Ljus och glädje

Får jag skriva om glädje idag? Om fröjd? Om skratt i maggropen och smajl på läpparna? Får jag skriva om det mest mänskliga? Att skratta? Och att gråta? När solen öser ut sitt sken, när vinden tar tag i mitt hår, när blommorna omger mig med sin skönhet, och mänskliga relationer omger mig med sin skörhet, kan jag då skriva om glädje? Om sång i hjärta och sinne? Finns den? Ja! Existerar den? Ja!

När orden strömmar ut genom fingrarna, ner genom tangentbordet och blir synliga på datorskärmen, då vet jag att det är så. Detta finns. Det är synligt. Det känns. Det är konkret och uppenbart. Oj oj oj, det är skönt. Verkligheten är skön. Och viktig. Idag är den blå och grön, den är ljust vit och enkelt grå. Den är på riktigt.