet är att se detaljer och nyanser hos andra och reta upp sig på sådant, påverkas av sådant och ge uttryck för det på något sätt - verbalt, humörmässigt eller i handlingar. I relationer hemma eller på jobbet kan vi nog hamna i detta tillstånd. Att se småsaker och förstora upp dem till att bli alltför stora. Att lägga märke till och haka upp sig på detaljer.  Att tappa det stora perspektivet och stirra sig blind på det lilla.  Att ge uttryck för det i negativ mening och påvisa och påtala det så fort tillfälle gives. Visst, detaljer kan vara och är viktiga, men frågan är bara hur viktiga? Att fästa sin blick och sitt intresse och engagemang vid småaktigheterna - och framföra sitt missnöje med dessa hela tiden - vad leder det till och vad beror det hela på?

I stunder av räfst och rättarting menar den som ser alla felaktigheter att det inte är mer än rätt att ideligen påtala dessa, och det kan kanske i den bästa av världar leda till förbättringar av det som är eller blivit fel. Men lika ofta tror jag att det leder till en dålig stämning och en atmosfär av misstänksamhet och ifrågasättanden och osämja. Och innerst inne tror jag att hela fenomenet med småaktighet egentligen beror på ett inre tillstånd hos den småaktige. Problemet finns inom den som letar felen hos andra. Där kan finnas ett missnöje med sig själv, eller hur livet gestaltat sig. Och ur detta bagage, utvecklas ett behov av att slå på andra, klanka på andra, påtala misshälligheterna runt omkring, högt som lågt.

Småaktighet är inget fint ord. Och inget positivt fenomen. Det bör bekämpas så fort det visar sitt fula ansikte. Och bekämpas med vidare perspektiv och generositet. Det finns ett talesätt: när krubban är tom, bits hästarna och det innebär att om hästar börjar kivas med varandra, börjar bråka med varandra, beror det oftast på att de lider brist på något väsentligt. I det fallet mat. I mänskliga situationer och relationer ofta brist på perspektiv eller kärlek.


tisdag 24 januari 2017

Street, road, lane, avenue, way - vilket är vilket?

To pave the way = att bana vägen (för något eller någon).
Jfr även ordet pavement (trottoar, gångbana).

Ordet street har sitt ursprung i det latinska strata (som betyder "asfalterad väg" - förkortning från via strata); Det är således relaterad till stratum och skiktning . Antika grekiska stratos betyder armé; Greker byggde ursprungligen vägar att flytta sina arméer. Jämför med bosättningar utmed dessa vägnät kallades ofta något med Stretton. Här kan vi tänka på  William Shakespeares födelsestad Stratford upon Avon. Under medeltiden, var en väg (road) som hade en beläggning en gata (street). Beläggningen kunde vara kullersten, asfalt, betong m.m. Det avgörande är att vägen har något sorts skikt, då är en road en street.  Jfr. också med ordet autostrada = en väldigt stor, bred och körvänlig väg (man skulle kunna säga: automobilstreet).

Ordet highway kommer sig av att det ofta är fråga om stora och breda vägar som går i ett eget plan, gärna över andra mindre vägar och trafikleder, och översätts oftast med motorväg.

Lane = körfält, fil, körbana.

Avenue (aveny) = en gata eller väg, vanligtvis en genomfart som går i rät vinkel mot gatorna i ett nätverksmönster eller rutmönster. Ofta kan det också vara fråga om en rak väg med en rad av träd eller stora buskar löper längs varje. I New York finns avenues (går i syd-nordlig riktning) och streets (går i öst-västlig riktning).

Kanske finns världens mest kända övergångsställe på Abbey Road i London, där Beatlesmedlemmarna blev fotograferade till sin LP-skiva med samma namn: Abbey Road. Skivan kom ut 26 september 1969.




måndag 23 januari 2017

Heta ord (21). Innerlighet

Något som har en tendens att förtunnas och försvagas hos oss människor är innerlighet. När jag söker på nätet och vill få fram ordets betydelse hittar jag en rad synonymer, dvs. ord som kan betyda detsamma som innerlighet. Några av orden är: hjärtlig, djupt känd, uppriktig, förtrolig, öm, såt, intim. Hjärtlighet, uppriktighet, förtrolighet, ömhet - så skulle man kunna göra omskrivningar av en del av dessa ord.  Man brukar tala om en öm blick, en förtrolig ton, en uppriktig relation, en hjärtlig atmosfär, att vara känd utan och innan av någon. Alla dessa olika nyanser kan jag läsa in i ordet innerlighet.

