Högaffektiv

Lyssna gärna på Andreas Nordlanders tankar om och sina egna upplevelser av högaffektiva yttringar inom kyrkan. Hans tankar presenteras under rubriken "Minnen av eld":
https://creators.spotify.com/pod/profile/tidskriften-nod/episodes/Andreas-Nordlander-Minnen-av-eld-e3puv1e 

Han resonerar så här ungefär: 

Begreppet högaffektiv inom kyrkan och teologin har ingen formell, dogmatisk definition, men det används i huvudsak på tre olika sätt beroende på sammanhanget:

1. Starka känslouttryck i gudstjänst och tro (Det affektiva samtalet)

Inom teologisk och kyrklig debatt används "högaffektiv" för att beskriva miljöer, traditioner eller stunder i gudstjänstlivet som präglas av starka, intensiva känslouttryck.

• Karismatiska och extatiska inslag: Exempelvis pingströrelsen eller andra karismatiska sammanhang där lovsång, tårar, tungomålstal och starka känsloupplevelser av det gudomliga tar stor plats.

• Motsats till lågaffektivt/intellektuellt: Det används ibland för att kontrastera en traditionell, mer lågmäld eller strikt intellektuell liturgi mot en trosutövning som engagerar hela kroppen och känslolivet.

2. Motsatsen till lågaffektivt bemötande (LAB)

Precis som i skolan och omsorgen talar man i kyrkans verksamheter (exempelvis i barn- och ungdomsarbetet eller i mötet med personer i kris) om bemötande. Ett högaffektivt bemötande innebär att man svarar på någons upprördhet eller starka känslor genom att själv höja rösten, markera starkt eller bli känslomässigt smittad, till skillnad från ett lågaffektivt bemötande där målet är att behålla lugnet för att dämpa en konflikt.

3. Teologisk bakgrund: Affektiv förening (Katolsk tradition)

Historiskt och teologiskt finns begreppet affektiv förening (affective union). Inom kristen mystik och katolsk teologi beskriver detta en djup känslomässig och viljemässig dragning till det goda och till Gud. När en människas kärlek till Gud blir mycket intensiv, kan detta beskrivas i affektiva (känslomässiga) termer.

(källa: Gemini)

Lyssna gärna på Andreas Nordlanders tankar om och sina egna upplevelser av högaffektiva yttringar inom kyrkan. Hans tankar presenteras under rubriken "Minnen av eld":
https://creators.spotify.com/pod/profile/tidskriften-nod/episodes/Andreas-Nordlander-Minnen-av-eld-e3puv1e   

Högaffektiv används ofta som en kontrast eller en motpol till begreppet lågaffektivt bemötande, särskilt inom skola, pedagogik och behandling.

Vad betyder det?

• Motpol till lågaffektivt: Medan ett lågaffektivt bemötande handlar om att handla lugnt, dämpa konflikter och undvika maktkamp eller starka känsloutbrott när en person är i affekt, innebär ett högaffektivt agerande ofta en mer intensiv, känslostark, auktoritär eller impulsiv respons.

• Känslomässig intensitet: Det kan även syfta på personer, miljöer eller förhållningssätt som präglas av högt tonläge, starka känslor, snabba reaktioner och mycket energi i konfliktsituationer.

• I debatten: Termen används ibland kritiskt eller beskrivande för att lyfta fram lärare, föräldrar eller ledare som agerar bestämt, högljutt eller konfronterande när det uppstår problembeteenden, i stället för att tona ner situationen.

(källa: Gemini)

Harriet Tubman, "the Moses of her people"

Harriet Tubman, Moses för sitt folk

Harriet Tubman är den mest kända symbolen för den underjordiska järnvägen. När hon flydde den 17 september 1849 fick Tubman hjälp av medlemmar av den underjordiska järnvägen. För henne kändes friheten tom, om hon inte kunde dela den med människor hon älskade, så hon bestämde sig för att återvända och rädda vänner och familj. Harriet fick smeknamnet "Moses" av abolitionisten William Lloyd Garrison. Namnet användes som en analogi till den bibliska berättelsen om Moses som ledde judarna till det förlovade landet och befria dem från slaveriet.

Enligt Sarah Hopkins Bradford är det omöjligt att ange exakta datum för hennes olika resor eftersom hon inte hade någon aning om datumen eller i vilken ordning de gjordes.

