Pärlfiske

Bild från pixabay.com

Martin Lönnebo skriver om framgångsrikt pärlfiske, att det behöver utföras i gränslandet mellan det andliga och det profana. (fritt återgivet)

Jord, hav och himmel hör samman. Precis som läsande, skrivande och samtalande. Det ena kan inte bestå utan det andra. Om man försöker att exkludera någon del, blir allt skevt. Och samtalande handlar om att både tala OCH lyssna. Kommunicera på lika villkor. Stå på "samma golv". Samexistera. 

"En man gick ut för att så...." inleds berättelsen/liknelsen som Jesus ger oss. Bara dessa ord säger mig hur Jesus tänkte och gjorde: han placerar det viktiga i tillvaron mitt i vår vardag. Han använder sig inte av en uppvisning i pyroteknik och färgexplosioner, utan av det vardagliga, som vi förstår oss på. Som vi känner både lukten och känslan av. Det nära. Han är inte långt ifrån någon enda av oss, sa Paulus till de lärda atenarna och filosoferna. Det de gjorde var att placera Gud (eller den högre makten) i fjärran. Altare restes "till en okänd gud". 

Men evangeliet placerar Gud nära. Just nu och här. "I gränslandet mellan det andliga och det profana", för att citera Martin Lönnebo. Där kan vi pärlfiska, hitta de eviga värdena. Även om det ibland finns ett hindrande skal, så kan vi finna det vi söker. Om vi inte ger upp. Den som söker, han finner.

Dina förutsättningar - bli vän med dem

 

Hittade bilden på en anslagstavla i kommunhuset.

Det är till tystnaden du skall lyssna

Det är till tystnaden du skall lyssna
tystnaden bakom apostroferingar*, allusioner**
tystnaden i retoriken
eller i det så kallade formellt fulländade
[...]

Vad jag skrivit
är skrivet mellan raderna

(Gunnar Ekelöf i dikten Poetik)

............................

* Verbet apostrofera, betyder att man högtidligt vänder sig till, tilltalar eller särskilt framhäver någon eller något. Att tilltala eller rikta sig till: att plötsligt i tal eller skrift vända sig direkt till en person (närvarande eller frånvarande), en gudom eller ett begrepp.

** En allusion är en medveten, indirekt anspelning på något utanför sitt eget verk (till exempel en annan bok, en historisk händelse eller en känd person) som läsaren förväntas känna till. Ordformen allusioner är plural av substantivet allusion. Om man t.ex. skriver att någon är en Judas, så förutsätter man - utan förklaring - att läsaren känner till förrädaren Judas. 

Sången

Lyssna till den odöpta koltrastens sång.

Koltrasten har ingen samfundstillhörighet.

Han vet heller inte vad nationer är för någonting.

Han har ingen partibok.

Han sjunger bara.

(Adam Zagajewski)

Ett gott råd

Den gamla kvinnan avslutade alltid sin bön med orden: 

och Gud, låt mig leva ända tills jag dör. 

En god intention

Gör som Gud: 

BLI MÄNNISKA!

Det finns en väg tillbaka

"Jag förändras inte. Jag blir bara mera jag.”

(Joyce Carol Oates. )

Ord som öppnar för en djupare förståelse av vad utveckling egentligen är.

Inte en resa bort från oss själva, utan hem.

Hem till den vi alltid varit men kanske inte vågat vara fullt ut.

Vi behöver komma hem.

Till vår egen röst, våra egna behov, vår egen sanning.

Till den vi alltid var.

(Marie på webbsidan blimeradu.se) 

Lycka

 

Franciskusbönen

Herre, gör mig till ett redskap för Din frid.

Där hatet gror, låt mig så kärlek,

där oförrätter begåtts, förlåtelse,

där misströstan råder, hopp,

där mörker utbreder sig, ljus,

där bedrövelse härskar, glädje.

O, Gudomlige Mästare,

tillstäd att jag icke må trakta lika mycket

efter att bli tröstad som att trösta,

att bli förstådd som att förstå,

att bli älskad som att älska,

ty det är i givandet som vi mottaga,

det är när vi skänka förlåtelse som vi blir förlåtna,

och det är genom döden som vi födas till evigt liv.

                        -----------------------------

                        En annan version:

                        -----------------------------

Herre, gör mig till ett redskap för din frid.

Där det finns hat,

låt mig bringa kärlek.

Där det finns överträdelser,

låt mig bringa nåd.

Där det finns splittring,

låt mig bringa enhet.

Där det finns villfarelse

låt mig bringa sanning.

Där det finns tvivel,

låt mig bringa tro.

Där det finns förtvivlan,

låt mig bringa hopp.

Där det finns mörker,

låt mig bringa ditt ljus.

Där det finns modlöshet,

låt mig bringa glädje.

O, Mästare, att jag må söka inte så mycket att bli tröstad som att trösta,

inte så mycket att bli förstådd som att förstå,

inte så mycket att bli älskad som att älska.