En bön att stilla bedja är att förmågan till eller egenskapen att visa innerlighet inte dör ut inom mig, utan kan fortsätta att leva och utvecklas och komma andra till del under hela livet. En innerlig ton i rösten, en innerlig nyans i ögonen, en innerlig vänskap, en innerlighet som blir en motvikt mot hårdheten i det omkringliggande samhället. Inte en innerlighet som blir slav under allt och alla, och att alla andra fritt kan utnyttja mig hur de vill, nej - en innerlighet som härstammar ur ett fritt och självständigt val så att värmen kan övervinna kylan, att omtanken kan övervinna det egotrippade, kort sagt: att kärleken kan övervinna dess motsats.


söndag 22 januari 2017

lördag 21 januari 2017

Heta ord (20). Själviskhet - osjälviskhet

När jag gick på folkhögskola (teologisk inriktning) i Orsa på 70-talet kom det en lärare tillresande från Umeå då och då. Han hette Göran Carlsson och var en färgstark person. Han kombinerade naturlig pondus och respektingivande kraft med en skön humor och stark charisma och auktoritet. På ett - i mina ögon - föredömligt sätt. När han talade, talade han i bilder och målade med orden på ett genuint och originellt sätt. När han talade, lyssnade man. När han tog till orda, stannade annat upp, och man (jag) sög åt mig varje ord, varje stavelse, varje metafor, varje bild, varje språkligt uttryck. Han var en ordkonstnär och en ordbrukare något utöver det vanliga. De veckor han tillbringade på skolan, satte han sin prägel på allt. Det var inget påklistrat, nej, en självklar, genuin och mäktig atmosfär inom och omkring honom som påverkade stämningen på hela skolan. Det var ytterligt påtagligt och starkt.

Jag minns att han hade en morgonsamling och gav oss alla ett ord för dagen vid det tillfället som följt mig sedan dess. Han läste några rader i Höga Visan i bibeln där vi kan läsa:

Bibel 1917:
Fånga rävarna åt oss, de små rävarna, nu då våra vingårdar stå i blom. (Höga Visan 2:15)
Och i bibel 2000:
Fånga rävarna åt oss, de små rävarna,
som härjar i vingårdarna, våra vingårdar som går i blom.
Och efter läsningen av de enkelt talande orden, gav han oss bilder av våra liv. Vingårdarna är våra liv och rävarna är det som är ute efter att fördärva dessa vingårdar. Han räknade upp saker som både vill och kan förstöra våra liv på kort eller lång sikt. Han talade om våra liv som en skön vingård som en trädgårdsmästare vill ansa och vårda till vårt bästa. Han talade om rävarnas förmåga att smyga sig inpå, alldeles ljudlöst och skrämma och fördärva det som  kommer i deras väg. Han talade en god stund om deras tjuvaktiga sinne och själviska läggning. Och han jämförde räven med ett annat djur, en fågel, en duva.

Medan räven kommer smygande i vingårdar och hönsgårdar för att stjäla, slakta och förgöra och roffa åt sig det som den inte äger eller har rätt till, och säger “mitt, mitt mitt”, så sitter duvan i sitt duvslag och kuttrar och säger “du du du”. Pekar på någon annan. Lyssna på en duva någon gång. De sjunger inget vidare eller framträdande, men den säger “du du du”.