Underjordiska järnvägen var ett nätverk av skyddsrum och transporter som tillhandahölls av abolitionister. Nätverket var löst organiserat och vanligtvis kände ägarna av skyddsrum inte till hela nätverket utan bara några få förbindelsestationer. Med tiden kunde Tubman bygga upp sitt eget nätverk av kontakter med vänner hon litade på och som beundrade henne. Sekretess var av största vikt. För de som bestämde sig för att ge slavar skydd blev konsekvensen av att bli ertappade att hamna i fängelse i 6 månader.

Källan till dessa ord, och om du vill läsa mer om denna hjältemodiga kvinna, kan du göra det på denna sida: >> klicka här! (högerklicka på sidan och välj: översätt till svenska). 

Hon och andra hjältar som var slavar i den amerikanska södern, lyftes fram på ett oerhört berörande sätt i Fredrikskyrkan i Karlskrona, söndagen den 25 oktober kl. 18, i konserten med namnet: En resa i gospelns historia. Kören Carlskrona gospel, Staffan Sundås musikalisk ledare, kompband, uppläsare medverkade, och en mästerlig regissör: Pegga Gullbing. 

En mycket berörande kväll. Känner stor tacksamhet att ha fått uppleva den. Tack till er alla!

Världens längste man

Amerikanen Robert Wadlow (1918-1940) var med sina 272 cm den längsta person som någonsin levat. 

Här är Wadlow fotograferad tillsammans med sin normallånge far. 

Att Wadlow var så lång berodde inte på några ärftliga faktorer, utan på att han hade en onormalt stor hypofys (en körtel i hjärnan som producerar olika viktiga hormoner). 

Wadlow hade därför onormalt höga halter av tillväxthormon i blodet och han fortsatte att växa under hela sitt (korta) liv. När han fyllde 10 år, var han över 2 meter lång.
Han blev endast 22 år gammal. 

(källa: Wikipedia)

Konossement

Ett konossement är ett sjöfartsdokument som fungerar som kvitto på mottagna varor och bevis på fraktavtalet.

Ordet härstammar från det franska ordet connaissement (betydande "kvitto" eller "erkännande"). Detta kommer i sin tur från det latinska verbet cognoscere, som betyder "att lära känna", "iaktta" eller "få underrättelse om".

Ett konossement (eng. bill of lading, B/L, BOL) är en typ av transportdokument och samtidigt ett värdepapper. Dokumentet är typiskt för sjötransporter och har hundraåriga traditioner. Redan Sjölagen av 1667 innehöll regler om konossement som var mycket lika de regler man använder idag. Konossementets betydelse i linjetrafik har minskat avsevärt men det behåller sin betydelse vid befraktning, speciellt för varor som ofta säljs under transporten, till exempel olja. Trots konossementets långa historia hittar man sällan definitioner av dokumentet som sådant i lagstiftning. Inte ens de internationella konventioner som idag reglerar konossementet definierar detta, bortsett från de s.k. Hamburgreglerna (dessa är dock inte i kraft i Norden eller i någon annan betydande sjöfartsnation).

Konossementets speciella karaktär är tredelad: det representerar varan, det är bevis över existerande transportavtal och det fungerar som transportörens kvitto över att han mottagit godset för transport. Representation innebär att då man överlåter konossementet överlåter man godset som om man hade godset i sin besittning.  (källa: Wikipedia)

Mincemeat

Citat ur M W Cravens bok: Krypskytten:

Det finns alltid ett ›men‹ i allt du säger, Alastor.«

»Men vi talar om ett land som klädde ut en död luffare till kapten i marinkåren och lät honom driva omkring i havet utanför Spanien med några falska dokument som lurade Hitler att tro att de allierade planerade att invadera Grekland och inte Sicilien.«

»Jag vet vad Operation Mincemeat var, Alastor«, sa Flynn. »Vill du komma till poängen?«

»Min poäng, Stephanie, är att alla riktigt bra planer är galna.«

Wikipedia låter oss veta:

Operation Mincemeat var under andra världskriget en framgångsrik brittisk operation där en död kropp, försedd med falska militära dokument, användes för att vilseleda tyskarna om invasionen av Sicilien. Det var en del av den större operation Husky och hade som mål att övertyga den tyska militärledningen Oberkommando der Wehrmacht att de allierade skulle invadera Balkanhalvön, Sardinien och Korsika istället för den italienska ön Sicilien, som var det egentliga målet för angreppet.

