Påskdag - uppståndelse

Tidigt den första veckodagen, medan det ännu var mörkt, kom Maria Magdalena ut till graven och fick se att stenen var borta från graven.  Hon sprang därifrån och kom till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade, och sade till dem: "De har tagit bort Herren från graven, och vi vet inte var de har lagt honom!"

 Då rusade Petrus och den andre lärjungen ut mot graven.  Båda sprang på samma gång, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven.  Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där, men han gick inte in.  Strax efter honom kom Simon Petrus. Han gick in i graven och såg också linnebindlarna ligga där,  och duken som hade täckt huvudet. Den låg inte tillsammans med bindlarna utan hopvikt på ett ställe för sig.

 Då gick även den andre lärjungen in, han som hade kommit fram till graven först, och han såg och trodde.  Tidigare hade de nämligen inte förstått Skriftens ord att han måste uppstå från de döda.  Därefter gick lärjungarna hem igen.

 

bild från pixabay.com

 Men Maria stod utanför graven och grät. När hon gråtande lutade sig in i graven,  fick hon se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, den ene vid huvudändan och den andre vid fotändan.  De frågade henne: "Kvinna, varför gråter du?" Hon svarade: "De har tagit min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom."

 När hon hade sagt det, vände hon sig om och såg Jesus stå där, men hon förstod inte att det var han.  Jesus frågade henne: "Kvinna, varför gråter du? Vem söker du?" Hon trodde att det var trädgårdsmästaren och sade till honom: "Herre, om det är du som har burit bort honom, så säg var du har lagt honom så att jag kan hämta honom."

 Jesus sade till henne: "Maria." Då vände hon sig om och sade till honom på hebreiska: "Rabbuni!" – det betyder lärare.  Jesus sade till henne: "Rör mig inte, för jag har inte stigit upp till Fadern än. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag stiger upp till min Far och er Far, till min Gud och er Gud." 

Maria Magdalena gick då och berättade för lärjungarna att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne. (Joh. 20:1-18)

Påskafton: Det är hoppet som bär

Det är hoppet som bär

redan nu och här

när bilderna rusar förbi
med hopplöshet och vanmakt uti
då är det hoppet som bär

när dag förbyts i mörker
och lust förbyts i smärta
då är det hoppet som bär

När krafterna tryter
och ingen människa förstår
då är det hoppet som bär

hoppets ankare är fäst
vid Honom som bär namnet
JAG ÄR

(Dikten skrevs 29 oktober 2000)

Lång fredag

På den tiden var ni utan Kristus...
Ni var utan hopp och utan Gud i världen.

Men nu, genom Kristus Jesus, har ni som tidigare
var långt borta kommit nära genom Kristi blod.
Han är vår frid... (Ef. 2:12-14)

På korset

vid Golgata kulle

försvann min börda

alla måsten och alla skulle,

frihetens ord

uttalades till vår jord

Han dog för mig

Han dog för dig

alla i samma båt

får säga det förlösande

ordet förlåt.

Tack min Frälsare.

Bild från pixabay.com

Som en ros bryts och trampas ner

Skärtorsdag, Getsemane, Långfredag, Golgata, Påskafton, Påskdag, Uppståndelse.

Allt handlar om Jesus. Han är rosen som bröts och trampades ned.

Men uppståndelsen satte stopp för det. Livet segrade. Livet segrar.

Pie Jesu

Pie Iesu är en motett ur det sista versparet i Dies irae och är ofta en del av ett requiem, den katolska mässan för de döda. Tonsättarna Luigi Cherubini, Gabriel Fauré, Maurice Duruflé, John Rutter, Andrew Lloyd Webber och Fredrik Sixten har alla inkluderat Pie Iesu i sina respektive kompositioner av requiem.

Den mest kända av dessa kan sägas vara Gabriel Faurés version. Camille Saint-Saëns har sagt att "precis som Mozart komponerat den enda [riktiga] Ave verum corpus, är detta den enda Pie Iesu".

Dock har Andrew Lloyd Webbers version blivit mest känd bland dem som lyssnar mer på populärmusik. Enligt uppgift dedikerade han den till sin nyss avlidne far. Lyssna på den unge Malakai Bayoh (13 år) sjunga den vackra sången.
Se översättning av den längst ner i artikeln.