Valet för oss står mellan räven eller duvan. Den själviska eller den osjälviska. Den som roffar åt sig det som kommer i dess väg eller den som osjälviskt pekar på någon annan och säger: Du! Du! Du! Han talade också om bildspråket som finns i bibeln där just duvan har en framträdande roll - fast den ändå finns i skymundan - och det talas om att Anden, Guds ande, visar sig i skepnaden av en duva. En vit duva. En duva som sänker sig ner när Jesus döps i floden Jordan av Johannes med efternamnet Döparen, en Ande som finns med i skapelsens morgon i 1 Mos. kapitel 1 där vi kan läsa:
Jorden var öde och tom, och Guds Ande svävade över vattnet.
Anden var med i skapelseögonblicken. Anden var med när Jesus invigdes till sin livsgärning. Anden framställs som Hjälparen (på grekiska: parakletos = den som tröstar, den som ger råd), och den som efter att Jesus fysiskt lämnat sina lärjungar, kommer att hjälpa dem som tror på honom, Anden kommer förklara allt och undervisa de troende om allt, kommer låta alla som överlämnar sina liv åt honom växa till inifrån. Anden pekar på Jesus, pekar på den troende, pekar på Gud, pekar aldrig på sig själv. Som en skygg duva som säger “du du du”.

Jag känner starkt denna lördag att jag vill tillåta Anden att verka fram detta i mitt liv. En osjälviskhet som pekar mot andra, och som inte upphöjer mig själv. Och låta rävarna - det själviska i mitt liv - alltmer få mindre och mindre ingång och dominans i mitt liv.


fredag 20 januari 2017

Nya ord 2016 (2)

Språkrådet ger varje år ut en lista över nya ord som tillkommit och som använts frekvent under året. Det kan vara det talade ordet, det tryckta ordet eller ord som förekommer som kultur- eller nyhetsfenomen. Vi kan med fog konstatera att orden ger uttryck för samhället och samhällsutvecklingen (kanske även -invecklingen) i vår omvärld. Och en del ord är dagsländor, som kommer detta år och dör under nästa, men de ord som Språkrådet tar med i listan är förmodligen ord som kommer att hänga med ett tag. Nedan är hela listan över nya ord:

NYORDSLISTAN 2016

Annonsblockerare: Program som förhindrar att annonser visas på internetsidor.
Blippbetalning: Kontaktlös kortbetalning.
Blåljuspersonal: Anställda som arbetar med akuta insatser inom polis, sjukvård och brandkår.
Cirkulär ekonomi: Kretsloppsbaserat sätt att driva företag som bland annat skapar så lite avfall som möjligt.

Det mörka nätet: Krypterad del av internet som inte kan hittas med vanliga sökmotorer.
Dylanman: Man som beundrar Bob Dylan och som anser sig förstå honom särskilt väl.
Egenanställningsföretag: Företag som sluter avtal med frilansare som går ut på att frilansarna ska kunna fungeramer som anställda än som egenföretagare.
Ekodukt: Bro som håller ihop ekosystemet på ömse sidor om en väg och gör det möjligt för vilda djur att passera.

Enkortsdator: Dator som utgörs av ett enda kretskort och som säljs utan låda, tangentbord och skärm.
Filterbubbla: Individanpassat innehållsurval på internet som filtreras fram automatiskt utifrån exempelvis sökmotorernas registrering av individens tidigare sökningar.
Fomo: Oro för att missa något särskilt intressant eller roligt.
Fredsring: Manifestation där deltagarna håller varandra i hand för att bilda ett symboliskt skydd runt ett objekt.

Frågestrejka: Låta bli att ställa frågor därför att man vill bryta mönstret att kvinnor ställer frågor till och om män i högre utsträckning än vad män ställer frågor till och om kvinnor.
Förpackningsfri: Som säljs utan förpackning.
Förstärkt verklighet: Upplevelse som skapas genom att den verkliga miljö man befinnersig i kompletteras med datorgenererade inslag.

Ghosta: Göra slut med någon genom att sluta ge ifrån sig livstecken.
Gigekonomi: Ekonomi som bygger på tillfälliga uppdrag eller anställningar.
Grindsamhälle: Inhägnat bostadsområde som är stängt för allmänheten.
Influerare: Person vars inflytande används i marknadsföringssammanhang
Kompetenstrappa: Utvecklingsprogram för anställda som syftar till att göra arbetsplatsen mer attraktiv.