Planering

När kampanjen i Nordafrika började lugna ner sig vände de allierade krigsplanerarna sin uppmärksamhet mot Europa. Sicilien var med sitt stora strategiska värde nästa mål. Då planerna på invasionen av Sicilien sannolikt skulle upptäckas av axelmakterna blev det nödvändigt för de allierade att avleda uppmärksamheten så att angreppet inte skulle slås tillbaka.

Förslaget om hur man skulle lura i den tyska militärledningen felaktig information om datum och position för invasionen koms på av en underrättelseofficer i flottan vid namn Ewen Montagu. Hans knep var att plantera falska detaljerade dokument om de allierades framtida krigsplaner på en person som skulle ha dött av en oöppnad fallskärm. Men då tyskarna kände till de allierades policy att aldrig skicka personer med känslig information över fientligt luftrum var man tvungen att få det att se ut som en flygplanskrasch över havet, en idé som även skulle förklara varför kroppen hade varit död i flera dagar om den hittades flytande i havet. Då planen var klar behövdes ett namn på operationen, och med Montagus makabra humor blev det just Mincemeat (engelska för en slags pajfyllning).

Ockhams rakkniv och Hanlons rakkniv

Glasmålning föreställande
William Ockham.

Ockhams rakkniv, uppkallad efter den medeltida engelske franciskanermunken och filosofen William Ockham (omkring 1287–1347), är en princip inom vetenskaplig metod som innebär att man inte ska anta fler företeelser eller ting än som behövs för att förklara de observationer man gör.

Beskrivning

Populärt brukar man även beskriva Ockhams rakkniv som att om flera olika förklaringar till ett fenomen föreligger, så bör man välja den enklaste av dem. Detta är en olycklig formulering eftersom den enklaste förklaringen inte alltid är den som förklarar alla relevanta observationer. Principen är inte ett formellt bevis för att den enklare förklaringen är korrekt, utan bara en princip för tänkandet. Rakkniv syftar på att man rakar bort onödiga antaganden för att nå den enklaste förklaringen.

William Ockham formulerade principen på latin: Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Han brukar även tillskrivas den alternativa formen Entia non sunt multiplicanda praeter necessitatem, trots att den formuleringen inte kan återfinnas i något av hans verk. Detta kan översättas: Mångfald skall inte förutsättas om det inte är nödvändigt, eller som det oftast uttrycks: krångla inte till saker i onödan. Egentligen är det en princip som användes flitigt under medeltiden och kan spåras tillbaka ända till Aristoteles, men den har fått sitt namn efter Ockham eftersom han så ofta använde den.

En parafras på Ockhams rakkniv är Hanlons rakkniv, som beskrivs i författaren Robert A. Heinleins bok Logic of Empire (1941): Tillskriv aldrig något ont uppsåt när det är tillräckligt att förklara det med dumhet.

Exempel på Ockhams rakkniv

Om ett träd visar sig ha fallit ned, och ingen har sett det ske, skall man föredra förklaringen att "en storm blåste omkull trädet", framför andra möjliga förklaringar såsom "en elefant knuffade omkull trädet", eller "trädet rycktes upp med roten av 200 meter höga rymdvarelser", även om trädet ligger något annorlunda än stormfällda. Det är alltså rimligare att anta att vindriktningen var något annorlunda än vid de många andra tillfällen liknande händelser inträffat än att något, mer eller mindre fantastiskt, inträffat.

Om man drar en linje anpassad till en serie punkter i ett diagram kan man dra den på oändligt många sätt, men man bör dra linjen så att den ligger så nära punkterna som möjligt. Man bör alltså inte anta att det finns fler punkter än de som ritats in i diagrammet. Detta diskuteras av bland andra Thomas Kuhn.

Om en patient har bröstsmärta som kan bero på en hjärtinfarkt, så bör man inte fördröja behandlingen av denna för att leta efter eventuella andra sjukdomar som också kan ge bröstsmärta.

(källa: Wikipedia)

Kapell

Okänd diktare

Ordet kapell har en intressant etymologisk bakgrund som härstammar från en medeltida legend om ett helgon och en mantel.

Etymologi (ursprung):

Senlatin: Ordet kommer från senlatinets capella, vilket betyder "liten kappa" eller "kort mantel".

Diminutiv: Det är en diminutivform (en avledningsform som betecknar något litet) av cappa ("kappa", "kåpa").

