Varför heter det Svarta havet?

Svarta havets namn kommer troligtvis från den iranska termen "axeinos", som betyder "svart" eller "blå", och som antikens greker omvandlade till "pontos axeinos" ("svarta havet") som en omskrivning av det äldre namnet "Pontos euxeinos" ("det gästvänliga havet"). 

En annan teori är att namnet syftar på de mörka och farliga förhållanden som rådde vid navigering i havet, särskilt under vintern. 

Ursprungligt iranskt namn: Ursprungligen kallades havet av iransktalande folk för "axeinos", vilket betyder "svart" eller "blå".

Greker och "gästvänliga havet": Antikens greker tyckte att det var svårt att navigera i havet och kallade det "Pontos axeinos" ("det svarta havet"). De omvandlade senare detta till "Pontos euxeinos" ("det gästvänliga havet") som en eufemism (en omskrivning av något obehagligt).

Svårnavigerat: Namnet "svarta" kan också ha kommit från att havet ansågs vara svårnavigerat, speciellt under vintern, med stormar och farliga strömmar som gjorde det ogästvänligt. 

(källa: Gemini)

Ett liv

Gabriel Garcia Marquéz:

Alla har tre liv: 
ett offentligt liv
ett privat liv
ett hemligt liv

Och det är bara så, inte mycket att göra åt. Bara acceptera att det är på det viset. Samspelet mellan människor bygger på förtröstan och förtroende. Och kanske det allra viktigaste är att acceptera detta om sig själv. Vem vet vad som finns inom en annan människa? Kanske inte ens den människan själv. 

Att lära känna sig själv kan ta en hel livstid, och kanske inte ens den räcker till. Och nu hör jag många tänka att "det hemliga livet" skulle vara något olagligt, olämpligt, skamligt; men jag tror att ordet "hemlig" också kan rymma så mycket mer. Ungefär som Alfonz Åbergs osynlige vän, som bara Alfonz vet om. En hemlig vän. Jag tycker om ordet hemlig (hem....lig.... att vara hemma).

I ordboken kan vi läsa om olika betydelserna för ordet hemlig:
förborgad, dold, fördold, gömd, undangömd, hemlighållen, secret, förtrolig, konfidentiell; förtäckt, förstucken; mystisk, gåtfull.

Visste du detta: Leprechaun

Leprechaun är inom irländsk folktro en sorts pyssling, ofta avbildad som en gammal gubbe i gröna kläder, inte större än ett barn, som uppskattar att ställa till med otyg. Leprechauner framställs ofta som skomakare och sägs vara mycket rika och ha stora skatter undangömda, ofta vaktade av en elak dvärghund.

Etymologi

Namnet leprechaun härstammar från det iriska ordet leipreachán, definierat av Patrick Dinneen som "en pygmée, en fe, eller leprechaun" . Ytterligare härledning är osäkrare; enligt de flesta källorna tros ordet vara en feltolkning av medeliriskans luchrupán, från forniriskans luchorpán, en sammansättning av rötterna lú (liten) och corp (kropp). 

Den alternativa stavningen leithbrágan kommer från en folketymologi där ordet kommer från leith (halv) och bróg (broguesko, grov sko), på grund av en vanlig skildring av leprechaunen arbetandes iförd en enda sko.

(källa: Wikipedia)

Denna typ av figur finns i de flesta kulturer. Jämför med Astrid Lindgrens små rumpnissar, Nils Pyssling Karlsson, Sagan om ringen-Gollum och julens tomtar och troll. Tydligen finns ett behov att ha dessa lite mystiska, snälla eller elaka och hemliga små figurer för att förklara en del fenomen i tillvaron. Leprechaun-wisperer är en person som kan höra vad en Leprechaun viskar. Finns visst bara ett fåtal på Irland (enligt denna sägen) som kan höra dem. 

Så här lyder teorin kring detta:

"Known locally as 'McCoillte' Kevin Woods is Ireland's Last Leprechaun Whisperer. He is from the Medieval town of Carlingford in County Louth. He talks to the 236 leprechauns that still exist there. They are affectionately known in Carlingford as “Carlichauns”"

Visste du detta (100)? Union station x 2

Union Station, även kallad Washington Union Station, är en järnvägsstation som är centralt belägen på 50 Massachusetts Avenue i Washington, D.C. i USA. Den är en av huvudstadens mest kända byggnader och uppfördes 1908 i romersk-klassisk stil. Stationen återinvigdes 1988 efter omfattande renoveringar.