Korsspråkande: Samtidig användning av en persons samtliga språk, till exempel i samband med inlärning.
Kroppsaktivism: Ideologiskt grundad verksamhet som syftar till att motverka begränsande skönhetsideal och skapa lika villkor för människor med olika kroppstyper.
Lånegarderob: Ställe där man kan låna kläder i stället för att köpa dem.
Läslov: Lov på hösten när elever förväntas läsa extra mycket.

Matsvinnsbutik: Livsmedelsaffär där varor som annars skulle kasseras säljs till låga priser.
Medborgarforskning: Forskning som bedrivs med hjälp av allmänheten som till exempel samlar in material.
Mukbang: Internetsändning där någon äter och samtidigt talar med sin publik.
Paddeltennis: Idrott som kan beskrivas som en blandning mellan tennis och squash och som spelas i dubbellag

Pappafeminist: Man som anammar feministiska ideal efter att ha blivit far till en flicka
Parasport: Idrott som utövas av personer med funktionsnedsättningar
Poke: En sorts sallad med rå fisk
Pokenad: Promenad där man spelar Pokémon Go

Preppare: Person som förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof
Proteinskifte: Förändring av matvanor som går ut på att byta ut kött mot pro­teinkällor som har mindre påverkan på klimatet
Samlarsyndrom: Sjukligt tillstånd där samlandet övergår vad som kan anses vara normalt
Skamma: Få någon att känna skam

Ställa frågor: Utmana motståndaren genom att spela på ett sätt som ställer försvaret inför svåra beslut (mest i fotbollsmatcher)
Trumpifiering: Förändring av den politiska debatten i riktning mot en retorisk stil där man säger sådant som får uppmärksamhet utan att ta hänsyn till konsekvens eller fakta
Uberisering: Samhällsutveckling som innebär att alltmer av ekonomin hanteras med hjälp av digitala tjänster som gör det möjligt för privatpersoner att byta tjänster med varandra

Utpressningsprogram: Datorprogram som används av utpressare för att låsa en dators hårddisk i syfte att kräva användaren på pengar
Vuxenmålarbok: Målarbok för vuxna
Växtmjölk: Mjölkliknande dryck tillverkad av vegetabiliska produkter
Äggkonto: Anonymt konto i sociala medier, i synnerhet Twitter

källa: http://www.svt.se/kultur/har-ar-arets-nya-ord-1


torsdag 19 januari 2017

Nya ord 2016 (1)

Språkrådet ger varje år ut en lista över nya ord som tillkommit och som använts frekvent under året. Det kan vara det talade ordet, det tryckta ordet eller ord som förekommer som kultur- eller nyhetsfenomen. Vi kan med fog konstatera att orden ger uttryck för samhället och samhällsutvecklingen (kanske även -invecklingen) i vår omvärld. Och en del ord är dagsländor, som kommer detta år och dör under nästa, men de ord som Språkrådet tar med i listan är förmodligen ord som kommer att hänga med ett tag.
SVT Kultur skriver:
------------------------------------------------
Har du tagit en pokenad under året som gått? Eller har du kanske fått en släng av fomo? I dag publicerades nyordslistan för året som gått. Flera av orden i listan har varit stora debattämnen under året, som Dylanman, frågestrejka och pappafeminist till exempel.
Andra ord som sticker ut i listan med totalt 43 ord är Ghosta (Att göra slut med någon genom att sluta ge ifrån sig livstecken) och Fomo (rädsla för att missa intressanta saker). Både Ghosta och Fomo är exempel på låneord från engelskan. Men på årets lista finns även ord från koreanska och hawaiiska. Koreanska mukbang innebär att man internetsänder när man äter och samtidigt pratar med publiken medan poke, från hawaiiska, är en typ av rå fisksallad.
Mukbang
Gröna ord
Årets lista har också en tydlig inriktning mot miljö: Lånegarderob, förpackningsfri och matsvinnsbutik är några av de grönare orden. Dessutom finns Ekodukt med, alltså en bro som håller ihop ekosystemet på ömse sidor om en väg och gör det möjligt för vilda djur att passera.
– Ganska många tänker mer kretsloppsartat. Ett annat ord på listan är proteinskifte som står för att man går över från köttprotein som belastar klimatet ganska hårt till att istället äta mer grönsaker, säger Anders Svensson, Språktidningens nyordsredaktör, till TT.
Trumpifiering
USA:s näste president gör också avtryck – innan han ens tillträtt. Trumpifiering och filterbubbla är två av orden som används allt mer efter Donald Trumps valvinst i november.
Just trumpifiering är ett ord som Anders Svensson tror kommer att användas ännu mer nästa år.
– Man har börjat använda det i samband med presidentvalet i Frankrike och om fler politiker upptäcker att den här debattekniken fungerar kan jag tänka mig att ordet får mer spridning, säger han.
källa: http://www.svt.se/kultur/har-ar-arets-nya-ord-1