Legenden om Sankt Martin: Beteckningen (medeltidslatin capella, "kort kappa", "liten mantel") härrör från den plats – en bönkammare i borgen i Paris – där den helige Martins av Tours kappa förvarades. 

Skogskapellet i Stockholm

Ordet har sedan överförts till mindre andaktsrum i profana byggnader (borgar, slott etc.), till avskilda delar av kyrkobyggnader (kor- och sidokapell, dop- och gravkapell etc.) liksom mindre kyrkor vid vallfartsorter eller olika slag av institutioner (skolor, stiftsgårdar etc.).

(källa: Gemini/Wikipedia)

Filare (annons)

 
Anställningskrav: nykter o. duglig, erhåller genast plats vid
Lyckeby Gjuteri & Mek. Verkstad.
Karlskrona

Varför är partiet VENSTRE inget vänsterparti?

Det norska (och danska) partiet Venstre heter så på grund av sin historiska roll som ett radikalt, liberalt reformparti under 1800-talet, som satt till vänster om de konservativa i parlamentet. 

När partiet grundades 1884 kämpade de för parlamentarism och folkstyre mot den konservativa högersidan. Idag är det ett liberalt mittenparti. 

Historisk bakgrund:

Placering i Stortinget: På 1800-talet satt de som önskade reformer och kamp mot kungamakten på vänster sida i salen, medan de konservativa (partiet Høyre) satt till höger.

Franska revolutionen: Uppdelningen härstammar från franska revolutionen 1789, där radikala satt till vänster och konservativa till höger.

Utveckling: Venstre var ursprungligen ett progressivt parti som drev igenom stora demokratiska reformer. Med tiden har det politiska landskapet förändrats och partiet befinner sig nu i mitten, men har behållit sitt historiska namn. 

I Danmark är Venstre (Danmarks Liberaleparti) också ett liberalt och borgerligt parti, trots att namnet historiskt förknippas med vänstersidan, enligt denna förklaring från Sveriges Radio

----------------

Det betyder att allt är inte som det låter.

Process

Skålen på omslaget har varit
sönder, obrukbar.
Nu är den lagad.
Inte på ett sådant sätt
att skadan ska döljas,
utan med guld så att
den ska synas. Den dyra
och vackra lagningen
syftar till att hedra skålens historia. 
Kintsugi – att laga föremål på
det sättet – är
en japansk konstform, och
jag tycker att
den påminner om
psykiatrin så som jag vill
se den. 
(Åsa Nilsonne)

Ordet process härstammar från latinets processus, vilket betyder "framskridande" eller "förlopp". Det är bildat av procedere ("gå framåt", "fortskrida"), som i sin tur består av pro- ("framåt") och cedere ("gå", "vika"). 

Här är en genomgång av ordets etymologiska utveckling:

Latin: Processus (framskridande, förlopp).

Gammelfranska: Procés (1200-tal), betydde en resa, fortsättning, utveckling eller en rättslig process (rättegång).

Medelengelska/Svenska: Ordet kom in i språken under 1300-talet (på svenska via t.ex. lågtyska eller direkt från latin/franska) med betydelsen av att något fortgår. 

Betydelseutveckling:

Ursprungligen syftade det på fysisk rörelse framåt. Under 1600-talet började det användas för en "kontinuerlig serie av handlingar för att uppnå ett resultat" (modern juridisk och teknisk mening). 

Relaterade ord:

Procedur

Procession

Processor

Procedere (att gå framåt) 

(källa: Gemini AI)

.............................

Nuförtiden brukar man använda uttrycket: lita på processen. Det stämmer bra med tankar om att slå rot, gro, växa, att gå från åsikt till insikt, att processen får ha sin gång, att inte anpassa sig, att "jag inte är färdig - och det är som det ska", att inte ha bråttom (det viktiga är sällan bråttom, det som är bråttom är sällan viktigt). 

Bonbonjär

"Paris är en bonbonjär av upplevelser", läser jag i en resebroschyr. 

Wikipedia låter oss veta att bobonjär är en ask eller dosa att servera och förvara karameller i. Bonbonjärer tillverkades i silver, tenn, glas eller keramik. Vi ska nog tolka resetexten som att Paris är en bonbonjär, under vars lock det döljer sig mängder av "godsaker", "goda upplevelser" m.m.

En godisskål med lock som står framme är en bonbonjär. Franskt ursprung: Det franska ordet bonbon är i sin tur en fördubbling av det franska ordet bon (god), vilket bildligt talat betyder "gott-gott". Jfr. bon apetit! 

En del människor är också som bonbonjärer. Man möter dem, lär känna dem, och allteftersom, visar de egenskaper och karaktärsdrag man i första skedet inte märkte. Och nu vill jag tolka detta som något positivt - att vi inhyser mer än det första intrycket ger vid handen. Som det sägs i den tecknade Disney-filmen Lejonkungen: du är mer än du hittills blivit. Detta kraftfulla citat kommer från Rafiki i Lejonkungen (1994), när han hjälper en vuxen Simba att inse sin sanna identitet och ta ansvar. Det betyder att du är mer än dina tidigare misstag, din rädsla eller vad andra har fått dig att tro; du har en inre styrka och ett öde att uppfylla. 

Sammanhang: Simba lever i förnekelse och rädsla för sitt förflutna (dödsfallet av Mufasa).

Budskap: Citatet "Kolla inåt, Simba, du är MER än vad du har blivit" uppmanar till självinsikt, försoning och mod att ta sin rättmätiga plats.

Hjalmar Gullberg

Hjalmar Robert Gullberg, född 30 maj 1898 i Malmö, död 19 juli 1961 i Holmeja i Skåne, var en svensk författare (huvudsakligen poet) och översättare. Han var chef för Radioteatern 1936–1950 och fungerade även som programdirektör under sina sista år 1949–1950, samt ledamot av Svenska Akademien 1940–1961. I Malmö finns numera Hjalmar Gullberg-sällskapet som bildades 1998. I Lund finns föreningen Hjalmar Gullberg-institutet som bildades 2016.

Uppväxt och tidig karriär

Hjalmar Gullberg föddes utomäktenskapligt och lämnades till fosterföräldrarna Bengt och Elsa Gullberg där han växte upp. Den biologiska modern Hilda Jonsson var kontorist på barnafadern Robert Brands kontor.

Gullberg, som studerade latin, grekiska och litteraturhistoria, blev filosofie licentiat vid Lunds universitet 1927, var redaktör för tidningen Lundagård, blev filosofie hedersdoktor vid Lunds universitet 1944 och översatte grekiska dramer, fransk 1600-talslitteratur och spanskspråkig lyrik. Hans avhandling handlade om Ola Hansson. Som poet fick han sitt genombrott under 1930-talet hos både kritik och publik; hans dikter förenade det vardagliga och ofta ironiska med ämnen som hörde hemma inom den traditionella lyriken men som kunde förefalla omöjliga att hitta ett samtida litterärt språk för: kärlek, andlighet, frihet, sorg.

Han medverkade även som artikelförfattare i Svensk uppslagsbok. Innan han hade fått sitt litterära genombrott skrev han tillsammans med Bengt Hjelmqvist texten till Skånska slott och herresäten, känd genom Edvard Perssons insjungning. Under studietiden blev han vän med Ivar Harrie. Han tillbringade många somrar i Falsterbo tillsammans med Anders Österling.

1940- och 1950-talet

Under andra världskriget blev han en av landets mest lästa och älskade poeter, en ledande gestalt i den så kallade beredskapspoesin, och gjorde samtidigt mycket för att sprida lyrik och teater via radion. Gullberg var en drivande kraft bakom radioprogrammet Dagens dikt även om han inte startat programserien och valde ofta själv vad som skulle läsas upp. Han anses till exempel ha gjort valet av Tegnérs Det eviga den 9 april 1940, några timmar efter beskedet om den tyska invasionen i Danmark och Norge.

Gullbergs förankring i traditionell metrik och ovilja mot mera formella experiment gjorde att han under de sista krigsåren av de tongivande modernistiska kritikerna och poeterna ansågs vara i otakt med sin samtid: med den mera radikalt desillusionerade och experimentella 1940-talistgenerationen försvann skalderna i gammal stil, samtidigt som religiös diktning blev mer problematisk än tidigare. Gullberg föll för delar av de nya modernistiska idealen: i Dödsmask och lustgård (1952) är de metafysiska anspråken nedskruvade, den kristne guden detroniserad och många av de ironiska vitsarna borta. Formen har gått från bunden till fri vers, men tonen i dikter som Dödsmask och Åt halvgudarna är mer högtidlig, öppen och passionerad än någonsin tidigare. Hans dikt "Till en Näktergal i Malmö" tolkades av Östen Warnerbring på albumet Skåne.

