Valet

 

Gudsbild

Jag tror på en Gud som är helig och varm

som ger kampglöd och identitet,

en helande Gud som gör trasigt till helt

som stärker till medvetenhet.

Jag tror på en Gud som gråter med mig

när jag gråter så allting är gråt,

en tröstande Gud som kan trösta likt den,

som väntar tills gråten gått åt.

Jag tror på en Gud som bor inom mig

och som bor i allt utanför,

en skrattande Gud, som vill skratta med mig

som lever med mig när jag dör.

(Christina Lövestam)

En god intention

Gör som Gud: 

BLI MÄNNISKA!

Vi skådar in i frihetens lag

Den gode mannen och halvbrodern till Jesus ger oss i sitt brev (Jakobs brev 1:25) ett uttryck som jag funderat mycket över den senaste tiden. Han skriver om att "vi skådar in i frihetens lag", och det uttrycket sätter igång mina hjärnceller - och de associerar fritt åt olika håll.

1. frihetens lag - i juridisk mening måste betyda att denna lag handlar om frihet, helt enkelt. Frihet i tankar och sinne, i liv och leverne, i nuet, dået och framtiden. Att få leva sitt liv i frihet: det finns ingen fördömelse för den som är i Kristus Jesus. Att kunna leva utan skuld och skam. Jag tror att det är många som lever utan skuld, men de lever med skam. Och de som äntligen blivit kvitt sin skuld, kanske är än mer benägna att leva med skam. Hoppas jag har fel. Löftet gäller oss alla: vi skådar in i frihetens lag.
   
   
2. frihetens lag - begreppen saltlag, ättikslag och sockerlag, handlar i min värld om smaksättning och kulinariska upplevelser på hög nivå. Den som bemästrar lagen i köket, kan lyfta de enklaste råvaror till nya höjder. Och frihetens lag måste ju innebära att våra liv får smak, arom, upplevelser vi inte anat kunna vara möjliga att uppleva. Tack broder Jakob för dina ord om frihetens lag. Tänk också på att vår mat ska tillagas. Jag undrade alltid över - när jag var liten - vad det betydde att man skulle laga maten - var den trasig eller vad var problemet?
   
   
3. frihetens lag - vi tillhör ett frihetens lag. Vi tänker mest på lag som lagidrott, basketlag, fotbollslag, volleybollag, kricketlag, flick- och pojklag, bortalag och hemmalag. Oavsett vilket lag vi än talar om, så är idén med ett lag, att det finns en djup mening i att vi är tillsammans. Att det finns en bärande grund, en djupt rotad tanke och tro på det vi samlas kring och det skapas en laganda, ett dreamteam och vi får lagkamrater. 
   
   
4. frihetens lag - att vara till lags är inte alltid lätt och är inte alltid rätt. När något eller någon vill ta över ens liv och frihet att välja eller tänka, ska vi alltid vara skeptiska och på vår vakt. Ni är kallade till frihet, skriver vår vän Paulus. Och Gud har aldrig bett oss sluta tänka själva. När fri  tankeverksamhet ska åsidosättas och ersättas av en stark ledare eller ett tillslutet sammanhang, ska vi absolut reagera. Vi ska opponera oss och be vår Fader om nåden och kraften att vara oss själva, att vara dem vi i Kristus är. Inte det som någon annan anser att vi ska vara för att passa in. Kontroll och anpassning - låt oss inte gå in under detta. Det må låta hur fromt och andligt som helst - men jag hävdar att det är inte vår Faders väg eller vilja. Du är kallad till tankens och livets frihet. Håll fast vid den. Var inte till lags, om det innebär att du själv förintas. 

FRIHETENS LAG - den skådar vi in i. I Jesus. 

Lita på den trygga platsen

Skönheten i tillvaron

Jesus talar om dessa vishetens ögon som ser skönheten i tillvaron: ”Se på himlens fåglar, … Se på ängens liljor”. De ögon som ser att vi är systrar och bröder med allt skapat eftersom vi har samme himmelske Fader! När vårt liv är förankrat i Guds nåd, medvetna om att vi simmar med vårt liv i Guds nåd, ser vi alltings skönhet. Det är övning i bekymmerslöshet, ett skydd mot all oro och förvirring, mer och mer trygga i det liv som Gud har gett oss. ”Bekymra er inte”, säger Herren! Gör er inga bekymmer! Bekymra dig inte för mat, dryck, kläder, oroa dig inte för morgondagen. Se på fåglarna och blommorna, de är våra första läromästare. Gud ger oss skapelsen som den första boken, där kan vi läsa Gud, eftersom han där har lagt ner sig själv som spår och speglar. Den heliga Skrift hjälper oss att åter läsa Gud i skapelsen.

(fader Peder, Berget, Rättvik)

Korset - i centrum

 Korset där Jesus gav sitt liv, det är min glädje och min ära.
Korset, kärlekens sköna symbol, det är för alltid sången i mitt liv.

Lagen och nåden: tolkningsföreträde

Vem avgör vilka bud och bibelord som väger tyngst? Vem har tolkningsföreträde? 

• du skall icke missbruka Herrens din Guds namn
• du skall icke stjäla
• du skall icke begå äktenskapsbrott
• du  skall icke arbeta på sabbaten
• du skall icke vittna falskt mot din nästa
• du skall icke ha begär till din nästas hustru

Gäller buden bara män?

Jesus sammanfattade buden i det dubbla kärleksbudet: att älska Gud över allt och sin nästa som sig själv. Vem bryter mot dessa bud? Och vem bryter inte mot dem?

Men om ni leds av Anden står ni inte under lagen.  Köttets gärningar är uppenbara: sexuell omoral, orenhet, orgier,  avgudadyrkan, ockultism, fientlighet, gräl, avund, vredesutbrott, själviskhet, splittringar, irrläror, illvilja, fylleri, vilda fester och annat sådant. Jag säger er i förväg vad jag redan har sagt: de som lever så ska inte ärva Guds rike.

Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet,  mildhet, självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.

(Gal.5:22-23)

"De skriftlärda och fariseerna har satt sig på Moses stol.  Allt som de lär er ska ni därför göra och hålla. Men deras gärningar ska ni inte ta efter, för de talar men handlar inte.  De binder ihop tunga bördor och lägger på människornas axlar, men själva vill de inte röra ett finger för att lätta på dem.

Alla sina gärningar gör de för att bli sedda av människor. De gör sina böneremmar breda och sina hörntofsar stora.  De älskar att få hedersplatserna vid festmåltiderna och de främsta platserna i synagogorna,  och de vill gärna bli hälsade på torgen och kallas rabbi av människorna”.

(Matt. 7:3-7)

“Den av er som är utan skuld, kastar första stenen.” (Joh. 8)

“Med den dom ni dömer med ska ni dömas, och med det mått ni mäter med ska det mätas upp åt er.” (Matt. 7:2)

Stentavlor är väldigt hårda.

 “Hårda bud”, sa Moses när han tappade stentavlorna på foten.

Dock:

Då vet vi att vi är av sanningen, och inför honom kan vi övertyga vårt hjärta,  om det fördömer oss, att Gud är större än vårt hjärta och vet allt. Mina älskade, om hjärtat inte fördömer oss har vi frimodighet inför Gud, och vad vi än ber om, det får vi av honom eftersom vi håller hans bud och gör det som gläder honom. Och detta är hans bud: att vi ska tro på hans Sons namn, Jesus Kristus, och älska varandra så som han befallt oss. (1 Joh. 3:19-23)

Vi får lita på NÅDEN. Att den räcker. För mig. För dig. För alla som vill ta emot den. 

 Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. (Rom. 8:1)

When life is broken

 Denna låt med Sandi Patty ger hopp.

Jeremia 29:11

Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren,
nämligen fridens tankar och inte ofärdens
för att ge er en framtid och ett hopp.

Tävetorp (3)

Vindens sus talar om stillhet och frid. Långt ifrån larmet från bilarnas stereotypa stereoapparater som kör igång musik med reklam så fort bilarna startar. Hjärnan vill inte ta in det, själen protesterar och revolterar momentant. Direkt. Alltid. För alltid. 