I morgon lägger jag ut hela Nyordslistan på denna Tankeverkstad.


onsdag 18 januari 2017

Rök utan eld



Rök utan eld. Svart på vitt. Hela spektrat.
Bilden tagen genom bilrutan med smartphone.


måndag 16 januari 2017

Heta ord (19). Vidsynthet

Jag stod i kön på ortens snabbköp och skulle snabbt fixa några saker inför stundande lunch med barnen. Jag plockade ner några varor i min kundkorg och ställde mig efter 3 andra personer i kön. I varukorgen fanns mjölk, snabbmakaroner, salt och några paket nudlar. Nudlarna särskilt beställda av min dotter. Du vet sådana där tunna, lite krokiga och spagettiliknande strån som är färdigkryddade och som bara läggs i kokande vatten 3 minuter och sen är de färdiga att ätas. Enda variationen är vilken smak på kryddningen man väljer. De är goda, och helt okej som mellanmål och ett snabbt alternativ istället för snabbmat à la McDonalds eller liknande. Emellertid, jag väntade i kön på min tur att få lägga varorna på bandet och betala till Handlar-Olle och märkte att kön bakom mig växte mer och mer. Jag vände mig om och hejade på den som stod bakom mig i kön, en kille i min egen ålder. Han kommenterade min varukorg och pekade på nudelpaketen och undrade: “vad är det där?” Jag tittade upp på honom och svarade: “det är nudlar.” “Vad är det” frågade han. Och jag förklarade för honom vad det var och att de förmodligen från början kom från Asien och hade olika sorters kryddning, allt efter smak och tycke. “Har du aldrig ätit sådana?” frågade jag honom. “Nej” svarade han, “jag äter bara svenskt”.

Där och då - mitt i kön i det lilla snabbköpet - upplevde jag motsatsen till Vidsynthet. Jag kan erkänna att jag kände mig lite smått illamående - det var min spontana och kraftfulla reaktion på hans små korta ord. Jag såg och hörde inskränkthet, skygglappsmentalitet, rasism, intolerans, förakt, avsaknad av generositet och vidsynthet. Jag blev bara tyst när han svarat så, men jag tänkte desto mer. Jag var nära att fråga honom om han aldrig ätit pizza, korv Stroganoff eller mat på McDonalds, men jag kände “vad spelar det för roll, han har bestämt sig för att ha sitt cyklop på sig, de helskyddande skygglapparna så att han inte ser åt höger eller vänster, det är nog rätt så kört…”. Jag lät det bero, betalade mina varor, sa hejdå, och gick hem och lunchade med kidsen. Men jag var tagen av händelsen, den lilla episoden, i det lilla snabbköpet, efter det lilla samtalet. Ett samtal som gav motsatsen till vidsynthet ett ansikte. Som gav inskränktheten ord och ansikte. Jag måste erkänna att en liten bön föddes inom mig, med två olika delar: “låt mig inte vara inskränkt” och “låt mig inte tänka nedlåtande om den som är det”.