Gullberg led mot slutet av sitt liv av nervsjukdomen myasthenia gravis, som gjorde att han en period var tvungen att ligga i respirator. Han tog sitt liv genom att dränka sig i sjön Yddingen vid stranden till Bökebergs slott. Han var vid tillfället gäst hos sin trolovade, grevinnan Greta Thott på Bökeberg.

Gullberg är begravd på S:t Pauli mellersta kyrkogård (kvarter 6, grav 177) i Malmö. Hans arkiv finns på universitetsbiblioteket vid Lunds universitet. På huset på Västergatan i centrala Lund i vilket Gullberg bodde har Lunds kommun satt upp en plakett.
(källa: Wikipedia)

.....................

Jag tänker ge mig ut på en lång resa

Jag tänker ge mig ut på en lång resa,
troligen dröjer det innan vi ses igen.
Det är inget förhastat beslut, jag har umgåtts med planen länge,
fast har inte kunnat säga det öppet förrän nu.

Jag har ordnat en mängd detaljer i samband med färden,
jag har förberett allt utom själva resrouten:
vart det slutligen bär, får jag söka leta ut efter hand.

Jag far bort för att söka något i mig själv,
som jag aldrig får tag i här.
Jag tycker det ropas efter mig långt borta, jag vill dit.
Jag tror mig i stånd att fördra en hel del besvärligheter
för att komma fram.

Jag känner mig lätt om hjärtat,
en tyngd har fallit från mitt bröst.
Det är som om en stor glädje väntade på mig
någonstans.

(Hjalmar Gullberg, Sonat, 1929)

Epifani ---> Trettondagen

Trettondagen firas bland annat med anledning av stjärntydarnas vägledning till de "tre" vise männen som sökte efter den nyfödde kungen. Och de fann honom till slut och gav honom sin hyllning. Trettondagen kallades förr: epifaniadagen. Lägre ner på  sidan kan du läsa om begreppet Epifani.

Med anledning av det som de vise männen från österns länder upptäckte, vill jag återigen dela de tankar jag skrev ner dagen före julafton, den handlar om det väsentliga med julen:

JULTANKAR/Trettondagstankar

Mina tankar irrar än hit, än dit…

Vad är julens mening?

All mat, alla paket, all förberedelse

kläder, väder, musik, barn, barnbarn

unga sjunga med de gamla

granar och kulor

färger och glitter

sånger, jultoner

marken täckt av vit snö 

yra fåglar äter sina frön

katter smyger omkring

och klockan går

Sånger om barnet i Betlehem

toner som väcker känslor och minnen

decembermörker och tända ljus

allt pekar mot DAGEN

Det folk som vandrar i mörkret

ska se ett stort LJUS

höra ett stort LJUD

märka en stor SKILLNAD

uppleva en stor FRID

känna en stor KRAM

ta emot en stor GÅVA

höra ett övertygande JA (till livet)

Jesus.

Så enkelt och naket. 

.......................................

Och några ord om epifani:

Bild från pixabay.com

Epifani (från grekiskans epiphaneia, "uppenbarelse")
är ett ord som beskriver en plötslig, insiktsfull uppenbarelse eller ett moment av djup förståelse, ofta i både religiösa och sekulära sammanhang, som ett litterärt grepp (särskilt hos James Joyce) eller en aha-upplevelse för att förstå något på en ny nivå; det refererar också till den kristna högtiden Trettondedagen (Trettondedag jul) som lyfter fram att Gud föddes in i världen. Jesus visar oss vem Gud är. 

Betydelser

Religiöst: En manifestation eller uppenbarelse av det gudomliga. Inom kristendomen firas detta som Epifania (Trettondedagen), som firar att Kristus uppenbarades för världen, särskilt vid Jesu dop.

Litteratur och estetik: En insikt där en trivial detalj plötsligt får en djupare mening eller ett sammanhang blir uppenbart. Författare som James Joyce använde termen för att fånga dessa moment.

Psykologiskt/Allmänt: En plötslig insikt eller upptäckt som ger en ny förståelse för ett problem eller en situation, en "aha-upplevelse". 

Exempel

Bibeln: De vise männens upptäckt av Jesusbarnet.

Vetenskapligt/Allmänt: Arkimedes rop "Eureka!" när han förstod hur man mäter volymen på oregelbundna föremål. 

Ordet används också för företag och konsulter, som t.ex. ett svenskt coachingföretag Epifani som fokuserar på individens och organisationers utveckling. 