Reningsbadet i kvällens susning öppnar sinnet inåt. Allt är tillrättalagt.

Home is where the sun (Son) is - that´s where I belong.

Jag andas ut. Djupt.
Jag andas in. Djupt.
Och jag gör det igen och igen.

Home is where the sun (Son) is - that´s where I belong. 
Listen to your heart, when he is calling for you…

Mitt hem är där solen, värmen, det inkluderande är - där hör jag hemma.

Detta måste få vara och ÄR ledstjärnan, utgångspunkten och ingångsvärdet. Det måste även få vara utgångsvärdet. När detta är passé (passerat, bortprioriterat) måste min väg gå åt ett annat håll.

Dalen jag ser framför mig viskar detta till mig. Inte de döda benens dal, utan den fria vindens dal, den grönskande dalens vind, den fridfulla dalens stilla vind. Profeten Hesekiel är med i skeendet i “de döda benens dal” när dessa ord uttalas:

Så säger Herren Gud: Kom, du Ande, från de fyra väderstrecken och blås på dessa slagna så att de får liv.”  Och jag profeterade som han hade befallt mig. Då kom Anden in i dem, och de fick liv och reste sig upp på sina fötter, en mycket stor skara.          (Hesekiel 37:1-10)

Undret ägde rum. 
Att äntligen andas igen, som om ingenting hänt.

Tävetorp (2)

Landskapet ligger vid mina fötter, det breder ut sig som i en dalsänka vid Tävetorpsvägen. Jag känner harmonin och samhörigheten med den uppvaknande naturen. Vitsippor, blåsippor, ginst, fåglar i sina bon och bobyggen. Stenmuren framför mig - långsträckt och vidsträckt. Järnvägen och europavägen i fjärran med ett milt susande ljud. Regndroppar på biltaket. Tåget som smidigt skär genom landskapet på väg österut, för att senare återvända västerut. 

Tomas Sjödin skriver i sin andaktsbok: “var rädd om det heliga” utifrån Matteus 7:6. Ta det heliga på stort allvar. Låt allvaret finnas som en naturlig del av ditt liv. (av flera) ooo 

Läs gärna mitt resonemang om begreppet helighet. För mig har ordet och förståelsen av det fördjupats och förgrenats jämfört med hur jag uppfattade det tidigare i mitt liv.  Här är länken:   
https://bjornolof.blogspot.com/2017/06/heta-ord-31-helighet.html 

Resonemanget i länken ovan inleds så här:

Helighet kanske inte är det vanligaste samtalsämnet i våra dagar. Men det är icke desto mindre viktigt ämne. Till jul är det helt ok att sjunga Stilla natt, heliga natt, men i övrigt är orden och begreppen helig och helighet knappast något vi pratar om. Det är möjligen annorlunda för dig, men så är det för mig i alla fall. Okej, vissa gånger kan vi höra ett omdöme om någon att han är en “skenhelig skit” eller något liknande, men då handlar det om något helt annat än motsatsen till helig till och med.

Jag tänker mig helighet mer som ett tillstånd, en plats, en belägenhet som bygger på ett val. Många andra har säkert en annan innebörd i ordet som går ut på att vara perfekt, otadlig, oantastlig, kliniskt ren i tankar, vilja och handlingar, fläckfri m.fl. betydelser. Och när det står i 1 Korintierbrevet i Boken att Kristus är vår helighet, i det avseendet handlar det inte om en egenproducerad helighet, som Jesaja uttrycker sig om självrättfärdighet - att den är som en fläckad klädnad.

Ordet helig, eller helgad, betyder avskild. Helig/helgad är då något som en person eller plats Är. Om en person eller plats är helig, eller helgad, betyder det att personen eller platsen är avskild för något särskilt, eller för någon särskild. En helig person. En avskild person. En helig plats. En avskild plats. För ett särskilt ändamål, eller för en särskild uppgift. Att personen bär med sig en HELHET, där både ande, själ och kropp får finnas med. 