Att vara vidsynt. Att se vidare. Att se bredare. Att se åt sidorna. Att se bakåt. Att se framåt. Att se nedåt. Att se uppåt. Så väsentligt. Så avgörande. Att se hela spektrat - är det inte viktigt? Jag jämför med färgerna svart och vitt. Svart är avsaknad av ljus. Avsaknad av alla färger. Vitt är ljuset. Och ljuset är vitt. Vitt är summan av alla regnbågens färger. Det är vad jag kallar vidsynthet. Att samla ihop alla färger och nyanser och i ett skarpt fokus skapas ljuset, det vita, det som fördriver mörkret. Tänk att få vara en sådan människa.


lördag 14 januari 2017

Dörrar

Detta är en ny dag. En dag i mitt liv. En dag som är som en korridor i ett hus. Dagshuset. Dagsverket. I denna korridor finns en rad med dörrar på ömse sidor. De är ännu inte öppnade, de är fortfarande tillslutna och tysta, väntande eller avvaktande, och de liksom säger: vill du öppna mig? Vill du glänta på mig och se vad som finns innanför? Inte alla dörrar har en skylt som avslöjar vad som finns i rummet, utan de är helt omärkta och vissa är målade eller tapetserade nästan i samma färg och/eller mönster som väggarna intill och är av den anledningen lätta att missa i hastigheten. Ibland beror förbiseendet på farten med vilken jag förflyttar mig genom korridoren. Jag kanske vet precis vilken dörr jag vill öppna just idag, och därför springer jag förbi flera stycken i min strävan att nå till den jag tänkte. Jag missar därför en hel del som finns utmed min väg. På gott och ont. Det är ju inte säkert att det alltid är fel eller negativt att inte öppna vissa dörrar. Och det är inte alltid jag vet med säkerhet vad som finns innanför alla dörrar. Av erfarenhet vet jag vad en del stängda dörrar kan innebära och jag har ångrat en del gånger då jag - trots bättre vetande - öppnat dem. Och motsatsen gäller också: vissa rum - bakom vissa dörrar - vet jag innebär ett positivt utrymme, med energigivande upplevelser. Vissa dagar är det av nöden tvunget att öppna dörrar som inhyser konfliktområden eller andra jobbiga oroshärdar, men det positiva är att det finns flera dörrar som jag vet döljer positiv atmosfär, möjligheter och öppna fönster som släpper in frisk och härlig vårluft, medan andra rum är tillslutna, utan några större möjligheter till fräsch doft och tilldragande umgänge.

Verkligheten för de flesta av oss är dock sådan att vi inte alltid självmant kan välja fritt vilka dörrar som vi kan öppna just idag. Vi har en privat verklighet som ser ut på ett visst sätt och en jobbverklighet som ser ut på sitt vis. Vissa dagar och tillfällen är det annat än den fria viljan som styr. Det konstaterar jag utan minsta förvåning eller frustration. Men jag tror att vi varje dag - utöver de dörrar som omständigheter omkring tvingar oss att öppna  - även kan öppna minst en dörr som vi vet ger oss glädje, mod och tillfredsställelse. Vi vet att idag finns det ett otal antal dörrar som med glädje bara finns där väntande på att vår hand ska trycka ner handtaget och öppna - utbudet av möjligheter har aldrig varit större. Jag tror dock att vi gör klokt i att medvetet välja ut vissa dörrar och låta andra vara tillslutna. För vår egen skull. För att slippa bli för splittrade, för upptagna med att hela tiden välja nytt, för stressade när vi skyndar runt och söker. Och söker, Allt och inget.  En del dörrar har en liten skylt med snirklig text som låter mig ana vad som finns bakom. Spännande.

När jag går längs korridoren denna lördagsmorgon, bestämmer jag mig för att öppna en dörr med skylten: Möjligheter. Jag känner mig glad för det valet.
















fredag 13 januari 2017

Artefakt

Artefakt (latin. ars = konst, facere = göra, tillverka) betyder "konstgjort föremål".

Beteckningen, ordet, används för alla ting som tillverkats av människor. Gamla föremål eller helt nytillverkade.
(källa: Wikipedia)

Grattis till dig som gjort något, som du kan kalla ett konstgjort föremål! Du har skapat en artefakt! Det är ett faktum! Emils bössa t.ex. Eller en trägubbe. Eller en svetsad järnkonstruktion. En artefakt.

