distanserad från larmet från bilarnas stereotypa stereoapparater
som kör igång med musik och reklam
omedelbart när bilarna startar.
Hjärnan vill inte ta in det
själen protesterar och revolterar momentant.
Direkt, alltid, för alltid.
Reningsbadet i kvällens susning
öppnar sinnet inåt.
Allt är tillrättalagt.
Home is where the Son (sun) is, thats where I belong.
Jag andas ut. Djupt.
Jag andas in. Djupt.
Och jag får göra det. Igen.
Mitt hem är där solen, värmen, det inkluderande är
- där hör jag hemma.
Detta måste få vara ledstjärnan, utgångspunkten och ingångsvärdet.
Även utgångsvärdet.
När detta är passé - bortprioriterat, passerat -
måste min väg gå åt ett annat håll.
Dalen jag ser framför mig viskar detta till mig.
Inte de döda benens dal, utan den fria vindens dal,
den grönskande dalens vind,
den fridfulla dalens stilla vind.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar