Ord att fundera över

Barnspråk, modeord och dialektalt vuxenspråk

åckejra

Internet of Things 

vett´inde

svällplugg

klipposören

hubb

laungalanns

övervänt

drajvinnen

bafatt

vettu

ändån

agil

Vad betyder orden?

Words don't come easy to me....

Olle-san

Tillägget -san (さん) är en mycket vanlig japansk hederstitel som används för att tilltala eller omtala andra personer. Det är könsneutralt och kan jämföras med de svenska orden herr, fru eller fröken, men det används mycket flitigare i vardagligt tal.

Att lägga till -san efter någons namn visar artighet och respekt, och det är det säkraste och mest neutrala tilltalet i Japan, särskilt mellan kollegor, bekanta eller personer du just har träffat.

Här är några snabba fakta om hur det används:

Allsidigt: Det fungerar lika bra till både män och kvinnor.

Placering: Sätts efter personens efternamn eller förnamn (t.ex. Tanaka-san).

Professionellt: Kan även användas på yrkestitlar (t.ex. Panya-san som betyder bagaren).

(källa: Gemini)

Hinkar och makaroner

Eld-rivet fordon

På den blå bilen stod det i eldskrift: Eld-rivet fordon. Naturligtvis utan bindestreck och med en helt annan betydelse än vad jag fick det till. 

Mina ögon såg bara: eld-rivet. 

Och tankarna flög iväg till flera gamla vänner och kompisar som blivit just detta: eld-rivna. 

De brann, de längtade, de kämpade, de övervann, de segrade, de såg framåt, de såg andra i första hand, de hängav sig, de gav upp, de begav sig av, de slutade kämpa, de slutade leva (inför andra). 

De hade blivit eld-rivna. Uppgivna. Sargade. Föredettingar. Ex-christians. Exodus. De hade gått på glödande kol och praktiserat en vådlig dans. En dans som det slog gnistor omkring. Och sen då? Än sen då? Vad blev kvar av alltihop? Eld-rivet liv. Bränt sitt ljus i båda ändarna. Eller, som en segelbåt med segel som rivits sönder och driver iväg.

"Jag bara undrar: var finns dom nu?"

Ensam eller själv?

När använder man ordet själv istället för ensam?

I grunden betyder ensam att du är utan sällskap, medan själv betyder att du gör något utan någon annans hjälp. Men i vardagsspråket används "själv" ofta i stället för "ensam", eftersom ordet "ensam" ibland kan uppfattas som negativt eller sorgligt.

Här är hur du väljer rätt ord beroende på vad du vill ha sagt:

Använd själv när du vill betona att du klarar av något utan hjälp eller att du har gjort något på eget initiativ.

Exempel: "Jag byggde altanen själv" (utan hjälp).
Exempel: "Barnet åt maten själv" (klarade det ohjälpt).

Använd ensam när du vill beskriva att det inte finns någon annan i närheten, att du är utan sällskap.

Exempel: "Hon var helt ensam hemma i helgen".
Exempel: "Jag vill inte gå ut och äta ensam".

När de flyter ihop: Att säga "Jag bor själv" eller "Jag gick själv på bio" har blivit helt accepterat i vardagsspråket som en synonym till att göra det ensam. Det ger dock ofta en mer självständig och positiv klang än att säga "jag bor ensam" eller att "jag gick ensam på bio". 

(källa: https://yle.fi/a/7-1336168) 

Ordvitsande in absurdum

 En ny snabbmatskedja etablerar sig på vissa bensinstationer. Deras reklamtext är både rolig och samtidigt to much....Den lyder så här:

Vad kul att du hittat hit. Vi är ...... (namnet på butikskedjan). Ett nytt matställe där du kan ta det chili och slappna avokado. Vårt mål är klart som korvspad. Det ska bli andra bullar på vägarna! Vi vill ta grönkål på stressen och bli resans grädde på moset för dig som är på väg. Vi kallar det matfulness.

I slutet av 2020 öppnade våra första matställen och dessa är bara toppen på isbergssalladen. Snart växer vi upp som svampar i hela landet. Har du frågor eller funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss!

Olägenheter

Lägenheter bor man i. På en skylt i en av jobbets korridorer finns en vit tavla med ett rutmönster uppritat. På en av raderna stod det: olägenhetsanmälningar.  Det ordet fick mig att börja tänka. Tänka ganska klart, trots den tidiga timman (7.09). 

Lägenheter har rum och kök. Det är badrum, vardagsrum, sovrum, allrum, fler sovrum osv. Olika rum för olika ändamål. Olika rum med olika inredning och utrustning. Kala rum och belamrade rum. Städade och iordningställda rum, rum fyllda med kaos. Läsrum och studierum. Mysrum. Gästrum. Alla rum har sina syften. Onödiga rum. Tomma rum. Tomrum. 

Bild från pixabay.com

Olägenheter kan man också bo i. I dessa finns många rum. Ofta väljer vi om vi vill vara kvar i olägenheten, men ibland händer saker så att vi bara råkar hamna där. Jag frågar mig själv: vilka rum i olägenheten har jag valt själv, och vilka finns bara där “av sig själva”? Och: kan jag välja bort något eller några av rummen? Kan jag till och med flytta ut från olägenheten? 

Egentligen vill nog ingen av oss bo i en olägenhet, så min tanke är att så fort jag kan kommer jag att flytta ut ur den och istället bosätta mig i en lägenhet (betyder väl: ett läge som är varmt?) där jag kan andas ut, vila, arbeta, helt enkelt: leva? 

Denna morgon bestämmer jag mig för det. Lämna olägenheten med dess rum, och bosätta mig i en lägenhet med rum, som får mig att må bra. A place where I belong. En lägenhet fylld av andrum. 

Visste du detta: Leprechaun

Leprechaun är inom irländsk folktro en sorts pyssling, ofta avbildad som en gammal gubbe i gröna kläder, inte större än ett barn, som uppskattar att ställa till med otyg. Leprechauner framställs ofta som skomakare och sägs vara mycket rika och ha stora skatter undangömda, ofta vaktade av en elak dvärghund.

Etymologi

Namnet leprechaun härstammar från det iriska ordet leipreachán, definierat av Patrick Dinneen som "en pygmée, en fe, eller leprechaun" . Ytterligare härledning är osäkrare; enligt de flesta källorna tros ordet vara en feltolkning av medeliriskans luchrupán, från forniriskans luchorpán, en sammansättning av rötterna lú (liten) och corp (kropp). 

Den alternativa stavningen leithbrágan kommer från en folketymologi där ordet kommer från leith (halv) och bróg (broguesko, grov sko), på grund av en vanlig skildring av leprechaunen arbetandes iförd en enda sko.

(källa: Wikipedia)

Denna typ av figur finns i de flesta kulturer. Jämför med Astrid Lindgrens små rumpnissar, Nils Pyssling Karlsson, Sagan om ringen-Gollum och julens tomtar och troll. Tydligen finns ett behov att ha dessa lite mystiska, snälla eller elaka och hemliga små figurer för att förklara en del fenomen i tillvaron. Leprechaun-wisperer är en person som kan höra vad en Leprechaun viskar. Finns visst bara ett fåtal på Irland (enligt denna sägen) som kan höra dem. 

Så här lyder teorin kring detta:

"Known locally as 'McCoillte' Kevin Woods is Ireland's Last Leprechaun Whisperer. He is from the Medieval town of Carlingford in County Louth. He talks to the 236 leprechauns that still exist there. They are affectionately known in Carlingford as “Carlichauns”"

OCEAN eller Femfaktorteorin

Femfaktorteorin, eller Big Five-teorin, är inom psykologin en personlighetsteori som har sin utgångspunkt i att människors personligheter har urskiljbara, universella drag som inte är kultur- eller situationsberoende. Femfaktorteorin särskiljer fem faktorer som styr dessa drag, som man studerar och som man menar är centrala för personligheten. (allt på denna sida: Källa: Wikipedia)

Femfaktormodellen är sedan 1990-talet den dominerande modellen inom personlighetspsykologi för att beskriva hur våra personligheter är sammansatta av personlighetsdrag. Den kallas femfaktormodellen för att den bygger på fem faktorer/dimensioner som vart och ett bestämmer ett personlighetsdrag. Dessa fem personlighetsdrag blir tillsammans en profil eller karta över en individs personlighet.

