Salig för en stund

Peter Hallström från hans skiva: Brev från en förlorad son.

Saliga är de som är fattiga i anden,

för dem tillhör himmelriket.

Saliga är de som sörjer,

för de ska bli tröstade.

Saliga är de ödmjuka,

för de ska ärva jorden.

Saliga är de som hungrar

och törstar efter rättfärdighet,

för de ska bli mättade.
(Jesus)

Intervju med Tomas Sjödin om hans författarskap

Ekumenik när den fungerar ==> hitta det som förenar

Glimtar och kommentar från Åredalens ekumeniska vintermöte 23-25 januari
(källa: dagen.se):

Samtalet bränner till när en man i publiken ställer en fråga om vad de tre tänker om den högljudda, nästan aggressiva andlighet man ser i vissa frikyrkosammanhang.

– Jag förstår det inte, säger Markus Torgeby. Det är som att jag skulle skrika ”Jag älskar dig” till min fru när vi ska sova.

Publiken skrattar, och många verkar känna igen sig. Jag får tillbaka känslan jag hade under konserten med Tomas Andersson Wij. Som att publiken förenas i en slags lättnad. En gemensam glädje över att man inte måste hålla med om allt som sägs och görs i kyrkan, samtidigt som det finns en varm tro som bär. 

Markus Torgeby (känd från boken Löparens hjärta) återkommer till bönetanterna i hans uppväxts kyrka som alltid såg så på honom med kärlek. Jag ser mig omkring och noterar att det inte bara är män som skrattar. Det här samtalet hade lika gärna kunnat heta ”Människor och andlighet.”

[...]

Det finns en varm och levande ekumenik i bygden. Något som Peter Halldorf också lyfter fram.
– I Åredalen lever kyrkorna på ett självklart sätt nära varandra, utan rivalitet och revirtänkande. Det skapar förutsättningar för ett gränsöverskridande möte av det här slaget, säger han till Dagen.

Peter Halldorf menar också att otillgängligheten, avståndet från större städer är en fördel.
– Det kräver en viss ansträngning att ta sig hit, vilket gör att de som kommer är ytterligt motiverade.

Undersåkers kyrka (bild från Facebook)

Tröst

Sentiment

Sentiment avser en känsla, åsikt, attityd eller uppfattning, ofta färgad av emotioner snarare än rena fakta. Det används för att beskriva en allmän stämning (t.ex. marknadssentiment) eller en tender, nostalgisk känsla. I en kommun t.ex kan man göra undersökningar som registrerar medborgarnas reaktioner när de kontaktar kommunens telefonväxel eller kommunvägledare. I syfte att förbättra servicen till allmänheten.

På svenska kan det översättas till känsla, stämning, uppfattning eller sentimentalitet. 

Här är en uppdelning av betydelsen av "sentiment":

• Allmän känsla eller attityd: En kollektiv eller individuell inställning till en fråga, såsom "marknadssentiment" (optimism eller pessimism på finansmarknaden).
• Åsikt/Tanke: En uppfattning baserad på känslor.
• Känslosamhet: En finstämd, ibland överdriven, känslomässig reaktion (sentimentalitet).
• Sentimentanalys (Inom IT/Data): Automatisk identifiering av åsikter och känslolägen i text, t.ex. om en recension är positiv eller negativ. 
• undersökningar för att få koll på allmänhetens sentiment, görs t.ex. av kundtjänst hos ett företag eller en kommun, för att kunna förbättra servicen till medborgarna

Ordet sentiment (känsla, åsikt, stämning) härstammar från medeltidslatinets sentimentum, som betyder "känsla, tillgivenhet, åsikt". Detta är i sin tur bildat av latinets sentire, vilket betyder "att känna, förnimma, tycka". Begreppet kom in i engelskan via fornfranskans santement/sentement under 1300-talet. 

Etymologisk utveckling:

Latin: Sentire (känna, uppfatta).

Medeltidslatin: Sentimentum (känsla, känsla/åsikt).

Fornfranska: Sentement.

Moderna språk: Sentimentalitet, från franskans sentiment, började användas för att beskriva känslosamhet och en viss längtan tillbaka, ofta kopplat till gamla minnen. 

Ursprungligen innebar ordet "personlig erfarenhet" eller "egen känsla" under 1300-talet, men utvecklades under 1600-talet till att betyda en tanke som präglas av känsla eller emotion. 

(källa: Gemini)

En frusen kung

Sidensvansen

Clochard

Clochard (substantiv)

Andra former: clocharden, clocharder

[klo∫a´rd]   ljust sj-ljud 

Fransk, sär­skilt parisisk ute­liggare, som ofta lever av lumpsamling el. tiggeri.

Belagt sedan 1965; av franska clochard med samma betydelse, till clocher 'linka, halta'

(källa: SAOB)

"Maigret och clocharden" är en kriminalroman av Georges Simenon (originaltitel: Maigret et le clochard) där kommissarie Maigret utreder mordförsöket på en hemlös man fiskad ur Seine i Paris. Boken utgavs på svenska 1964 och har även utgivits som talbok. 

I nobelföreläsning av László Krasznahorkai, Nobelpristagare i litteratur 2025, i börssalen i Gamla stan. 

Han berättar i sin föreläsning om en clochard, en luffare (uteliggare) som överträder en viss linje i tunnelbanan i Berlin, och utifrån den skildringen drar han paralleller med de mänskliga fenomenen Det Onda och Det Goda.

Läs mer på sid. 10 i hans föreläsning, som återfinns på denna länk: >>klicka här!