Så är det

 

Mincemeat

Citat ur M W Cravens bok: Krypskytten:

Det finns alltid ett ›men‹ i allt du säger, Alastor.«

»Men vi talar om ett land som klädde ut en död luffare till kapten i marinkåren och lät honom driva omkring i havet utanför Spanien med några falska dokument som lurade Hitler att tro att de allierade planerade att invadera Grekland och inte Sicilien.«

»Jag vet vad Operation Mincemeat var, Alastor«, sa Flynn. »Vill du komma till poängen?«

»Min poäng, Stephanie, är att alla riktigt bra planer är galna.«

Wikipedia låter oss veta:

Operation Mincemeat var under andra världskriget en framgångsrik brittisk operation där en död kropp, försedd med falska militära dokument, användes för att vilseleda tyskarna om invasionen av Sicilien. Det var en del av den större operation Husky och hade som mål att övertyga den tyska militärledningen Oberkommando der Wehrmacht att de allierade skulle invadera Balkanhalvön, Sardinien och Korsika istället för den italienska ön Sicilien, som var det egentliga målet för angreppet.

Planering

När kampanjen i Nordafrika började lugna ner sig vände de allierade krigsplanerarna sin uppmärksamhet mot Europa. Sicilien var med sitt stora strategiska värde nästa mål. Då planerna på invasionen av Sicilien sannolikt skulle upptäckas av axelmakterna blev det nödvändigt för de allierade att avleda uppmärksamheten så att angreppet inte skulle slås tillbaka.

Förslaget om hur man skulle lura i den tyska militärledningen felaktig information om datum och position för invasionen koms på av en underrättelseofficer i flottan vid namn Ewen Montagu. Hans knep var att plantera falska detaljerade dokument om de allierades framtida krigsplaner på en person som skulle ha dött av en oöppnad fallskärm. Men då tyskarna kände till de allierades policy att aldrig skicka personer med känslig information över fientligt luftrum var man tvungen att få det att se ut som en flygplanskrasch över havet, en idé som även skulle förklara varför kroppen hade varit död i flera dagar om den hittades flytande i havet. Då planen var klar behövdes ett namn på operationen, och med Montagus makabra humor blev det just Mincemeat (engelska för en slags pajfyllning).

Korset - i centrum

 Korset där Jesus gav sitt liv, det är min glädje och min ära.
Korset, kärlekens sköna symbol, det är för alltid sången i mitt liv.

Ballistisk

Ballistik (grekiska ba'llein, "kasta") är läran om kastade kroppars eller med skjutvapen avfyrade projektilers rörelse i lufthavet. Beträffande eldvapen innefattar ballistik även läran om projektilers rörelse inom vapnet. Jfr. ballistisk raket.

Historia

Den förste som studerade projektilers rörelse lär ha varit Tartaglia, som under 1500-talet kom fram till att den största teoretiska skottvidden erhålls om avfyrningsvinkeln är ca. 45°. Om man räknar med luftmotstånd får man dock den längsta praktiska skottvidden runt 43--44°. Galileo Galilei visade 1638 att om projektilen rör sig i ett lufttomt rum och endast påverkas av tyngdkraften, kommer rörelsen att följa en parabelbana, en så kallad ideal kastparabel. Om ingen gravitation verkade på projektilen skulle denna kurva vara en rät linje. Men luftmotståndet påverkar banrörelsen, och ju högre hastighet och ju större luftmotstånd desto mer avviker banan från den ideala ballistiska kurvan. Även andra vetenskapsmän såsom Euler, Poisson, Piobert och Didion har sysselsatt sig med ballistikens teori. (Se kulbana för mer historik).

Eftersom man inte lyckats finna någon allmän lag om luftens motstånd har beräkningarna varit svåra att utföra. Men med dagens datorer kan de emellertid utföras snabbt och noggrant.

(källa: Wikipedia)

Skillnaden mellan en målstyrd robot och en ballistisk robot är alltså, att den förra har ett inbyggt styrsystem, och den ballistiska styrs av kraften i uppskjutandet, riktningen den har vid uppskjutandet och de krafter som påverkar dess bana (väder, vind, gravitation m.m.). Det betyder att ballistiska robotar är mycket oförutsägbara när det gäller VAR de träffar marken. 

(källa: Wikipedia)

Pingstlilja

 

Syrén

 

Ändamålsglidning

Vilket underbart ord som jag lärt mig mer om idag: ÄNDAMÅLSGLIDNING.

Det är hämtat från sfären GDPR och informationssäkerhet. Det handlar helt enkelt om att t.ex. en myndighet ska ange vilket ändamål man har för en viss personuppgiftsbehandling. Skälet eller ändamålet för att behandla personuppgifter ska anges tydligt i en registerförteckning. 

Om det sedan - i en viss verksamhet - visar sig att personuppgiften används i ett annat syfte - för ett annat ändamål - då kan man säga att det uppkommit en ÄNDAMÅLSGLIDNING. Ett användande av uppgiften som s.a.s har "glidit ut ur det först angivna ändamålet". 

bild från pixabay.com

"Under en filt i Madrid, ligger en kvinna på glid..." sjunger Galenskaparna. Att komma på glid i samhället. I dessa uttryck verkar inte just glidningen vara något som är positivt. Och det kan gå fort. 

I skidspåret eller i skidbacken strävar man emellertid efter maximalt glid. 

Jag tänker vidare: vi vill gärna tänka som så, att det finns en mening med livet, en plan för våra liv, en tanke med dig och en tanke med mig. Det gör livet meningsfullt att kunna tänka så. 

I Boken läser vi (Jer. 29:11) att vår Fader lovar att han "inte tänker ofärdens tankar om oss, utan fridens tankar. Och han vill ge oss en framtid och ett hopp". Jag läser in en stor nåd och kärlek i dessa ord: det finns - för att knyta an till det första ordet jag skrev om ovan - ett ändamål med mitt liv. 

Kanske ETT ENDA MÅL!? 

Och vad skulle det vara? Är det inte att få vara människa och betyda något för andra människor? Vara Guds avbild. Treenig, med ande, själ och kropp. Vara kärleksfull, öppen och varm. 

Och om jag glider bort från det, är det verkligen en ÄNDAMÅLSGLIDNING.

Limbiska systemet

Limbiska systemet (från latinets limbus, "kant") är ett komplex av nervceller på insidan av hjärnans båda hemisfärer med en delstruktur i vardera tinningloben. 

Det limbiska systemet utgörs bland annat av amygdala, gyrus cinguli och hippocampus. Kategoriseringen av det limbiska systemet anses av vissa forskare idag vara felaktig.

Funktion

Det limbiska systemet kallas för känslohjärnan och tillhör det centrala nervsystemet. Det är på grund av detta system som man blir irrationell vid förälskelser (detta medför att mycket endorfin utsöndras). Limbiska systemet påverkar också det autonoma nervsystemet genom att göra individen stressad via det sympatiska systemet. Också sexualiteten styrs härifrån. När det gäller minne och inlärning, har detta system en mycket viktig roll.

Luktsinnet är direkt kopplat till det limbiska systemet, till skillnad från andra sinnesorgan som kopplas om i talamus, innan de når storhjärnan.

(källa: Wikipedia)