Union Station är den 9:e mest trafikerade järnvägsstationen i USA. Det är även den 10:e mest trafikerade i hela Nordamerika. Den besöks årligen av ungefär 14 miljoner resenärer med Amtraks fjärrtåg (en av dessa är snabbtåget Acela Express mot Philadelphia, New York och Boston) lokaltågen på MARC och Virginia Railway Express (VRE), Washingtons tunnelbana och stadsbussar. Union Station har även ett flertal butiker och matserveringar i den påkostat utsmyckade stationshallen.

Thurgood Marshall Federal Judiciary Building ligger direkt öster stationen och från Union Stations huvudentré är Kapitolium synlig.

(Källa: Wikipedia)

Union station är också ett country-/bluegrass-band, och ofta heter solisten Alison Krauss.
Här några goda smakprov!

´

Visste du detta (90)? Skvattram

Skvattram, regionalt heter det getpors, (Rhododendron tomentosum) är en art i det stora och variabla släktet Rhododendron i familjen ljungväxter.

Tidigare har skvattram ansetts höra till det egna släktet Ledum, till vilket också några snarlika nordamerikanska arter räknats, men senare forskning har visat att Ledum är så pass nära besläktade med Rhododendron att de bör räknas till samma släkte.

Skvattram är en upprätt vintergrön grenig buske med brunhåriga grenar, som brukar bli från ett par decimeter upp till en och en halv meter hög. Växten är vanlig på fuktiga och magra torvmarker som tallmyrar, myrkanter, sumpskogar och skogskärr. Norrut finns den även på torra tallhedar.

(Källa: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Skvattram) 

Visste du detta (85)? Burgundiskt kors

Ett burgundiskt kors är ett kors i form av ett X
bildat av två kvistade grenar.  

  

Visste du detta (76)? Demarkationslinje: Spanien och Portugal

Demarkationslinje är en exakt fastslagen gräns mellan exempelvis två stater som ingendera av de båda parterna får överträda med militära trupper. En demarkationslinje kan, men behöver inte, utgöras av en statsgräns. En statsgräns behöver inte heller vara en demarkationslinje eftersom staterna kan ha överenskommelser om olika former av allians. Demarkationslinje används också för att mer bildligt beteckna en starkt fastslagen, oöverträdbar linje.

Gränsen mellan ländernas (Spaniens och Portugals) utomeuropeiska besittningar bestämdes till en linje 370 leguas (2193 km) väster om Kap Verde där det som låg öster om denna linje skulle tillhöra Portugal och det som låg väster därom skulle tillhöra Spanien. Det blev lite oklart vilken longitud detta motsvarade, eftersom det fanns olika sätt att räkna, varierande mellan 42° och 50° väster om Greenwich. Senare kom Brasiliens kust att utsträckas till cirka 52°V. 

Denna överenskommelse kallas Tordesillasfördraget (spanska: Tratado de Tordesillas; portugisiska: Tratado de Tordesilhas) var ett bilateralt fördrag som slöts 1494 i Tordesillas mellan Spanien och Portugal där gränsen mellan ländernas utomeuropeiska besittningar bestämdes.

Tanken var att förhindra en väpnad konflikt mellan dåtidens mest betydande katolska länder.

(källa: Wikipedia, och boken Den lodande människan).

Denna överenskommelse och demarkationslinje förklarar en hel del märkliga fenomen, bl.a varför vissa länder har portugisiska eller spanska som modersmål (officiellt huvudspråk), trots att de ligger långt från både Portugal och Spanien. 

Visste du detta (66)? Dilettant

SAOB:

Mellan dilettant och AMATÖR gjordes under ordens första tid i svenska språket (slutet af 1700-talet) knappast ngn fast skillnad — detta i full överensstämmelse därmed att amateur är fransmännens inhemska översättning av it. dilettante. Efter hand har dock en viss olikhet mellan orden utvecklat sig. Amatören jämförs numera företrädesvis med yrkesmannen, professionisten (ofta speciellt om idrottsmännen), under det att dilettanten till sin motsats gärna har den sakkunnige, kännaren, fackmannen. Då frånkännandet av sakkunskap, där sådan krävs, innebär ett direkt ogynnsamt omdöme, vilket icke i sig självt är fallet med konstaterandet av att vederbörande står utanför yrkesmännens krets, har dilettant vida oftare och än AMATÖR fått en förringande betydelse. 