(källa: Gemini) 

Värnlösa barns dag

Idag är det Värnlösa barns dag (förr: Menlösa barns dag) som härstammar från dessa ord i Boken:

"När Herodes märkte att han hade blivit lurad av stjärntydarna blev han ursinnig, och han lät döda alla gossar i Betlehem och dess omnejd som var två år eller därunder; det var den tid han hade fått fram genom att fråga ut stjärntydarna. Då uppfylldes det som sagts genom profeten Jeremia: 'Rop hörs i Rama, gråt och högljudd klagan: Rakel begråter sina barn, hon låter inte trösta sig, ty de finns inte mer'. "

(Matteusevangeliet 2:16–18)

Från denna historiska händelse kommer uttrycket: ramaskri. Herodes blev livrädd för orden ooch frågan  som stjärntydarna levererade: var kan vi finna den nyfödde judakonungen? Och därför tog han till den mycket drastiska åtgärd som Matteus berättar om.

Rådbråka

Jag stöter ibland på ordet rådbråka i skönlitterära texter, och vid efterforskning fick jag fram följande:

Ordet rådbråka har genom historien haft flera olika betydelser. Ordet dyker upp då och då i skönlitterära texter. När jag söker på nätet hittar jag följande:

Bildlig användning:

Mentala/fysiska påfrestningar: "Hon rådbråkade sin hjärna" betyder att hon ansträngde sig extremt mycket för att lösa ett problem.

Förvanskning av språk: Ordet kan också betyda att man vanställer eller förvränger ord, uttryck eller texter, särskilt vid översättning. 

* (historisk betydelse) avrätta genom att metodiskt krossa under ett hjul och därefter sätta upp kroppen för allmän beskådan...

Historik för rådbråka rådbråka, Ekeblad 1653, 1663: rådebråkt(-); förr ofta rå-, motsvarande danska radbrække, från medellågtyska ...

Rådbråkning är ett avrättningssätt där den dömde avlivades genom att lemmarna krossades. Oftast skedde detta med hjälp av ett hjul... (Wikipedia)

Historisk betydelse:
Ordet beskriver en avrättning där den dömde flätades in i ett hjul och lemmarna metodiskt bröts med hjälp av det. Kroppen visades sedan upp på hjulet.

Tyskans ursprung: Rådbråka lånades in i svenskan från medellågtyska rādebrāken runt 1605.

Beståndsdelar:

Råd/Rad-: Kommer från medellågtyskans rat (hjul).
Bråka/Brāken: Kommer från medellågtyskans brāken (bryta, bräcka).

Koppling till "ratt" och "bråka": Ordet är besläktat med moderna ord som "ratt" (som roterar) och "bråka" (att vara i strid, slåss). 

(källa: Gemini AI)

WWJD

Akronymen WWJD

Det var framför allt ungdomsledaren Janie Tinklenberg som gjorde att frågan *What would Jesus do?* fick ett så stort genomslag. Över hundra år efter att pastorn Charles Sheldons bok *In His Steps – What Would Jesus Do?* publicerades, läste Tinklenberg den tillsammans med en grupp tonåringar i Calvary Reformed Church i Holland, Michigan. Hon lade märke till att ungdomarna gillade att göra egna vänskapsarmband och fick då idén att skapa ett armband inspirerat av bokens budskap.

År 1989 lät hon tillsammans med företaget Lesco Corporation ta fram 300 tygarmband. För att få plats med budskapet förkortade hon frågan *What would Jesus do?* till akronymen WWJD. Hon hoppades att förkortningen skulle väcka nyfikenhet och öppna upp för samtal om tron.

Det dröjde inte länge förrän armbandet spreds långt utanför ungdomsgruppen i kyrkan. Vänner och bekanta ville också ha ett – och spridningen fortsatte. Under de första sju åren såldes 300 000 armband, men det var bara början.

När den populära kristna radioprataren Paul Harvey nämnde WWJD-armbandet i sitt program 1997, exploderade försäljningen. Bara det året såldes 15 miljoner exemplar. Armbanden började dyka upp i vanliga butiker som Wal-Mart, Hallmark och Barnes & Noble, och snart syntes bokstäverna WWJD på allt från nyckelband och muggar till T-shirts och nallebjörnar. Dessutom inspirerades många att skapa egna varianter av frågan – bland annat ett kostprogram som undrade: ”What would Jesus eat?” 