Femfaktormodellen är knuten till femfaktorteorin vars främsta företrädare är psykologiforskarna Paul Costa och Robert McCrae.

De fem faktorerna brukar för hågkomstens skull benämnas med akronymen OCEAN (eller alternativt CANOE) efter de engelska namnen på faktorerna, och är följande (med förslag på översättning inom parentes):

Openness (Öppenhet) – en tendens att uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet och olika erfarenheter. Människor som är öppna för att uppleva är intellektuellt nyfikna, öppna för känslor, känsliga för skönhet och villiga att prova nya saker. De tenderar att, i jämförelser med mer slutna människor, vara mer kreativa och mer medvetna om sina känslor. De är också mer benägna att ha okonventionella övertygelser.

Conscientiousness (samvetsgrannhet) – innebär en tendens att visa självdisciplin, agera pliktfullt och sträva efter att uppnå åtgärder mot eller utanför förväntningar. Det är relaterat till hur människor kontrollerar, reglerar och styr sina impulser. Höga poäng på samvetsgrannhet indikerar en preferens för planerat snarare än spontant beteende. Den genomsnittliga samvetsgrannheten stiger bland unga vuxna och minskar sedan bland äldre vuxna.

Extraversion (extraversion) – energi, positiva känslor, självsäkerhet och en tendens att söka stimulans och andras sällskap. Utåtriktade kännetecknas av en bredd av aktiviteter (i motsats till djup), de är högaktiva i utåtriktade situationer och utnyttjar externa medel för att skapa energi. Egenskapen präglas av uttalat engagemang i den yttre världen. Utåtriktade tycker om att interagera med människor, och uppfattas ofta som fulla av energi. De tenderar att vara entusiastiska, aktionsinriktade individer. De har hög gruppsynlighet, gillar att prata och hävda sig. Motsatsen introverta har lägre sociala engagemang och energinivåer än utåtriktade. De tenderar att verka tysta, lågmälda och mindre involverade i den sociala världen. Deras brist på socialt engagemang bör inte tolkas som blyghet eller depression. I stället är de mer oberoende av sin sociala värld än extroverta. Introverta behöver mindre stimulans än utåtriktade och mer tid för sig själva. Det betyder inte att de är ovänliga eller antisociala. snarare är de reserverade i sociala situationer. I allmänhet är människor en kombination av extroverta och introverta.

Agreeableness (tillmötesgående) – en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än tävlingsinriktad och fientligt inställd mot andra. Den överensstämmande egenskapen återspeglar individuella skillnader i allmänhetens intresse för social harmoni. Eniga personer värderar att komma överens med andra. De är allmänt hänsynsfulla, snälla, generösa, pålitliga, hjälpsamma och villiga att äventyra sina intressen med andra. Tillmötesgående personer tenderar också att ha en optimistisk syn på den mänskliga naturen. Eftersom det här är en social egenskap, har forskning visat att ens överensstämmelse är positivt förenlig med kvaliteten på relationerna med sina lagmedlemmar. Det förutspår också positivt transformationsledarskap.

Neuroticism – en tendens att lätt kunna uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest,
depression, eller sårbarhet; ibland kallad emotionell instabilitet. Det kallas ibland känslomässig instabilitet, och omvänt emotionell stabilitet. Enligt Eysencks (1967) teori om personlighet är neuroticism kopplad till låg tolerans för stress eller aversiva stimuli. De som presterar högt i neuroticism är känslomässigt reaktiva och sårbara för stress, de tenderar också att vara lättvindiga i sitt sätt att uttrycka känslor. De är mer benägna att tolka vanliga situationer som hotande och mindre frustrationer som hopplöst svåra. Deras negativa känslomässiga reaktioner tenderar att fortsätta under ovanligt långa perioder, vilket innebär att de ofta är på dåligt humör. Neuroticism är också kopplad till ett pessimistiskt arbetssätt, förtroende för att arbetet hindrar personliga relationer och tydlig ångest i samband med arbetet.