(krångligt uttryckt, eller hur!?)

På ren svenska: en dilettant är en glad amatör, som med liv och lust går in för sin hobby eller sitt specialintresse, utan att ha en vetenskapsmans hela och breda kunskap i ämnet. Dilettanten gör det han gör, för att han är intresserad och tycker att det är roligt. Musiker, sångare, privatspanare, skribenter, labb-råttor, modelljärnvägsfantaster, IT-nördar, fotografer, talare, med många flera. 

Ja, jag är en glad dilettant. Trallalla la.... 

Jag är ingen tant,

och inte U tant,

inte särskilt mili-tant,

i vissa sammanhang en represen-tant,

och i andra en debu-tant,

ofta en dilet-tant. 

Men jag är glad ändå. Eller tack vare.

Visste du detta (66): impertinent

Håkan Nesser är en av våra främsta svenska författare i de genrer han rör sig (mycket subjektiv uppfattning!). Och i hans böcker förekommer gamla goa ord och uttryck som knappast går att finna hos någon annan (förmodligen en mycket ovetenskaplig uppfattning, min egen upplevelse). Och jag finner stort nöje i att stanna upp inför orden och söka mig djupare in i ordens och språkets vägar och eventuella irrvägar. 

Denna gång (från boken Schack under vulkanen) är turen kommen till ordet  impertinent. Smaka på det. impertinent. Synonymer till ordet lär vara: irrelevant, näsvis, oförskämd, påträngande, uppnosig, ovidkommande. 

Här några exempel på hur ordet impertinent kan användas:

Varför så impertinenta frågor?.

Den vedervärdige journalisten Ångström hade ringt i början av veckan och ställt en rad impertinenta frågor om Projekt Kalle.

Hon slår ner blicken och öppnar munnen för att säga något, och jag antar att hon försöker formulera en ursäkt för sin något impertinenta fråga.

Och nu: varsågod och använd det och berika ditt språk! 😋

Visste du detta (64)? Fågel Fenix

Bild från pixabay.com

Fenix (av grekiskans φοῖνιξ (phoinix), "purpurfärgad"), även Fågel Fenix, är en mytisk fågel med en rad legender från olika kulturer förknippade med sig, och var en helig fågel i det forntida Egypten. Den sägs återfödas ur askan av elden den brann upp i.

Historia 

Fenix avbildades lik en örn, med röda och gyllene fjädrar. Dess hemvist var, enligt Herodotos, i Arabien, varifrån den vart 500:e år begav sig till Heliopolis i Egypten för att i solgudens tempel begrava sin faders döda kropp, som den medförde i ett ägg av myrra. Enligt andra sagor tillreder den sig, när den kommer upp i hög ålder, ett näste ur vilket en ny fågel Fenix träder fram så snart den gamla dött. Andra sagor berättar att Fenix bränner sig själv på ett bål för att ur dess aska uppstå i föryngrad gestalt. Den gällde därför såsom en sinnebild av odödligheten.

I sin bok Om fåglarna, som skrevs under det första århundradet efter Kristus, skriver Plinius den äldre att Fenix (phoenix) är stor som en örn och har en gyllene ring om halsen, att dess kropp är purpurfärgad medan stjärten är blå med rosa prickar och att den har tofsar på halsen och en fjäderplym på huvudet. Plinius skriver vidare att när Fenix är nära att dö bygger den ett bo runt sig där den dör och att av dess märg och ben avlas en larv, vilken därefter förvandlas till en ny fågel Fenix. Plinius tillägger sedan att Fenix måhända tillhör fablerna. (källa: Wikipedia)

Min tanke om människor vilka är som fågel Fenix

Jag har mött människor under mitt liv, som liknar fågel Fenix. Inte i yttre bemärkelse förstås, utan i deras varande och existens. När de är slagna till marken, fullständigt och ur mänskligt hänseende utslagna, så reser de sig igen. De liksom "återuppstår" i en liknande skepnad som tidigare, eller i en märkbart förändrad skepnad. Det framträdande är att det verkar som om ingenting kan förgöra dem. Antingen är de väldigt ytliga, och lätt skakar av sig det som hänt, eller så är de oerhört djupa och i anden starka, att de efter en ganska kort tid återvänder till sitt "normala liv" utan att verka särskilt berörda. Oavsett vilket, framstår de för mig som fågel Fenix, som synbarligen "bränt sig till ett intet", men som ändå återuppstår, återvänder, i den gamla tappningen, eller i en något annorlunda skepnad. 

