Nobelpriset

Årets nobelpristagare 2025 är:

• Fysik: John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis för deras studier av kvantmekanik i makroskopiska elektriska kretsar. 
  
  
• Kemi: Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar M. Yaghi för deras arbete med metallorganiska ramverk (MOFs). 
  
  
• Fysiologi eller medicin: Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för deras banbrytande upptäckter kring perifer immuntolerans. 
  
  
• Litteratur: László Krasznahorkai för hans "visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter". 
  
  
• Fred: María Corina Machado för hennes arbete som fredsförespråkare. 
  
  
• Ekonomi: Philippe Aghion, Peter Howitt och Joel Mokyr.  

       

Om poesi och poeter

Wislawa Szymborska, om poesi och poeter, i sitt tacktal för Nobelpriset i litteratur 1996:

[...] 

Också poeten måste, om han är en riktig poet, ständigt säga till sig själv: “Jag vet inte”. I och med varje dikt försöker han att finna lösningen på gåtan, men så fort han har satt punkt blir han betänksam igen, han kommer underfund med att lösningen var av tillfällig natur, svaret var ingalunda uttömmande. Alltså gör han nya försök om och om igen, och med tiden samlar litteraturhistorikerna alla dessa bevis på hans missnöje med sig själv till en stor bunt och kallar den för hans “författarskap” …

Det händer att jag drömmer om sådana situationer som aldrig går att förverkliga. Jag kan till exempel vara fräck nog att tänka mig att jag för samtal med Predikaren (Salomo), han som har skrivit den så gripande klagosången över det fåfängliga i mänskliga göranden och låtanden. Jag skulle buga mig så djupt jag kunde för honom, han är ju en av de allra största diktarna, i varje fall för mig. Men sedan skulle jag ta hans hand och säga: “‘Intet nytt sker under solen’, skriver Du, Min Predikare. Men Du föddes ju själv ny under solen. Och den stora dikt som Du har skrivit är också den ny under solen, ty före Dig hade ingen skrivit den. Och nya under solen är alla Dina läsare, ty de som levde före Dig kunde ju inte läsa den. Och cypressen som Du sitter under har inte heller den växt här sedan världens tillblivelse. Den har blivit till på grund av en annan cypress, som liknade Din, men inte var alldeles densamma. Och jag vill vidare fråga Dig, Min Predikare, vad nytt under solen Du ämnar skriva nu. Blir det en fortsättning på Din tankegång, eller känner Du Dig frestad att säga emot Dig själv på någon punkt, trots allt? I Din förra dikt pekade Du också på glädjen – förgänglig, visst, men än sedan? Kanske är det glädjen den ska handla om, Din nya dikt under solen? Har Du skrivit ned någonting, ett första utkast? För inte tänker Du väl säga: ‘Jag har skrivit allt, jag har inget att tillägga’. Så får ingen enda poet i världen säga, allra minst en så stor poet som Du.”

(källa: https://www.nobelprize.org/prizes/literature/1996/szymborska/25583-wislawa-szymborska-nobelforelasning/ )

Inbunden (med glimten i ögat)

Det man hittills sett av Mats Malm (Sv. akademiens ständige sekreterare); (han var) en smula mer inbunden än de andra, sammanbiten och lite tagen, som om han svalt en handgranat och ännu inte var säker på om pluggen var utdragen eller inte.

(Alex Schulman i dn.se vid deklarationen av årets nobelpristagare i litteratur, Han Kang från Sydkorea, hon på bilden)

Attosekund

De får Nobelpriset i fysik 2023

Nobelpriset i fysik detta år utdelas för forskarnas framsteg  när det gäller att mäta oerhört korta tider, s.k. Attosekunder. 

Pierre Agostini
Disputerade 1968 vid Université Aix-Marseille i Frankrike. Är nu professor vid The Ohio State University, Columbus, i USA.

Ferenc Krausz
Född 1962 i Ungern. Disputerade 1991 vid Technische Universität Wien i Österrike. Är nu verksam vid tyska Max-Planck-Institut für Quantenoptik i Garching och professor vid Ludwig-Maximilians-Universität i München.

Anne L’Huillier
Född 1958 i Frankrike. Disputerade 1986 vid Université Pierre et Marie Curie i Paris. Är nu professor vid Lunds universitet, där hon varit verksam sedan 1990-talet.

De tre pristagarna delar på prissumman 11 miljoner kronor.

Källa: Kungl. Vetenskapsakademien

På webbsidan dn.se läser vi bl.a denna förklaring för av en attosekund är:

Vi brukar kalla korta stunder för ögonblick, men det är ett ord som inte ens börjar förklara hur kort en attosekund är. En vanlig blinkning är en tiondels sekund. En kolibri kan göra 80 vingslag per sekund. Liknelser som inte alls räcker till.

För att förstå hur de här enheterna förhåller sig till en attosekund, försök istället att tänka dig hur många sekunder som passerat under de 13,8 miljarder år som gått sedan universums uppkomst. Då hamnar du i samma härad som antalet attosekunder som passerar under en enda sekund.

Så här kort är en attosekund

Hjärtat slår ungefär en gång i sekunden. Antalet attosekunder på en sekund motsvarar antalet sekunder som gått sedan universums uppkomst.

Visste du detta (72)? Den cirkadiska rytmen

Den cirkadiska rytmen: Därför ska vi lyssna på kroppens rytm

Källa och läs mera om detta på denna länk: 
https://ki.se/forskning/darfor-ska-vi-lyssna-pa-kroppens-rytm 

Där läser vi bl.a: 

Vår inre klocka styr oss mer än vi anar. Om upptäckten som belönades med Nobelpriset 2017 får ökat genomslag kan det ändra allt från när skoldagen ska starta till vilka mediciner vi tar och när.

Människor, djur, växter och till och med vissa bakterier och encelliga organismer har alla en inre klocka. Ett 24-timmarssystem som reglerar funktioner i cellerna så att de sker vid rätt tidpunkt för organismen. Detta kallas av forskarna för den cirkadiska rytmen efter latinets cirka diem – ”ungefär en dag”. (latinets circa dies, "ungefär en dag")

– Det är en anpassning till omgivningen. Vi har jordens rotation som skapar ljusa och mörka cykler och den cirkadiska rytmen har utvecklats för möjliggöra för organismerna att förutse och anpassa sig till dessa cykler, säger Anita Göndör, forskare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

Einstein in the mood

Han sitter så i Washington DC.

Inte bra... ett träd på fel ställe

 

Jag tror på det till synes svaga och bräckliga

Jag tror på den darrande handen
jag tror på den ödelagda karriären
jag tror på åratals bortkastad möda
jag tror på hemligheten som tas med i graven.

(Wislawa Szymborska, polsk poet,
nobelpristagare i litteratur)  

Årsringar

Tranströmer (1993)

Årets IgNobelpris

IgNobelpriset, som belönar forskning som först får dig att skratta, sedan att tänka  (make people laugh, then think), delades nyligen ut (för 29:e gången) i Sanders Theater vid Harvarduniversitetet i Boston inför 1.100 åskådare. Här ett axplock av de alternativa, och lite galna priser som delades ut. Det är väl inte priserna som är galna, utan snarare den alternativa och humorskadade forskningen som premieras:

Biologi

Döda magnetiska kackerlackor

Årets pris i biologi går till en internationell forskargrupp för en studie om kackerlackor och magnetism. Levande amerikanska kackerlackor, nedkylda till plus 4 grader för att bli orörliga, och kackerlackor som varit döda i minst två dygn sattes in i ett mycket starkt magnetfält under 20 minuter. Detta gjorde kackerlackorna själva till små magneter. Forskarna fann att de döda kackerlackorna förblev magnetiska mycket längre än de levande.

Kemi

Femåringars salivproduktion

Kemipriset går till japanska forskare som mätt hur mycket saliv en typisk femåring producerar per dag. All vätska från munnen på 15 flickor och 15 pojkar samlades in under fem minuter. Sedan fick barnen tugga på ångat ris, korv, potatismos, kaka, äpple eller inlagd rädisa. Maten spottades ut, och vikten jämfördes med ursprungsvikten. Forskaren Shiguru Watanabe kommer till prisutdelningen med sina söner som deltog i försöket som femåringar för 35 år sedan.

Ekonomi

Bakterier på sedlar

Ekonomipriset går till forskare som testat hur smitta kan spridas via olika valutor. Sedlar av euro, amerikanska och kanadensiska dollar, kroatiska kuna, rumänska lei, marockanska dirham och indiska rupier steriliserades med ultraviolett ljus och penslades med multiresistenta bakterier (MRSA, VRE och ESBL-producerande E. coli-bakterier). Bakterierna trivdes bäst och längst på rumänska sedlar men överlevde inte alls på de kroatiska.

Fred

Hur skönt är det att bli kliad?

Årets fredspris går till forskare som mätt ifall det hjälper att bli kliad. De gned in hår från växten sammetsböna, som tidigare har sålts som klipulver, på ett fyra kvadratcentimeter stort område på försökspersoners vrist, rygg eller underarm under 45 sekunder, och kliade dem sedan i fem minuter med en provtagningsborste för cellprov. Resultaten visar att klådan var värre och njutningen att bli kliad större på ryggen och vristen än på underarmen.

Källa: dn.se  (  https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/arets-ignobelpris-fyrkantigt-bajs-klickertraning-for-kirurger-och-en-blojbytarmaskin/   )

Läs mer på denna länk: https://www.expressen.se/nyheter/testikeltemperatur-och-saliv-forskningen-som-prisas-i-ar/

IgNobels webbsida: https://www.improbable.com/ig-about/

Eller titta här:

Nobelpriset

På Wikipedia kan vi läsa:

Varje pris utges av en separat kommitté. Kungliga vetenskapsakademin ger ut prisen i fysik, kemi och ekonomi, Karolinska institutet i fysiologi eller medicin, och norska Nobelkommittén ger ut fredspriset. Varje mottagare får en medalj, ett diplom och ett monetärt pris som har varierat genom åren. 1901 fick de första nobelpristagarna 150 782 svenska kronor, vilket i december 2007 motsvarade 7 731 004 kronor. 2008 fick nobelpristagarna en prissumma på 10 000 000 kronor. Prisen presenteras i Stockholm under en årlig ceremoni den 10 december, Alfred Nobels dödsdag.

Fram till och med 2015 har 874 unika individer och 26 organisationer fått nobelpriset, samt 76 tilldelats ekonomipriset. Fyra nobelpristagare tilläts inte motta priset av sina regeringar. Adolf Hitler förbjöd tre tyskar, Richard Kuhn (kemi, 1938), Adolf Butenandt (kemi, 1939) och Gerhard Domagk (fysiologi eller medicin, 1939) från att ta emot sina priser, och Sovjetunionen pressade Boris Pasternak (litteratur, 1958) att tacka nej till sitt pris.

Två pristagare, Jean-Paul Sartre (litteratur, 1964) och Le Duc Tho (fred, 1973) tackade nej till priset. Sartre tackade nej till priset som han gjorde med alla andra officiella utmärkelser, och Le tackade nej på grund av situationen som Vietnam befann sig i vid det tillfället. Sex pristagare har mottagit fler än ett pris. Av dessa sex har Internationella Rödakorskommittén fått tre stycken, vilket är mer än någon annan.

Av de totalt 900 unika nobelpristagarna fram till och med 2015 var 825 män, 49 kvinnor och 26 organisationer. Den första kvinna att tilldelas nobelpriset var Marie Curie, som fick nobelpriset i fysik 1903. Under de år som nobelpriset ej delas ut på grund av händelser i världen eller brist på nomineringar går prispengarna tillbaka till den fond som ger ut priset. Nobelpriset delades ej ut mellan 1940 och 1942 på grund av andra världskrigets utbrott.

Läs mer på denna webbsida >> Nobelpristagare

Nobelpristagaren Kazuo Ishiguro

Nobelpristagaren Kazuo Ishiguros Nobelföreläsning, som en respons till det erhållna priset:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/993848?programid=5053

Han talar om sitt liv i England, och om sina tankar om sitt andra hemland, Japan. Han ville återuppbygga sitt hemland i fiktionens form innan det försvann ur hans medvetande.