Läs gärna mera: https://bjornolof.blogspot.com/2017/06/heta-ord-31-helighet.html

Kränka & respekt

Kränka kommer från samma ord som tyskans krank som betyder sjuk. Det är just det man blir när man blir kränkt. Man blir sjuk. Det är det som händer när vi inte blir sedda, bekräftade, bejakade, uppmuntrade eller får tydliga gränser.

bildspel

Att bli sedd är faktiskt samma sak som att få respekt. Att se heter på latin spectare och att bli sedd är att få re-spekt.

(Christina Doctare i boken Vändpunkter, sammanställd av Agneta Sjödin)

Sedd, men inte bedömd. Sedd, men inte dömd. 

Horace Engdahl knyter an till begreppet KRÄNKA (i boken Den sista grisen):

"Jag sätter ner ljudet, så att musiken bara skall angå mig själv. Först då talar den som en vän och 'filosoferar inte för hela Grekland', som Epikuros sa. Jag står inte ut med att någon ifrågasätter den musik jag valt att lyssna till – det är vad det handlar om. De andras likgiltighet skulle kränka mig i det ögonblick jag tar emot tonerna som en form av sanning, en hjärtats sanning, som musikerna gör mig delaktig av.

Känslor kan delas, men de kan inte vara allmängiltiga. Vetenskapliga sanningar och samhällets lagar är allmängiltiga. Att säga om dem att 'de delas av många' vore meningslöst. Deras modus liknar skylten 'Förbjudet att'. På liknande sätt eftersträvar reklamen och politiken att alla skall ta till sig budskapet. Det ligger i deras natur att vilja erövra massan.

Därför kan vetenskapen, lagen, reklamen och politiken aldrig beröra det som gör livet värt att leva, det som inte är allmängiltigt utan lever av att delas: konsten, vänskapen, tron. "

...........................................................

I Boken läser vi: 
"Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd."

Fariséerna eller Jesus

Till fariséerna sa Jesus:

Sedan talade Jesus till folket och till sina lärjungar: "De skriftlärda och fariseerna har satt sig på Moses stol.  Allt som de lär er ska ni därför göra och hålla. Men deras gärningar ska ni inte ta efter, för de talar, men handlar inte. De binder ihop tunga bördor och lägger på människornas axlar, men själva vill de inte röra ett finger för att lätta på dem.

Alla sina gärningar gör de för att bli sedda av människor. De gör sina böneremmar breda och sina hörntofsar stora.  De älskar att få hedersplatserna vid festmåltiderna och de främsta platserna i synagogorna, och de vill gärna bli hälsade på torgen och kallas rabbi av människorna".

(Matt. 23)

...Jesus gick till Olivberget.  Tidigt på morgonen var han tillbaka på tempelplatsen. Allt folket samlades omkring honom, och han satte sig ner och undervisade dem.

Då förde de skriftlärda och fariseerna dit en kvinna som hade blivit gripen för äktenskapsbrott. De ställde henne i mitten  och sade: "Mästare, den här kvinnan greps på bar gärning när hon begick äktenskapsbrott. I lagen har Mose befallt oss att stena sådana. Vad säger då du?"  

Detta sade de för att pröva honom och få något att anklaga honom för. Men Jesus böjde sig ner och började skriva med fingret på marken.

När de fortsatte fråga honom, reste han sig och sade: "Den av er som är utan synd kan kasta första stenen på henne." Sedan böjde han sig ner igen och skrev på marken. När de hörde detta började de gå därifrån en efter en, de äldste först. Han blev lämnad ensam kvar med kvinnan som stod där. Jesus reste sig upp och sade till henne: "Kvinna, var är de? Har ingen dömt dig?"  Hon svarade: "Nej, Herre." Då sade Jesus: "Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda nu inte mer!" (Joh. 8)

Författaren Karl Vennberg skriver:

"Det finns en kristendom som kan lägga sig grå och kall som en marsdimma över en människas barndom, fylla den med skräck och skuld och ångest.

Den kristendomen har jag upplevt, och jag hatade den till blods redan när jag var 12 år.

Men det finns en annan kristendom också, försoningens, den hemlighetsfulla stillhetens kristendom."