Visste du detta (63)? Adagio

Adagio (av ital. adagio, 'sakta') är en mycket vanlig tempobeteckning inom konstmusiken.

Termen adagio används ofta som tempoföreskrift i långsamma satser i flersatsiga orkesterverk och kammarmusikaliska verk. Den står i sådana fall ofta som rubrik för satsen ifråga (även särskilda ensatsiga stycken kan bära titeln "Adagio"). 

Mätt med metronom anses adagio motsvara 66-76 slag per minut, vilket är en aning snabbare än largo och larghetto men långsammare än andante.

Visste du detta (62)? Semiotik

Semiotik (av grekiska semeion: tecken), även kallad semiologi, är ett samlingsnamn för teorier om och studien av tecken. Semiotiken räknas tillhöra lingvistiken och studerar hur betydelser uppfattas, och mening bildas, i kommunikativa situationer, dels i tal- och skriftspråkets tecken, dels hur de förekommer i andra förmedlande resurser såsom gester, bilder, fysiska ting och biologiska processer.

Tillämpningsområdet är därmed brett och omfattar bland annat kulturyttringar, trafiksignaler, sjukdomssymptom och cellers kommunikation.

Symboler, till exempel det verbala språket, trafikljusets färger, musikens noter, vissa gester, logotyper och grafiska märken. Det logiska sambandet mellan uttryck och innehåll baseras här på överenskommelser, konventioner och kulturella vanor. 

Att studier behövs av tecken som vårt medvetande använder sig av insågs redan av John Locke som i slutet av 1600-talet uttryckte behovet av en ”doctrine of signs”. Tidigare i historien fanns tecken-teorier kopplade till teologi och medicin (tecken på gudsexistens respektive tecken på sjukdom). 

Källa och läs mer: https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Semiotik 

Visste du detta (59)? Härk (ren)

Ren (Rangifer tarandus) är ett arktiskt hjortdjur som förekommer på tundran och i det boreala skogsområdet i norra Eurasien, norra Nordamerika, på Grönland och på flera arktiska öar. Tidigare fanns arten även i den tempererade klimatzonen. Renen utgör den enda arten i släktet Rangifer och utmärker sig genom att vara det enda hjortdjuret där båda könen har horn. Den nordamerikanska vildrenen, caribou, är känd för att göra mycket långa säsongsvandringar i enorma hjordar. Detta har inte iakttagits hos den fennoskandiska vildrenen, men inom renskötseln förekommer långa vandringar eller transporter mellan vinter- och sommarbeten. Hanrenen kallas för tjur eller sarv och honan för ko, vaja eller simla, medan en kastrerad tjur kallas för härk. Sarv, vaja och härk är lånord från samiska medan simla är ett nordiskt ord.

Samernas namn på en rentjur (hanrenen) är sarv och på en renko (honrenen) vaja. En kastrerad rentjur kallas härk och används som dragdjur. Renen är det enda hjortdjur där både honan och hannen bär horn.

Hanrenen kallas för tjur eller sarv och honan för ko, vaja eller simla, medan en kastrerad tjur kallas för härk. Sarv, vaja och härk är lånord från samiska medan simla är ett nordiskt ord. 

(källa: Wikipedia)

Bild från Wikipedia

Visste du detta (52)? Batyskaf

Batyskaf är en tidig undervattensmaskin uppfunnen år 1938 av Auguste Piccard. Batyskafen är byggd för att klara av det enorma trycket på stora djup. Batyskafen Trieste var den första farkost att nå botten av Marianergraven 1960. Farkostens mekanism påminner om en luftballongs, den saknar framdrivningsmaskineri och klarar av att dyka till betydligt större djup än ubåtar. Batyskafen fungerar i princip som en varmluftsballong. Batyskafen kan bara göra ett dyk och en uppstigning, därefter måste den laddas om med ballast och fotogen.

Auguste Piccard konstruerade namnet batyskaf av de gammalgrekiska orden βαθύς bathys ("djup") och σκάφη skaphē ("skepp").

(källa: Wkipedia, läs mer: >>https://sv.wikipedia.org/wiki/Batyskaf)

Visste du detta (51)? Pyrrhusseger

Vad är en pyrrhusseger?

