tisdag 21 februari 2017

Bokstaven i

En liten oansenlig bokstav utan tillstymmelse till krumelurer eller utsmyckningar. Bara rakt upp och ner: ett i. Världen skulle vara fattig och språket bristfälligt utan denna lilla bokstav. Namnet Inga t.ex. skulle bli: Nga. Inge skulle bli: Nge. Hur kul vore det? Ideell skulle intoneras som deell, och det låter ju mer som ett datorfabrikat. Idiot skulle bli Diot, och det känns närbesläktat med en modeskapare. Förvecklingarna skulle bli mångahanda. Iris - du vet det där i ögat - skulle bli ris. Misstagen skulle rada upp sig i vår vardag. Utan i.

Och hur skulle olika uttryck te sig? Uttrycket: i och för sig, skulle bli: och för sg. Istället för, skulle bli stället för. Nej, det går  inte an. Det funkar liksom inte när vi nu gjort oss beroende av det lilla ordet. Det finns för övrigt inte så många exempel på bokstäver som helt för sig själv utgör ett eget ord. Vi har - i svenskan - orden: ö, å, o och: i. Talspråksmässigt kan vi också ta med: a (när man egentligen säger: ja). Klurigt. En ö är en ö vid vilken man kan lägga till med båten, en å är ett vattendrag i vilket man kan paddla, ordet o är mer som utfylllnad t.ex. i sången O store Gud m.fl. Men ordet i har en mer avgörande position och ställning. En lägesbestämning. En preposition. En tydlig avgränsning. I magtrakten. I huvudet. I Gästrikland. I medelåldern. I barndomen. I skolan. I själva verket. Idag. Imorgon. I livet. I framtiden. 

I gammal svenska används ordet I som ett pronomen. T.ex. I haven rest en lång väg. (ni har rest en lång väg). I skolen stanna i trygghet. (ni ska stanna i trygghet)

Ett litet schysst ord. En liten schysst bokstav. Okonstlad, naken, viktig och mycket användbar. Oansenlig men framstående. Idog. Intressant. Många gånger helt avgörande. Som står på eget ben (i har ju bara ett ben). Och förresten, lilla i ser ibland ut som ett tänt ljus, IntensIv.

Lite fakta (källa Wikipedia): 

Versalt I
Talet 1 (ett) med romerska siffror.
Länsbokstav för Gotlands län.
Nationalitetsbeteckning för motorfordon från Italien.
Kemiskt tecken för grundämnet jod. Se även periodiska systemet.
Symbol för storheten elektrisk ström i fysikaliska formler (till exempel Ohms lag).
Gammalt svenskt personligt pronomen;  I (pronomen).
Inom bibliotekens klassifikationssystem SAB beteckning för konst, musik, teater och film, se SAB:I.
Vanligt förekommande som tröghetsmoment i stela kroppars dynamik (alt. bet. J).

Gement i
i är inom matematiken den imaginära enheten.
Det nya namnet på OS/400 / i5/OS

Historia
Till det latinska alfabetet kom bokstaven I från den grekiska bokstaven jota. Den härstammar i sin tur från den feniciska bokstaven "jodh", som ursprungligen föreställde en arm. Länge fick bokstaven "I", liksom "jota" och "jodh", beteckna både i-ljud och j-ljud.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar