Wislawa Szymborska, om poesi och poeter, i sitt tacktal för Nobelpriset i litteratur 1996:
[...]
Också poeten måste, om han är en riktig poet, ständigt säga till sig själv: “Jag vet inte”. I och med varje dikt försöker han att finna lösningen på gåtan, men så fort han har satt punkt blir han betänksam igen, han kommer underfund med att lösningen var av tillfällig natur, svaret var ingalunda uttömmande. Alltså gör han nya försök om och om igen, och med tiden samlar litteraturhistorikerna alla dessa bevis på hans missnöje med sig själv till en stor bunt och kallar den för hans “författarskap” …
Det händer att jag drömmer om sådana situationer som aldrig går att förverkliga. Jag kan till exempel vara fräck nog att tänka mig att jag för samtal med Predikaren (Salomo), han som har skrivit den så gripande klagosången över det fåfängliga i mänskliga göranden och låtanden. Jag skulle buga mig så djupt jag kunde för honom, han är ju en av de allra största diktarna, i varje fall för mig. Men sedan skulle jag ta hans hand och säga: “‘Intet nytt sker under solen’, skriver Du, Min Predikare. Men Du föddes ju själv ny under solen. Och den stora dikt som Du har skrivit är också den ny under solen, ty före Dig hade ingen skrivit den. Och nya under solen är alla Dina läsare, ty de som levde före Dig kunde ju inte läsa den. Och cypressen som Du sitter under har inte heller den växt här sedan världens tillblivelse. Den har blivit till på grund av en annan cypress, som liknade Din, men inte var alldeles densamma. Och jag vill vidare fråga Dig, Min Predikare, vad nytt under solen Du ämnar skriva nu. Blir det en fortsättning på Din tankegång, eller känner Du Dig frestad att säga emot Dig själv på någon punkt, trots allt? I Din förra dikt pekade Du också på glädjen – förgänglig, visst, men än sedan? Kanske är det glädjen den ska handla om, Din nya dikt under solen? Har Du skrivit ned någonting, ett första utkast? För inte tänker Du väl säga: ‘Jag har skrivit allt, jag har inget att tillägga’. Så får ingen enda poet i världen säga, allra minst en så stor poet som Du.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar