torsdag 22 juli 2021

Visste du detta (26)? Metafysik

Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och försöker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande. Metafysik handlar om sådant som vi inte kan uppfatta med våra sinnen, som finns bortom det fysiska, men detta är inte en tillräcklig definition. Från att ursprungligen ha varit ett mer väldefinierat ämne – som kan sägas ha haft "varande i sig" eller "första orsaker" som sitt studieämne – har det idag kommit att inkludera frågor som exempelvis viljans frihet, som förr inte skulle ha betraktats som en metafysisk fråga. Andra frågor som har behandlats inom metafysiken är Hur är naturen beskaffad?, Finns Gud?, Vilken är människans plats i universum? samt begrepp som existens, rum, tid och kausalitet.  

Denna utveckling av ämnet har gjort att det numera är mycket svårdefinierat, samtidigt som det finns ett förnyat intresse för dessa frågeställningar. Metafysik kritiseras ibland för att ta vid där vetenskapen slutar, den ses som utomvetenskaplig. Mot denna kritik framhålls att metafysik såsom filosofisk verksamhet kan bedrivas med försvarbara, rationella argument som inte motsäger utan tvärtom integrerar vetenskapliga fakta. Det förefaller dessutom omöjligt att med vetenskapliga eller logiska argument motbevisa metafysiska utsagors giltighet. 

Uppfattningen att metafysiska utsagor inte kan vara sanna kan kritiseras för att själv bygga på ett antagande av metafysisk art, nämligen att verklighetens grundläggande fundament är så att de inte kan begripas. Därför är det svårt att se hur man kan avvisa metafysik utan att själv bedriva metafysik i någon form. (Denna text är inte verifierad med motiveringen brist på källor. Vilket är en tydlig (meta)for. Det är bryggan mellan det som (ännu) inte går att bevisa men något som vi ändå på något plan vet/känner finns där.)

Det första genomarbetade metafysiska systemet anses vara Aristoteles "första filosofi". Termen "metafysik" härstammar från samlingsnamnet på fjorton av Aristoteles böcker. Aristoteles själv kände däremot aldrig till termen; böckerna fick sitt namn ungefär hundra år efter hans död då en sammanställare av Aristoteles skrifter benämnde dessa fjorton böcker "Ta meta ta phusika", ungefär "det som kommer efter det fysiska". Tanken var troligen att man först skulle ha tagit sig igenom Aristoteles "fysik", det vill säga hans naturvetenskapliga böcker, innan man gav sig på "metafysiken".

Med tiden blev det grekiska "ta meta ta phusika" substantiverat till latinets "metaphysica". I det medeltida tänkandet hade metafysiken till uppgift att klargöra enheten mellan det immanenta och det transcendenta och sammanföll då i stor utsträckning med den naturliga teologin. Termen "metafysik" kom att beteckna både Aristoteles verk och ämnet för detta verk.

(Källa, och läs mer på Wikipedia)



tisdag 20 juli 2021

Visste du detta (25)? Goosebumps: gåshud

Gåshud (även piloerektion) är en funktion inom termoregleringen som innebär att en muskel (errector pili) aktiveras och drar i hårsäckarna så att dessa pekar rakt ut. När detta händer oss människor som inte har päls liknar vi en plockad gås, därav uttrycket. Kan också kallas rysning.

På pälsdjur reser sig håren på skinnet. Detta har huvudsakligen två funktioner, pälsen blir tjockare och varmare eller att pälsdjuret ser större och farligare ut.

Hos människan framkallas gåshud främst av kyla men också av vissa känslor i form av njutning eller obehag. Gåshud framkallas av att kyla eller andra sensoriska stimuli aktiverar termoreceptorerna vilka signalerar till centrala nervsystemet att dra samman errector pili, varmed gåshuden uppkommit. När musklerna dras samman förändras blodgenomströmningen i huden; denna ytliga blodcirkulation är viktig för att balansera temperaturen mellan kroppsdelar samt i kroppen gentemot omgivningen. Errector pili är glatt muskulatur och kan följaktligen kontrahera i respons på signalsubstanser och hormoner som påverkar sympatiska nervsystemet.

Fenomenet kallas även ståpäls, ankskinn, tuppaskinn eller "kycklingskinn" eftersom ankor, tuppar och kycklingar har samma typ av skinn. På engelska: goosebumps.

(källa: Wikipedia)

måndag 19 juli 2021

Visste du detta (24)? Litania

Litania är en diktsamling av Werner Aspenström utgiven 1952. Tillsammans med Snölegend (1949) och Hundarna (1954) bildar den en trilogi. De tre samlingarna utgavs tillsammans i Dikter 1946-1954, som även innehåller några dikter från Skriket och tystnaden (1946).

Litania betyder klagovisa, men trots en elegisk grundton innehåller samlingen många humoristiska och lekfulla dikter, liksom koncentrerade och sinnliga naturdikter. Boken har fyra avdelningar. Den första anknyter till den föregående samlingen Snölegend och gestaltar känslor av distans, avskildhet och dödsmedvetenhet. Den andra innehåller korta dikter, ofta med naturmotiv, som den underfundiga och välkända Mätarlarven. Den tredje avdelningen präglas av poetisk självrannsakan och kritisk granskning av diktens möjligheter. 

Där finns även porträttdikter av fem svenska poeter, vilka har identifierats som Bo Setterlind, Karl Vennberg, Gunnar Ekelöf, Lars Englund och Artur Lundkvist. I den fjärde och avslutande avdelningen varieras ett undergångstema med mörka visioner, bland annat representerat av dikten Världsträdet.

(källa: Wikipedia)

söndag 18 juli 2021

Visste du detta (23)? Metanoia

Metanoia, en omskrivning av grekiska μετάνοια, betyder eftertanke eller borttanke, med meta som betyder "efter" eller "bortom" och nous betyder "sinne". Det förstås allmänt som "en transformativ hjärteförändring; särskilt: en andlig omvändelse".  (Wikipedia)

Stinissen talar om att omvändelse på grekiska heter metanoia. Det innebär alltså att få andra tankar, förvärva djupare insikt, bli medveten. Det är en ständigt pågående process. Människans hem är i Gud som bor i hennes innersta. Din omvändelse består i att bli medveten om den verklighet du lever i. Det är i bön och tystnad som dina ögon kan öppnas. Omvändelse leder dig inte till något främmande och okänt, du går mot din längtans innersta mål.  

Detta stämmer väl in i Hellstens ord: Jesus var inte troende, han var medveten. De orden kommer till mig som en insikt, vilken jag önskar ska fördjupas inom mig. En insikt som landar inom mig varje dag, i mitt tänkande och varande. Att få vara trygg och medveten om närvaron



fredag 16 juli 2021

MÄTARLARVEN

 MÄTARLARVEN

Jag sträcker mig ut från mitt körsbärsblad
och spanar ut mot evigheten
evigheten är alldeles för stor i dag,
alldeles för blå och tusenmila.
Jag tror jag stannar på mitt körsbärsblad
och mäter upp mitt gröna körsbärsblad. 

(av Werner Aspenström, Ur Litania, 1952)