Exempel på  två artefakter:
stenåldersyxa och stenålderskniv.


onsdag 11 januari 2017

Låst läge


Ibland är det så. Men det finns nycklar som öppnar. Och som synes på bilden, 
kan annat än att själva låsningen gå upp, och orsaka att dörren förr eller senare kan öppnas. 



söndag 8 januari 2017

Parafernalia

Paraphernalia (bona paraphernalia), latin av grekiska paraferna, av para, bredvid, och ferne, hemgift, det vill säga vad en furstes maka för med sig i boet förutom hemgiften och som är uteslutande hennes egendom, som till exempel utstyrselartiklar och klenoder.

I allmännare mening begagnas detta uttryck, särskilt i engelskan, för prålande utstyrsel, bjäfs och grannlåter över huvud taget.

I vissa sammanhang används ordet i betydelsen "tillbehör", jfr engelskans "drug paraphernalia".
(källa: Wikipedia)

Undrar hur mycket parafernalia jag använder mig av?


torsdag 5 januari 2017

Tomten, finns han?

Senaste nytt:

Följande beräkningar bör vara behjälpliga vid bedömningen huruvida tomten finns eller inte.

Det finns omkring 2 miljarder barn på jorden. Men nu vill ju tomten inte besöka muslimer, hinduer, judar eller buddhister, vilket reducerar antalet till 15 % eller 378 miljoner. Med ett världsgenomsnitt på 3,5 barn per hushåll är det sålunda 108 miljoner hushåll att besöka, om vi kan anta att det finns minst ett barn i varje hem.

Jultomten har på grund av jordens olika tidszoner och rotation cirka 3,5 timme på sig att jobba, om vi antar att han reser västerut, vilket ju blir mest logiskt. Han besöker sålunda 967,7 hem per sekund. Det betyder alltså att för varje kristet hem med minst ett snällt barn, har tomten cirka 1/1000 sekund till att parkera släden, springa ut och hoppa ner genom skorstenen, dela ut julklappar, hoa 3 gånger, klämma 2 snapsar, upp genom skorstenen, i släden och iväg till nästa hus.

Om vi antar att alla hem som ska besökas är jämt fördelade är det ca 1 km mellan varje hus i genomsnitt. Tomten färdas sålunda ca 100 miljoner km, toabesök och andra pauser räknas inte. Med andra ord flyger tomtens släde med ungefär 1000 km per sekund eller 3000 gånger ljudets hastighet. Som jämförelse kan nämnas att den snabbaste farkost som människan hittills skapat, rymdsonden Ulysses, färdas cirka 50 km per sekund. Som kuriosa kan nämnas att en normal frisk ren kan komma upp i en hastighet av ungefär 30 km i timmen.

Lasten i släden är ett annat intressant objekt. Om vi antar att varje barn får klappar motsvarande 1 kg, har släden en last på 500 000 ton, tomtens vikt inte medräknad. På land kan en normalstark ren dra ungefär 200 kilo. Även om vi antar att de speciella flygande renarna kan dra en vikt tio gånger denna, kommer inte släden ur fläcken, om inte tomten skaffar fram cirka 360 000 dragvilliga renar.
Detta kommer att ge släden en samlad vikt på ca 600 000 ton. 600 000 ton, som flyger med 1000 km per sekund alstrar ett enormt luftmotstånd. Detta kommer att hetta upp renarna, ungefär som en meteorit som inträder i jordatmosfären.

De två ledarrenarna kommer då att absorbera en energi motsvarande 14300 triljarder joule per sek, eller 14300 triljarder watt. Ledarrenarna kommer helt enkelt att brinna upp omedelbart och de bakomvarande kommer att utsättas för en ljudvallsbang och därefter själva brinna upp. Alla renarna kommer att möta sin anfader på mindre än 4,26 tusendels sekunder, det vill säga när tomten når
till sitt femte hus.

Detta är dock hypotetiskt, för då släden accelererar från 0 till 1000 km/s på 1/1000 sek, kommer alla i släden att bli utsatta för en g-kraft 17500 gånger större än tyngdkraften. En tomte på ca 150 kg (vikten uppskattad efter existerande kopior) skulle naglas fast i bakre delen av släden motsvarande en vikt av ca 3 miljoner kg, vilket ögonblickligen skulle krossa varje ben i hans kropp och förvandla honom till en våt fläck.