Helt enkelt: en alldeles för kostbar seger. Ordet pyrrhus kommer från den grekiske kungen och fältherren Pyrrhus som 280 f.Kr. kallades till den  grekiska staden Taras (nuvarande Taranto) i Syditalien för att hjälpa sina landsmän mot romarna. Han besegrade dem i flera fältslag, och använda bl.a en ny krigsteknik i form av stridselefanter. Detta hade romarna aldrig mött tidigare. Dock förlorade Pyrrhus och hans armé så många soldater vid ett av slagen så att Pyrrhus utropar: en sådan seger till och jag är förlorad!

(källa: Bevingat, sammanställt av Hellsing, Hellquist, Hallengren)
...........................

Ibland kämpar vi oss blodiga för "att få rätt"; att segern vi vinner kostar så mycket av våra liv och resurser så att det i slutändan mer är att betrakta som en förlust, än en seger. Värdet att få "vinna" i sak, uppväger inte slutresultatet. Att min stolthet får sig en knäck är uppenbart, men i den stund jag kan överge mitt behov av "seger" i striden, i munhuggningen, i konflikten, i rättstvisten, och överlämna mitt liv - med både det förflutna, nuet och framtiden - i Guds händer, tror jag att den största segern är vunnen. Segern över mig själv. Segern över stoltheten. Segern över hämnden. Striden har en tendens att suga ur mig all energi och vilja till annat. 

Vita elefanter (bild från pixabay.com)

Visste du detta (50)? Prokustesbädd

Vad är en prokustesbädd?

Det är när man försöker passa in någon med fel storlek i en form eller en låda. Uttrycket härstammar från den grekiska myten om rövaren Prokustes som var besatt av idén att alla människor skulle vara lika långa. Han placerade därför alla sina tillfångatagna offer i en säng: de som var för korta sträcktes ut till sängens längd och de som var för långa, kapade han av.

(källa: Bevingat, sammanställt av Hellsing, Hellquist, Hallengren)
--------------------------

Nu kan jag tydligt uppfatta hur läsaren stannar upp och ser det absurda i myten, men att dess andemening inte är alls främmande för hur delar av verkligheten ser ut för många människor, för mig också ibland. "Att passa in", eller att "göra om sig" för att kunna finnas i ett sammanhang, som innebär brott mot ens personlighet och ens vilja - det är inget som på sikt är framgångsrikt eller önskvärt. Visserligen är det nog så att vi människor måste slipas, förändras, samsas, känna samhörighet - men inte på bekostnad av oss själva, vårt innersta. Särskilt inte om andra ska dominera över oss, andra ska tolka verkligheten om vad som är "att vara social" eller vara "en i gänget". Jag drar mig till minnes Stings låt Englishman in New York, och hur han där beskriver sitt liv i New York, som den engelsman han är. Och refrängen lyder så befriande: Be yourself no matter what they say. 

Låt ingen röva din personlighet från dig. 

Visste du detta (49)? Olof

Olof är ett nordiskt mansnamn med betydelsen 'ättling'. Namnet förekommer i olika former i hela det nordiska språkområdet, enligt vissa delar det ursprung med Leif via grundformen Oleifr. Liksom namn som Ulf och Gustaf uttalades Olof traditionellt med v. Efter stavningsreformen 1906 har läsuttalet med f blivit det vanligare uttalet, även om skriftformen Olov, som går tillbaka på det ursprungliga uttalet, finns som variant. Namnet är känt i Sverige sedan 1300-talet.

I Norge är Olav ett traditionellt kunganamn. Och i Sverige var Olof Skötkonung kung på 1000-talet. Han var son till Erik Segersäll.

På ett antal vikingatida runstenar i Södermanland och Östergötland förekommer Olov såsom kvinnonamn, nämligen Ög 198, Sö 8, Sö 32, Sö 70 och Sö 296. På Island är Ólöf fortfarande ett kvinnonamn och 2014 var det det 22:a vanligaste namnet för kvinnor.

31 december 2014 fanns det totalt 151 209 personer i Sverige med namnet Olof/Olov, varav 15 541 med det som tilltalsnamn. År 2014 fick 92 pojkar namnet Olof som tilltalsnamn.

Namnsdag i Sverige är 29 juli. I Bondepraktikans talesätt Ger Erik ax ger Olof kaka, syftar namnen på Eriks och Olofs namnsdagar (18/5 resp. 29/7).

(källa: Wikipedia)
-------------------
Olof  är mitt mellannamn.

Publikanen

Publikan (latin publicanus) kallades en privatperson som arrenderade indrivningen av vissa statsinkomster, främst tullar och skatter, i Roms provinser under antikens Rom. De ersattes i största mån under Augustus med statligt kontrollerade prokuratorer.