Pie Iesu (4x)

Qui tollis peccata mundi

Dona eis requiem (2x)

(Ovanstående vers repeteras fyra gånger)

Agnus Dei (4x)

Qui tollis peccata mundi

Dona eis requiem (2x)

Sempiternam requiem (2x)

Översättning

Ungefärlig översättning:

Pie Iesu = Käre Jesus

Agnus Dei = Guds lamm

Qui tollis peccata mundi = Som tar bort världens synd

Dona eis requiem = Ge dem frid

Sempiternam requiem = Evig frid

(källa: Wikipedia)

Gouache

Gouache (från franskan, i sin tur från italienska: guazzo, med ursprung i latin: aquatio "bevattning" eller "pöl") är en täckande vattenfärg med högre pigmentkoncentration, eventuellt även grövre rivet, än akvarellfärg. Gouachefärger har därmed också en större intensitet än akvarell.

Liksom i akvarell utgörs bindemedlet oftast av gummi arabicum. Bindemedlet har i billigare gouachefärger en tillsats av krita.

Gouache ger en möjlighet att bearbeta motiv på ett sätt som inte går med akvarell, då täckförmågan gör att underliggande färger kan döljas och man kan även lägga ljusa färger över mörka.

Det är vanligt att man målar gouache på akvarellpapper. (källa: Wikpedia)

Gouachemålning är den spännande målningstekniken som ofta benämns som en mer täckande akvarellfärg. Färgen är opak, vilket gör att den öppnar upp för kreativa möjligheter när man kan måla lager på lager, illustrativt och till och med på mörka underlag.

En vanlig dag

Pär Lagerkvist skriver: 

Det kanske var en dag som alla andra,
men det var då det lyste så i gräset
efter det korta, lätta sommarregnet.
En vanlig dag
men det var då du skulle tackat solen, marken, molnen.

Vem är Han?

Palmsöndagen kallas denna dag, den handlar om detta:

När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Olivberget, sände Jesus i väg två lärjungar och sade till dem: "Gå in i byn där framför er. Där ska ni genast finna en åsna som står bunden med ett föl bredvid sig. Ta loss dem och led dem till mig. Och om någon säger något till er, ska ni svara: Herren behöver dem. Och han ska strax skicka i väg dem." Detta hände för att det som var sagt genom profeten (Sakarja)  skulle uppfyllas:

Säg till dottern Sion:
Se, din kung kommer till dig,
ödmjuk och ridande på en åsna,
på en arbetsåsnas föl.

Lärjungarna gav sig i väg och gjorde som Jesus hade befallt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Den stora folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde på vägen. Och folket, både de som gick före honom och de som följde efter, ropade: Hosianna, Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!

När han drog in i Jerusalem kom hela staden i rörelse, och man frågade: "Vem är han?" Folket svarade: "Det är Profeten, Jesus från Nasaret i Galileen."
(Matt. 21:1-11)

De lyser i fjolårsprasslet

 

Han är vår frid

På den tiden var ni utan Kristus.. [...] Ni var utan hopp och utan Gud i världen.

Men nu, genom Kristus Jesus, har ni som tidigare var långt borta kommit nära genom Kristi blod. Han är vår frid...
(Ef. 2:12-14)

Ett förr och ett nu. Det handlar påsken om. Den närmar sig. Hoppet lever, även om det var mörkt före uppståndelsens morgon. Ge inte upp. Han som är så stor, så långt borta, upplevs så avlägsen på flera plan - han har kommit dig nära. "Han är inte långt bort från någon enda av oss" (Apg. 17:27)

Blåsipporna - vårens äldsta trick

Att förtrollas – ingenting är enklare. Det är ett av markens och
vårens äldsta trick: blåsipporna. De är på något vis oväntade.
De skjuter upp ur det bruna fjolårsprasslet på förbisedda platser
där blicken annars aldrig stannar. De brinner och svävar, ja
just svävar, och det beror på färgen. Den där ivriga violettblå
färgen väger numera ingenting. Här är extas men lågt i tak.

”Karriär” – ovidkommande! ”Makt” och ”publicitet” – löjeväckande!

De ställde visst till med stor mottagning uppe i Nineve, the giordo rusk ok mykit bangh*. Högt i tak – över alla hjässor hängde kristallkronorna som gamar av glas. Istället för en sådan överdekorerad och larmande återvändsgränd öppnar blåsipporna en lönngång till den verkliga festen, som är dödstyst.

(Kommentar: ”the giordo rusk” etc. citat ur Erikskrönikan (1300-talet), beskriver musikutövning).

Lyssna när Tomas Tranströmer läser denna text:

Vårdagjämning - njut av den

Njut av dagen

Grå marsdimma - eller stillhetens frid

 "Det finns en kristendom som kan lägga sig grå och kall som en marsdimma
över en människas barndom, fylla den med skräck och skuld och ångest.
Den kristendomen har jag upplevt, och jag hatade den till blods
redan när jag var 12 år.
Men det finns en annan kristendom också, försoningens,
den hemlighetsfulla stillhetens kristendom."

(Karl Vennberg, ur Mänsklighetens hemliga tecken, 1950)

Kyrie Eleison

 Mr. Mister sjunger sin låt från 1985. 
Inte hade jag en aning om att de sjöng:
Kyrie Eleison (Herre, förbarma dig över mig).

Lycklig

 

Vägen, sanningen och livet

 

Guds kärlek är som stranden

1. Guds kärlek är som stranden och som gräset, 

är vind och vidd och ett oändligt hem.

Vi frihet fick att bo där, gå och komma,

att säga »ja« till Gud och säga »nej«.

Guds kärlek är som stranden och som gräset,

är vind och vidd och ett oändligt hem.

2. Vi vill den frihet där vi är oss själva,

den frihet vi kan göra något av,

som ej är tomhet men en rymd för drömmar,

en jord där träd och blommor kan slå rot.

Guds kärlek är som stranden…  

3. Och ändå är det murar oss emellan,

och genom gallren ser vi på varann.

Vårt fängelse är byggt av rädslans stenar.

Vår fångdräkt är vårt eget knutna jag.

Guds kärlek är som stranden…

4. O döm oss, Herre, frisäg oss i domen.

I din förlåtelse vår frihet är.

Den sträcker sig så långt din kärlek vandrar

bland alla mänskor, folk och raser här.

Guds kärlek är som stranden…

                                                                                                    Lyssna och njut...

Ekbark, grånad

Uppmuntran

 

Tänk att få  gå i dessa goda gärningar.

Det goda i andra

Sök det goda hos andra,
så ska du finna det bästa hos Dig själv.
(okänd tänkare)

Ärkebiskopens bön

Vi ber om fred, säkerhet och trygghet i världen, i Europa och i Sverige.

Vi ber om eftertanke och visdom hos alla som har inflytande och makt, om länder och samhällen som värnar alla människors värde och värdighet.

Gud, vi ber om fred och frihet i vår värld.

Amen.

Brighter days

 Lyssna till denna hoppfulla låt...
Sångare: Blessing Offor

Frostigt, glittrande

 

Solen smälter frosten och isen.

Rummet

Vårkänning

Joggade förbi denna vackra byggnad och plats idag, Hjortsberga kyrka.

Kyrie eleison

Wikipedia:

Kyrie eleison (grekiska för "Herre, förbarma Dig"). I kristen liturgi ett vanligt anrop i gudstjänsten. Det anknyter till den blinde Bartimaios rop till Jesus (Markusevangeliet 10:46-52):

 De kom fram till Jeriko. Och när Jesus lämnade Jeriko med sina lärjungar och en stor folkskara, satt det en blind tiggare vid vägen, Bartimeus, son till Timeus. När han fick höra att det var Jesus från Nasaret som kom, började han ropa: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!" Många sade åt honom strängt att vara tyst, men han ropade bara ännu högre: "Davids son, förbarma dig över mig!"

Jesus stannade och sade: "Kalla hit honom!" De gjorde det och sade till den blinde: "Lugn! Res dig, han kallar på dig." Då kastade mannen av sig manteln, hoppade upp och kom fram till Jesus, och Jesus frågade honom: "Vad vill du att jag ska göra för dig?" Den blinde sade: "Rabbi, gör så att jag kan se igen!" Jesus sade: "Gå, din tro har frälst dig." Och genast fick han sin syn och följde Jesus på vägen.

Dels förekommer det som ett separat moment i gudstjänsten. I den västkyrkliga mässan har det bevarats i sin grekiska form, även vid firandet av mässan på latin och har följande lydelse:

På grekiska:
Kyrie, eleison.
Christe, eleison.
Kyrie, eleison

På svenska:
Herre, förbarma Dig.
Kristus, förbarma Dig.
Herre, förbarma Dig.

Åkroken

Vasaloppet - vårtecknet nr. 1

Läs historien om Vasaloppet, med start 1520-21.
>>Klicka här

Eller titta på Jakob Hårds historielektion. >>Klicka här!

Skärmbilder från svt.se

Klocktornet i Hjortsberga

 Joggade förbi detta vackra klocktorn idag.

Ron att stanna på bron