Attosekund

De får Nobelpriset i fysik 2023

Nobelpriset i fysik detta år utdelas för forskarnas framsteg  när det gäller att mäta oerhört korta tider, s.k. Attosekunder. 

Pierre Agostini
Disputerade 1968 vid Université Aix-Marseille i Frankrike. Är nu professor vid The Ohio State University, Columbus, i USA.

Ferenc Krausz
Född 1962 i Ungern. Disputerade 1991 vid Technische Universität Wien i Österrike. Är nu verksam vid tyska Max-Planck-Institut für Quantenoptik i Garching och professor vid Ludwig-Maximilians-Universität i München.

Anne L’Huillier
Född 1958 i Frankrike. Disputerade 1986 vid Université Pierre et Marie Curie i Paris. Är nu professor vid Lunds universitet, där hon varit verksam sedan 1990-talet.

De tre pristagarna delar på prissumman 11 miljoner kronor.

Källa: Kungl. Vetenskapsakademien

På webbsidan dn.se läser vi bl.a denna förklaring för av en attosekund är:

Vi brukar kalla korta stunder för ögonblick, men det är ett ord som inte ens börjar förklara hur kort en attosekund är. En vanlig blinkning är en tiondels sekund. En kolibri kan göra 80 vingslag per sekund. Liknelser som inte alls räcker till.

För att förstå hur de här enheterna förhåller sig till en attosekund, försök istället att tänka dig hur många sekunder som passerat under de 13,8 miljarder år som gått sedan universums uppkomst. Då hamnar du i samma härad som antalet attosekunder som passerar under en enda sekund.

Så här kort är en attosekund

Hjärtat slår ungefär en gång i sekunden. Antalet attosekunder på en sekund motsvarar antalet sekunder som gått sedan universums uppkomst.