(källa: dagen.se)

O crux ave spes unica

De latinska orden betyder: Var hälsat kors, mitt enda hopp.

August Strindbergs grav, Norra kyrkogården, Stockholm.

i

Patriciervilla

Patriciervillor är större bostadshus som uppfördes mellan 1860 och 1930. Villorna är till största del byggda i en arkitekturstil inspirerad av klassicismen. Benämningen ”patricier” syftar på samhällsgruppen i det antika Rom. 

Klassicismen är både inspirerad av det antika Grekland och antika Rom och begreppet villa kommer från antikens Rom och betyder större palatsliknande byggnader dit kejsaren och patricier flyttade. 

I Sverige byggdes många patriciervillorna i områden utanför storstäderna som ibland kallades för patricierförstäderna. På så sätt skapades begreppet patriciervilla som symboliserade bostäder åt samhällets övre ekonomiska skikt. 

De äldsta patriciervillorna härstammar från Romarriket och byggdes i Rom då kejsare och patricier inte ville bo i den trånga staden som bland annat hade sjukdomar och var väldigt befolkningstät. Samma fenomen skedde på samma plats fast på 1500-talet under renässansen och av samma anledningar som tidigare. I moderna tid i Tyskland fanns det Landhäuser som den tyska borgarklassen flyttade till medan man i England flyttade till country houses.
(källa: Wikipedia)

Läs mera: https://sv.wikipedia.org/wiki/Patriciervilla 

Och de flesta av oss andra, bor helt enkelt i en lägenhet eller i en villa. 

Boomers

Babyboomers, baby boomers, boomers eller babyboomgenerationen (av engelska: Baby boomers) är en definition av personer som är födda mellan krigsslutet 1945 och början av 1960-talet (alternativt 1964).

Begreppet kopplas ofta till förhållandena i USA, som under den här perioden upplevde ovanligt höga födelsetal (jämför babyboom). Denna generation anses, till skillnad från andra generationer, besitta en högre arbetstillfredsställelse, samt inte vara så villiga att lämna sina arbetsplatser.

Den svenska motsvarigheten är närmast årskullarna från 1940-talet, kända under begrepp som Fyrtiotalister, Jätteproppen Orvar eller Köttberget. Landet upplevde en födelsetopp med drygt 135 000 födda barn år 1945, en siffra som senare aldrig överträffats. Under 1950-talet var födelsetalen istället relativt låga, före en ny ökning mot slutet av 1960-talet.

Vanliga förnamn för svenska barn födda under 1940-talet är bland flickorna Eva, Lena, Karin, Kerstin, Birgitta och Kristina. Bland pojkarna är Lars, Jan, Hans, Bo, Peter och Mats vanliga namn.
(källa: Wikipedia)

Bild från pixabay.com

Jinxa

Jinxa är en slangterm,
främst använd i Sverige, som syftar på handlingen att oavsiktligt eller skämtsamt förutsäga eller nämna något positivt (som en kommande seger eller framgång) och därigenom "förstöra" det genom att "jinxa" det. Uttrycket är relaterat till vidskepelse och tron på att ord och tankar kan påverka verkligheten. 

Jinx (att ”jinxa”) är ett ord som har blivit populärt på svenska, särskilt bland ungdomar. Det kommer från engelskan och betyder ungefär "att föra otur över något eller någon".

Exempel på användning av ”jinxa”: 

”Jag vågar inte säga att vi kommer att vinna matchen, jag vill inte jinxa det.”
”Jag vågar inte ens tänka tanken på att vi ska vinna lotteriet, då kommer jag bara att jinxa det!”
”Jag hoppas att det blir fint väder på festen imorgon, men jag vågar inte säga det högt, för då kommer jag säkert att jinxa det.”

Betydelse: Om man ”jinxar” något, ökar man risken för att det ska gå fel eller att man ska misslyckas. Det är alltså som en slags förbannelse eller otur som man kan råka ut för om man talar om något positivt på förhand.

(källa: ordkollen.se, Wikipedia)

Etymologiskt härstammar ordet "jinx" från det engelska ordet "jynx", som i sin tur kommer från latinets "iynx" och grekiskans "iynx", som alla syftar på fågeln Vårta. Vårta var en fågel som användes i häxkonst och spådom, och ordet kom att beteckna en förbannelse eller charm. I amerikansk engelska, och särskilt inom baseballslang, började "jinx" användas i början av 1900-talet för att beteckna en otursserie eller någon som anses bringa otur.