Uppmuntran att skriva

”Charlie, du kan ta med dig boken.”

”Va?”

Ta dagboken och … tja, skriv ner saker i den, som min fru brukade göra.”

”Vilka saker?”

”Imogen brukade beskriva saker hon såg. En man som promenerade. En fågel på en trädgren. En skräphög som brukade vara ett hem. En kvinna som gav mat till behövande. Och därefter brukade hon skriva ner sina tankar runt allt det där.”

Charlie torkade sin snoriga näsa på rockärmen. ”Är det verkligen något folk använder sin tid till?”

”Ja, åtminstone vissa. Du slår mig som observant och nyfiken. Du skulle kanske tycka att det var … värt besväret, är nog orden jag söker. Lite ironiskt att en bokhandlare har svårt att hitta de rätta orden.”

”Jag slår vad om att du kan fler ord än jag.”

”Jag vågar påstå att du kommer i kapp och går om mig. Men var snäll och ta boken. Jag har så många andra, som du kan se.” 

Han tog upp boken och höll fram den.

(Ur boken: Fångna i tiden, skriven av David Baldacci)

...................................................

Uppmuntran att skriva: när du skriver, visualiserar du dina tankar. När du skriver texten igen, så förändras den - och du förändras med texten. När man skrivit sina tankar, och sedan läser vad man skrivit,  har man en ny möjlighet att se på det skrivna ur olika perspektiv. Att reflektera. På det sättet lever texten. Och den blir egentligen aldrig färdig, eftersom du (och jag!) aldrig blir färdiga. "Och det är som det ska" (som Tranströmer skrev i Romanska bågar).