Sär skriv ni ng

😅 😅

Grillad i kylen

Är det inte härligt med syftningsfel? 😅

Visste du detta (66)? Dilettant

SAOB:

Mellan dilettant och AMATÖR gjordes under ordens första tid i svenska språket (slutet af 1700-talet) knappast ngn fast skillnad — detta i full överensstämmelse därmed att amateur är fransmännens inhemska översättning av it. dilettante. Efter hand har dock en viss olikhet mellan orden utvecklat sig. Amatören jämförs numera företrädesvis med yrkesmannen, professionisten (ofta speciellt om idrottsmännen), under det att dilettanten till sin motsats gärna har den sakkunnige, kännaren, fackmannen. Då frånkännandet av sakkunskap, där sådan krävs, innebär ett direkt ogynnsamt omdöme, vilket icke i sig självt är fallet med konstaterandet av att vederbörande står utanför yrkesmännens krets, har dilettant vida oftare och än AMATÖR fått en förringande betydelse. 

(krångligt uttryckt, eller hur!?)

På ren svenska: en dilettant är en glad amatör, som med liv och lust går in för sin hobby eller sitt specialintresse, utan att ha en vetenskapsmans hela och breda kunskap i ämnet. Dilettanten gör det han gör, för att han är intresserad och tycker att det är roligt. Musiker, sångare, privatspanare, skribenter, labb-råttor, modelljärnvägsfantaster, IT-nördar, fotografer, talare, med många flera. 

Ja, jag är en glad dilettant. Trallalla la.... 

Jag är ingen tant,

och inte U tant,

inte särskilt mili-tant,

i vissa sammanhang en represen-tant,

och i andra en debu-tant,

ofta en dilet-tant. 

Men jag är glad ändå. Eller tack vare.

Visste du detta (66): impertinent

Håkan Nesser är en av våra främsta svenska författare i de genrer han rör sig (mycket subjektiv uppfattning!). Och i hans böcker förekommer gamla goa ord och uttryck som knappast går att finna hos någon annan (förmodligen en mycket ovetenskaplig uppfattning, min egen upplevelse). Och jag finner stort nöje i att stanna upp inför orden och söka mig djupare in i ordens och språkets vägar och eventuella irrvägar. 

Denna gång (från boken Schack under vulkanen) är turen kommen till ordet  impertinent. Smaka på det. impertinent. Synonymer till ordet lär vara: irrelevant, näsvis, oförskämd, påträngande, uppnosig, ovidkommande. 

Här några exempel på hur ordet impertinent kan användas:

Varför så impertinenta frågor?.

Den vedervärdige journalisten Ångström hade ringt i början av veckan och ställt en rad impertinenta frågor om Projekt Kalle.

Hon slår ner blicken och öppnar munnen för att säga något, och jag antar att hon försöker formulera en ursäkt för sin något impertinenta fråga.

Och nu: varsågod och använd det och berika ditt språk! 😋

Visste du detta (62)? Semiotik

Semiotik (av grekiska semeion: tecken), även kallad semiologi, är ett samlingsnamn för teorier om och studien av tecken. Semiotiken räknas tillhöra lingvistiken och studerar hur betydelser uppfattas, och mening bildas, i kommunikativa situationer, dels i tal- och skriftspråkets tecken, dels hur de förekommer i andra förmedlande resurser såsom gester, bilder, fysiska ting och biologiska processer.

Tillämpningsområdet är därmed brett och omfattar bland annat kulturyttringar, trafiksignaler, sjukdomssymptom och cellers kommunikation.

Symboler, till exempel det verbala språket, trafikljusets färger, musikens noter, vissa gester, logotyper och grafiska märken. Det logiska sambandet mellan uttryck och innehåll baseras här på överenskommelser, konventioner och kulturella vanor. 

Att studier behövs av tecken som vårt medvetande använder sig av insågs redan av John Locke som i slutet av 1600-talet uttryckte behovet av en ”doctrine of signs”. Tidigare i historien fanns tecken-teorier kopplade till teologi och medicin (tecken på gudsexistens respektive tecken på sjukdom). 