(Karl Vennberg, ur Mänsklighetens hemliga tecken, 1950)

Till oss alla säger Jesus:

Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar, för mitt ok är milt och min börda är lätt." (Matt. 11)

Prästen bad: Gud hjälp oss med relationer som gör oss trötta och tomma. 

Vem är han, påskens huvudperson?

Fick följande i nyhetsbrev från Berget i Rättvik

En vän till Berget i Rättvik skriver:

Så frågar jag mig: vem är Kristus?

Inte den historiske Jesus som vandrade vägarna i Galiléen, inte läraren som talade till folket vid sjöar och kullar. Utan Kristus, den som Paulus talade om. Den uppståndne. Den levande.

Ja, så säger orden: segraren över döden, han som graven inte kunde hålla kvar. Så har man sagt i århundraden. Men när orden har tystnat och tanken står ensam i stillheten återstår ändå frågan: vem?

Teologin ger sina svar.

Den bygger sina formuleringar, väger sina begrepp, samlar sina beslut från konciliernas långa rådslag. Där fastställs ord, definitioner formas, och trosbekännelser skrivs som väktare över mysteriet. Men bakom alla dessa ord står något som inte låter sig fångas.

För vad eller vem är Kristus egentligen? Inte en formel i en trosbekännelse. Inte en tanke som kan läggas i minnet.

Paulus tycks ana något djupare när han skriver att Kristus lever i människan. Inte bara ovanför henne, inte bara i historien, utan i hennes eget hjärtas djup.

Som ett liv som väntar på att vakna.

Som ett ljus som inte tänds av världen och därför inte heller kan släckas av den.

Så kanske är frågan inte bara: vem är Kristus?

Kanske är den djupare frågan; den som Paulus själv antyder utan att helt säga den:

vad är Kristus?

Och när den frågan ställs i tystnad börjar svaret långsamt skymta — inte i lärans ord utan i den stilla närvaro som plötsligt kan kännas i hjärtats djup.

Nr 217 i Psalmboken (vers 2)

[Vers 2]

Läk mitt öga, att jag ser
hur du är i det som sker.
Där jag bäst behöver dig
är du allra närmast mig.

Om ögat behöver läkas, innebär det att ögat en gång varit friskt. Ögat som förut såg klart och tydligt att min Fader fanns i det som sker, har blivit grumligt eller fördärvat eller åtminstone tappat synskärpan. Nu behöver ögat läkas så att det ser på vilket sätt Gud är i det som sker. Om jag ska tro på orden i Boken, så finns ju Gud i det som sker. I alla fall. 

Allt samverkar till det bästa för den som älskar Gud. (Rom. 8:32)

Om saker drabbar mig orättvist, finns han med mig. Om saker drabbar mig av egna och “felaktiga” val, så är han med, fast på ett annat sätt. “Att vara med” betyder ju inte alltid att han är glad över det som sker, utan att han är med mig trots det sämre eller sämsta valet. Han omsluter mig - trots att det låter motsägelsefullt. Det är ju inte min känsla som avgör om han är med eller inte. Det är inte min vilja som avgör det heller. Att han är i det som sker,  är mer att betrakta som ett axiom, ett faktum, en jobbig eller härlig realitet. Han är i det som sker, i den meningen att alla omständigheter, händelser, människor som omger och drabbar mig, kan på något sätt tjäna hans syften. 

Text på en t-shirt, som jag fick av min dotter.

Det finns många exempel i Bibeln på människor som "misslyckats" eller gjort och sagt saker som inte verkar vara särskilt lysande, t.o.m. både ont och fel. Jag tror att 99,9 % av oss är överens om att det i förstone inte alls ser ut som om Gud är med i det som sker. Men när vi nu ser tillbaka på händelserna, kan vi konstatera att denna uppfattning på något sätt och i vissa delar måste revideras. Om dessa händelser och val INTE hade skett och gjorts, t.ex i Davids liv, hade vi inte kunnat läsa Ps. 32, och där fått till oss orden om bekännelse, ånger, och fullständig upprättelse. Vi hade heller inte fått kunskap om att förlåtelsen och upprättelsen även gäller oss.

Det som följde sedan känner vi till: händelseutvecklingen i Davids liv ledde till ett barn som fick namnet Salomo. Och Salomo i sin tur var splittrad i sitt inre. Med visdom som få, med konungslig makt och dyrbarheter som få, med antal hustrur som få, och med böcker och texter i Bibeln som få. Men han var verkligen inte fri från bekymmer och konflikter.

Tillbaka till David. Vi kan konstatera att han var en man efter Guds hjärta, han var den som segrade över Goliat och hans folk, han var den som kallas Israels sköne sångare och psalmförfattare, och anfader till vår Frälsare, Jesus - som kallas Davids son. 

Jag konstaterar: Du Gud, är med i allt som sker. Läk mitt öga så att jag detta ser.

Och han är med i allt där jag som bäst behöver honom. Där är han mig som närmast. I min tystnad, i  behovet av att vara älskad, sedd, hörd och känna närhet. Ingenting av detta är dolt för Honom. 

När jag tänker på det ovanstående, känner jag: LITA PÅ NÅDEN.

Splittrad eller hemma

Ett av de mest märkbara tecknen på oro är att våra liv splittras. Allt vi ska utföra, tänka på, planera för, alla människor vi ska komma ihåg att besöka eller prata med, allt vi måste reagera på eller försvara - allt detta sliter sönder oss och får oss att tappa vårt inre fokus. Oron får oss att vara “överallt” men sällan hemma. Ett sätt att beskriva vår tids andliga kris är att säga att de flesta av oss har en adress, men där blir vi sällan funna. 

Jesu sätt att se på våra orosfyllda liv är lite annorlunda. Han ber oss byta tyngdpunkt, byta fokus för vår uppmärksamhet, förändra våra prioriteringar. Jesus vill att vi går från “de många tingen” till “det nödvändigaste”. 
När vi oroar oss har vi våra hjärtan på fel plats. Jesus vill att vi flyttar våra hjärtan till vår mitt så att allt faller på plats. 

(Henri Nouwen)

De ovanstående orden är lätta att säga och skriva, men svårare att praktisera i den verklighet vi lever i. Orden är ändå en utmaning, och jag känner att jag vill, och behöver, ta dem till mig idag. Jesus säger:
Var inte oroliga, tro på Gud, tro också på mig. (Joh. 14)

Jag ber om detta idag: låt mig inte vara så splittrad, samla ihop alla tankar som snurrar och låt helheten falla på plats i mitt hjärtas "hemma". Amen.

Positivt

 

Ord

Jesu halvbror Jakob skriver i sitt brev i Boken om tungan och våra ord
(Jakobs brev kapitel 3):

Om någon är felfri i sitt tal är han en fullkomlig man som också kan tygla hela sin kropp. När vi lägger betsel i munnen på en häst för att han ska lyda oss styr vi också hela hans kropp. Se också på fartygen, som är så stora och drivs av hårda vindar. Ändå styrs de med ett litet roder dit rorsmannen vill.

På samma sätt är tungan en liten lem som kan skryta stort. Tänk på hur en liten eld kan sätta en stor skog i brand. Och tungan är en eld, en värld av ondska bland våra lemmar. Den smutsar ner hela vår kropp och sätter hela livet i brand och får själv sin eld från Gehenna.

Alla slags fyrfotadjur, fåglar, kräldjur och vattendjur låter sig tämjas och har blivit tämjda av människan. Men tungan kan ingen människa tämja, den är ostyrig och ond och full av dödligt gift. Med den välsignar vi Herren och Fadern, och med den förbannar vi människor som är skapade till Guds avbild. Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina vänner. En källa kan väl inte från samma åder ge både sött och bittert vatten? Mina vänner, ett fikonträd kan väl inte ge oliver eller en vinstock ge fikon? Inte heller kan en salt källa ge sött vatten.

Lyssna gärna på låtarna nedan, vilka handlar om ORD.

 
Påmindes om denna sång av en vän.

Emmanuel

 
Henri Nouwen

Nya möjligheter