Ty det är genom att ge som man får,

Det är genom att glömma sig själv som man finner rätt,

Det är genom att förlåta som man blir förlåten,

Det är genom att dö som man uppstår till det eviga livet.

--------------------------------

Kronprinsessan Victoria läste denna bön vid kung Haralds begravning i Oslo domkyrka.

Du är tillräcklig

Vi (alla som prenumererar på hennes nyhetsbrev Omtankar) fick denna hälsning från Marie (webbsida: blimeradu.se):

Du är fortfarande tillräcklig även om du:

• inte orkar eller förmår
• missar målet
• faller tillbaka i gamla spår
• skjuter upp och förhalar
• inte vågar ta steget
• varken är bäst eller främst
• inte blir uppskattad
• gör din omgivning besviken.
  

Du är tillräcklig oavsett.

Tack Marie. Orden tar sig rakt in i hjärtat - på ett behagligt sätt. 
Andas ut och andas in. 

Flyg med dina egna vingar.

Lyckan

Hjärtat har skäl som ej tanken känner

Citatet ”Hjärtat har sina skäl, som förnuftet inte vet något om” (ofta översatt som "hjärtat har skäl som ej tanken känner") myntades av den franske filosofen, matematikern och fysikern Blaise Pascal (1600-talet). 

Bild från pixabay.com

Det härstammar från hans kända verk Pensées (Tankar), som gavs ut postumt år 1670.

Vad betyder det?

Känsla mot logik: Pascal menade att mänskliga beslut, tro och relationer inte alltid kan förklaras med strikt logik eller vetenskapliga argument.

Intuitiv insikt: Hjärtat representerar en djupare, intuitiv form av vetskap som förnuftet (tanken) inte har tillgång till.

Tro och kärlek: Han använde det framför allt för att förklara kristen tro och kärlek, områden där rationella argument ofta faller kort.

(källa: Gemini)

Ariadnetråd

En ariadnetråd är en metafor för en ledtråd eller ett räddningsmedel som hjälper en person att hitta en utväg ur en svår, rörig eller invecklad situation.

Ursprung och Betydelse

Uttrycket kommer från den grekiska mytologin:

Myten: Kunga­dottern Ariadne på Kreta gav hjälten Theseus ett trådnystan.

Labyrinten: Theseus fäste tråden vid ingången till Minotauros labyrint.

Räddningen: Med hjälp av tråden kunde han hitta ut igen efter att ha besegrat odjuret.

Användning i Språket: Används ofta bildligt i texter om vetenskap, filosofi eller deckargåtor.
Syftar på den röda tråd eller det logiska resonemang som leder fram till en lösning.

(källa: Wikipedia)

Text från skrivarkurs (8): Jag var - jag blev

Jag var. Jag blev.

Jag var en vandrare, gick i sol, gick i regn. Ibland jag stannade, under sol på en äng. ♬🎝♬🎝🎶

När jag gick i regn blev jag först fuktig - fukten under armarna var inte det värsta - sedan blev jag våt, slutligen dyblöt. Nästa tillstånd vill jag inte ens tänka på: drunknad.

Jag är - jag var - jag vore - jag har varit - jag hade varit - jag kommer att bli - jag blidde - jag blev.

I boken Tisdagarna med Morrie berättas det att författaren Mitch Albom får frågan av sin vän, professorn i sociologi, döende i ALS:  har du blivit den du vill vara? 

Jag var. Jag blev. Jag är. 

Ofullkomlig

Bekännelse av tron - detta är den tro jag har och vill dela med mig av

Jag tror på en Gud, som är helig och varm, som ger kampglöd och identitet, en helande Gud som gör trasigt till helt, som stärker till medvetenhet. 

Jag tror på en Gud, som gråter med mig, när jag gråter så allting är gråt, en tröstande Gud som kan trösta likt den, som väntar tills gråten gått åt. 

Jag tror på en Gud, som bor inom mig och som bor i allt utanför, en skrattande Gud som vill skratta med mig, som lever med mig när jag dör.

(Text: Christina Lövestam, Psalm 766 i Svenska psalmboken med tillägg.)

Jag tror på en Gud som är helig och varm är en svensk sjungen trosbekännelse och psalm med text skriven 1980 av prästen Christina Lövestam, med musik komponerad 1983 av pastorn Jan Mattsson i Equmeniakyrkan. Textens andra vers bygger på Jesaja 51:12 och Andra Korintierbrevet 1:4 och tredje versen på Psaltaren 139:5. (källa: Wikipedia)

   

Dagens sanningar

Dagens sanning, levererad av 

syster Sofie i Rögle kloster: 

“man har inte mer att prata om för att man sitter vid ett bord i Thailand”.

En tanke som tillhör mig

Det behövs tio år för att man skall ha en tanke, som verkligen tillhör en själv - och som man kan tala om.

(Albert Camus)

Lita på den trygga platsen

Förståelse

”Om man känner andra är man lärd.

Om man känner sig själv är man vis”.

(Laotse)

"Man förstår livet baklänges, men

man måste leva det framlänges."

(Kirkegaard)