Källa och läs mer: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Semiotik 

Visste du detta (52)? Batyskaf

Batyskaf är en tidig undervattensmaskin uppfunnen år 1938 av Auguste Piccard. Batyskafen är byggd för att klara av det enorma trycket på stora djup. Batyskafen Trieste var den första farkost att nå botten av Marianergraven 1960. Farkostens mekanism påminner om en luftballongs, den saknar framdrivningsmaskineri och klarar av att dyka till betydligt större djup än ubåtar. Batyskafen fungerar i princip som en varmluftsballong. Batyskafen kan bara göra ett dyk och en uppstigning, därefter måste den laddas om med ballast och fotogen.

Auguste Piccard konstruerade namnet batyskaf av de gammalgrekiska orden βαθύς bathys ("djup") och σκάφη skaphē ("skepp").

(källa: Wkipedia, läs mer: >>https://sv.wikipedia.org/wiki/Batyskaf)

Visste du detta (51)? Pyrrhusseger

Vad är en pyrrhusseger?

Helt enkelt: en alldeles för kostbar seger. Ordet pyrrhus kommer från den grekiske kungen och fältherren Pyrrhus som 280 f.Kr. kallades till den  grekiska staden Taras (nuvarande Taranto) i Syditalien för att hjälpa sina landsmän mot romarna. Han besegrade dem i flera fältslag, och använda bl.a en ny krigsteknik i form av stridselefanter. Detta hade romarna aldrig mött tidigare. Dock förlorade Pyrrhus och hans armé så många soldater vid ett av slagen så att Pyrrhus utropar: en sådan seger till och jag är förlorad!

(källa: Bevingat, sammanställt av Hellsing, Hellquist, Hallengren)
...........................

Ibland kämpar vi oss blodiga för "att få rätt"; att segern vi vinner kostar så mycket av våra liv och resurser så att det i slutändan mer är att betrakta som en förlust, än en seger. Värdet att få "vinna" i sak, uppväger inte slutresultatet. Att min stolthet får sig en knäck är uppenbart, men i den stund jag kan överge mitt behov av "seger" i striden, i munhuggningen, i konflikten, i rättstvisten, och överlämna mitt liv - med både det förflutna, nuet och framtiden - i Guds händer, tror jag att den största segern är vunnen. Segern över mig själv. Segern över stoltheten. Segern över hämnden. Striden har en tendens att suga ur mig all energi och vilja till annat. 

Vita elefanter (bild från pixabay.com)

Visste du detta (49)? Olof

Olof är ett nordiskt mansnamn med betydelsen 'ättling'. Namnet förekommer i olika former i hela det nordiska språkområdet, enligt vissa delar det ursprung med Leif via grundformen Oleifr. Liksom namn som Ulf och Gustaf uttalades Olof traditionellt med v. Efter stavningsreformen 1906 har läsuttalet med f blivit det vanligare uttalet, även om skriftformen Olov, som går tillbaka på det ursprungliga uttalet, finns som variant. Namnet är känt i Sverige sedan 1300-talet.

I Norge är Olav ett traditionellt kunganamn. Och i Sverige var Olof Skötkonung kung på 1000-talet. Han var son till Erik Segersäll.

På ett antal vikingatida runstenar i Södermanland och Östergötland förekommer Olov såsom kvinnonamn, nämligen Ög 198, Sö 8, Sö 32, Sö 70 och Sö 296. På Island är Ólöf fortfarande ett kvinnonamn och 2014 var det det 22:a vanligaste namnet för kvinnor.

31 december 2014 fanns det totalt 151 209 personer i Sverige med namnet Olof/Olov, varav 15 541 med det som tilltalsnamn. År 2014 fick 92 pojkar namnet Olof som tilltalsnamn.

Namnsdag i Sverige är 29 juli. I Bondepraktikans talesätt Ger Erik ax ger Olof kaka, syftar namnen på Eriks och Olofs namnsdagar (18/5 resp. 29/7).

(källa: Wikipedia)
-------------------
Olof  är mitt mellannamn.

Förstånd

Förstånd (latin: prudentia) eller klokhet, emellanåt används ordet sapientia, är en av de fyra kardinaldygderna. Den är som sådan skild från listighet genom att bara verka för godhet och kunskap genom att införliva erfarenhet och eftertänksamhet.

Förståndet, inom konsten ibland namngiven Prudentia, avbildas ofta som en vacker kvinna med ett janusansikte, där det andra bakre ansiktet ofta avbildar en gammal mans ansikte. I sin ena hand kan hon hålla en spegel och i den andra en pil med en sugfisk. Janusansiktet symboliserar den genom erfarenhet förvärvade kunskapen och förmågan att lära av det förgångna. Dygden klokhet innebär inte bara bildning - lika viktig är erfarenheten för att förståndigt kunna tillämpa förvärvad kunskap.

Sugfisken symboliserar eftertänksamhet; när dessa sög sig fast på fartyg fick de dessa att segla långsammare eller till stopp trots gynnsamma vindar. Det latinska namnet för sugfisk är remora remora och remoris betyder långsam. Att den ringlar runt en pil symboliserar därför att den kloke skyndar långsamt. Spegeln symboliserar vikten av att se sina egna fel och brister.

Prudentia kan också avbildas också med gyllene hjälm och en krans av mullbärsblad. Då står hjälmen för klokhet och mullbärsträdet för eftertänksamhet.

I svensk kultur

Förståndet har personifierats i Landskrona kommunvapen som en av två sköldhållare. Hållande i högra handen en orm och i den vänstra en spegel.

Axel Oxenstierna lär ha sagt till sin son Johan, som inför resan till Münster tvivlade på sin förmåga att förhandla för Sverige i den westfaliska freden:

An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur

Vilket ungefär betyder "Vet du inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs?"

(källa: Wikipedia)

Prudentia med Janusansikte (blickar åt två håll).

Vishet / visdom - skillnad?

"Visdomens blomma växer på högmodets grav."

Wikipedia:

Visdom menas att veta exakt vad som ska göras, varför man ska göra det, hur och när man ska göra det, och vad som kommer att hända när det är gjort. Det som då uppnås är största möjliga lycka för allt levande omkring oss, samt balans och harmoni i tillvaron.

Stefan Einhorn definierar visdom, i sin bok Vägar till visdom, som förmågan att lösa komplexa problem.

Visdom är en utvecklad egenskap att harmoniskt relatera sig själv och sina egna tankevanor till naturens lagar, så att dessa lagar tjänar en. Egenskapen att harmoniskt relatera till andra individer, så att man uppnår harmoniska och frivilliga samarbeten, vilket hjälper en att förverkliga det viktiga i livet.

Visdom eller vishet är ett ord som har en djupare innebörd än all intelligens, kunskap och förstånd. Förutom att besitta alla dessa egenskaper, ska man även ha förmågan att kunna fatta de bästa besluten ur alla möjliga avseenden. Visdom beskrivs ibland som intelligens i kombination med erfarenhet och att man med tiden blir mer vis, genom viljan att vara vis.

Visdom motsvaras av prudentia i de fyra kardinaldygderna.

Torde

Vad är torde för ett ord?
Varifrån kommer det och hur använder man ordet?

Svar:
Torde betyder ’bör sannolikt’ eller 'lär sannolikt'. Det är ett modalt hjälpverb som man använder för att nyansera ett påstående.

I stället för att påstå att 5 000 kr räcker för resan kan man med torde nyansera sitt uttalande. 5 000 kronor torde räcka för resan, innebär att 5 000 kr sannolikt, men inte helt säkert, är tillräckligt mycket.

Torde används lite mer i formellt skriftspråk, och det kan vara svårt att förstå för en del läsare. Ofta kan man få samma betydelsenyans med bör eller borde i stället: 5 000 kr bör räcka för resan.

Torde är ett s.k. arvord, som har funnits med i svenska språket så långt tillbaka vi kan följa det.

Det finns en presensform av ordet, tör, men den används mer sällan. I modern svenska finns inga ytterligare tempusformer, men i fornsvenskan fanns ett fullständigt böjningsmönster med thora som infinitivform.

(källa: https://frageladan.isof.se/visasvar.py?sok=torde&svar=45306&log_id=947662 )