Slutsatsen bör bli att om tomten någonsin levat så är han definitivt död nu.
--------

Hoppas han återuppstår till nästa jul! :)


onsdag 4 januari 2017

Ab imo pectore

Ab imo pectore – "Av hela mitt hjärta". Egentlig rak översättning: "ur det djupaste av mitt bröst (bål)", eller snarare: "ur det djupaste bröst" eller "ur den djupaste bål" (en hälsningsfras använd av Julius Caesar och andra under hans tid ca. år 50 f.Kr.). (källa: Wikipedia)

Någon översätter de latinska orden rätt och slätt med: Ur hjärtats djup.

Detta latinska uttryck finns med i Lars Bill Lundholms deckare Gamla Stan-morden, med kommissarie Axel Hake. När jag hörde och läste betydelsen av det vackert klingande latinska uttrycket, började de grå cellerna någonstans högst upp att röra sig, först lite vaggande, intagande, för att sen blomma ut i full associationsfrihet och frigörelse! Yes! I djupet av mitt hjärta!

Att låta sig hänföras. Att likt Stanley Jones utbrista:
Att se Gud i vardagen, då förvandlas det simpla till det helgade; då brinner 
Guds eld i varje buske, och livet har en mening. 
Det är enbart när man låter sig hänföras som man lär sig något. Barn har den förmågan. Jag ser det på de härliga barnen Elin och Edvin. De hänförs. De lär sig. De upptäcker och testar. De prövar om och om igen. I hänförelse. Jag har en stilla bön om att aldrig upphöra att låta mig hänföras. Att aldrig bli så (för-) vuxen att jag inte längre känner hänförelsen och nyfikenheten. Skulle det upphöra, har nog livet flytt sin kos. Nej, hellre: Att se fjärilens flykt över blommorna, känna den salta doften av hav och längta ut, kunna ta en bild med kameran - fånga ett ögonblick - och sedan betrakta den med öppet sinne: vad säger mig bilden? Vad säger mig sammanhangen där jag framlever mitt liv? Vad kan jag lära av detta? Vad kan jag se? Vad säger mig deckaren jag läser, romanen jag insuper, filmen jag ser? Vad säger mig allt detta om mig själv, om de andra, om omvärlden, om livet? Stenarna ropar till mig om ingen annan gör det. Jag vill aldrig bli färdig. Färdigformatterad. Färdigställd. Etiketterad. Inhyst i lämpligt fack. Never. Jag vill bo i Neverland. i detta avseende. Men jag emigrerar till Alwaysland. Där finns alla möjligheter. Alla dörrar är möjliga att öppna. Inte i själens Nothinghill, utan i EveryWonderfulMorningland.

Helhjärtat vill jag leva.... Helhjärtat vill jag dö...
Med hela hjärtat hela tiden, överallt och jämt, med hela hjärtat hela tiden, alldeles bestämt.
(Ingemar Olsson)



tisdag 3 januari 2017

måndag 2 januari 2017

Nyårsbabyns tankar, eller: när året är som ett oförstört barn




Ett nytt år har tagit sin början,
sanden har börjat rinna,
ska jag komma ifatt min själ
ska mitt inre hinna,
jag försöker ta så stora kliv
ska jag meningen finna?
Ljuset återvänder till ljustörstare
och av bekymmer stinna
vi lever en dag i sänder
- varje man och kvinna.
Våra själar leva,
våra hjärtan brinna.




Tänk att få vara som ett barn som ser tillvaron med nya ögon, som läser boken för första gången, skriver sina första bokstäver, sjunger sin första sång, räknar sitt första tal, ser på naturen med ljus och längtande blick, blickar på det vita pappersarket och nyfiket börjar fylla det med innehåll, uppfattar omgivningen med neutral inställning, öppnar sig för andra likt blomman vars kronblad vecklar ut sig mot ljuset, tar in de skatter och möjligheter som finns i närområdet som om de vore nygräddade våfflor med drottningsylt och grädde, låter sig hänföras och överraskas och glädjas. Någon sa att om man inte låter sig hänföras, så lär man sig inget nytt. Ett grått nytt hår? Nej, Ett gott nytt År!


söndag 1 januari 2017