Publikan har, på grund av förekomsten av termen i Nya testamentet, kommit att bli synonymt med begreppet syndare.

Under Jesu tid sågs publikaner av judisk börd som syndare av den judiska allmänheten, eftersom de i strid med sitt folks intressen drev in skatt till den romerska överheten. I Lukasevangeliet berättas om publikanen Sackaios (Sackéus i tidigare översättning) som av sina medmänniskor betraktas som syndare men som Jesus under ett besök i staden Jeriko väljer att besöka och äta tillsammans med, Luk 19:1-9. Berättelsen har tolkats som en bild av Guds oändliga nåd, hans vilja att omvända alla syndare och att Gud kärlek till alla människor, oavsett omvärldens fördömanden.

Psalm 614 i Den svenska psalmboken, Sackéus var en publikan, skriven av Britt G. Hallqvist, handlar om hur Jesus träffar publikanen Sackaios.

(källa: Wikipedia)

Jesus talar även om fariséen som jämför sig med en publikan, och anser sig vara mer rättfärdig än denne. Fariséen fäster sitt omdöme till det yttre, och glömmer det viktigaste: hjärtats ödmjukhet och renhet. Detta läser vi om i Luk. 18:9-14

 För några som var säkra på att de själva var rättfärdiga och som föraktade andra berättade Jesus också denna liknelse: "Två personer gick upp till templet för att be. Den ene var farisé och den andre tullindrivare.  Farisén stod och bad för sig själv: Gud, jag tackar dig för att jag inte är som andra människor: roffare, brottslingar, äktenskapsbrytare eller som den där tullindrivaren (publikanen).   Jag fastar två gånger i veckan, jag ger tionde av allt jag får in.

 Men tullindrivaren (publikanen) stod långt borta och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen, utan slog sig mot bröstet och bad: Gud, förlåt en syndare som mig.  Jag säger er: Han gick hem rättfärdig, inte den andre. Var och en som upphöjer sig ska bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig ska bli upphöjd."

Förstånd

Förstånd (latin: prudentia) eller klokhet, emellanåt används ordet sapientia, är en av de fyra kardinaldygderna. Den är som sådan skild från listighet genom att bara verka för godhet och kunskap genom att införliva erfarenhet och eftertänksamhet.

Förståndet, inom konsten ibland namngiven Prudentia, avbildas ofta som en vacker kvinna med ett janusansikte, där det andra bakre ansiktet ofta avbildar en gammal mans ansikte. I sin ena hand kan hon hålla en spegel och i den andra en pil med en sugfisk. Janusansiktet symboliserar den genom erfarenhet förvärvade kunskapen och förmågan att lära av det förgångna. Dygden klokhet innebär inte bara bildning - lika viktig är erfarenheten för att förståndigt kunna tillämpa förvärvad kunskap.

Sugfisken symboliserar eftertänksamhet; när dessa sög sig fast på fartyg fick de dessa att segla långsammare eller till stopp trots gynnsamma vindar. Det latinska namnet för sugfisk är remora remora och remoris betyder långsam. Att den ringlar runt en pil symboliserar därför att den kloke skyndar långsamt. Spegeln symboliserar vikten av att se sina egna fel och brister.

Prudentia kan också avbildas också med gyllene hjälm och en krans av mullbärsblad. Då står hjälmen för klokhet och mullbärsträdet för eftertänksamhet.

I svensk kultur

Förståndet har personifierats i Landskrona kommunvapen som en av två sköldhållare. Hållande i högra handen en orm och i den vänstra en spegel.

Axel Oxenstierna lär ha sagt till sin son Johan, som inför resan till Münster tvivlade på sin förmåga att förhandla för Sverige i den westfaliska freden:

An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur

Vilket ungefär betyder "Vet du inte, min son, med hur litet förstånd världen styrs?"

(källa: Wikipedia)

Prudentia med Janusansikte (blickar åt två håll).

Vishet / visdom - skillnad?

"Visdomens blomma växer på högmodets grav."

Wikipedia:

Visdom menas att veta exakt vad som ska göras, varför man ska göra det, hur och när man ska göra det, och vad som kommer att hända när det är gjort. Det som då uppnås är största möjliga lycka för allt levande omkring oss, samt balans och harmoni i tillvaron.

Stefan Einhorn definierar visdom, i sin bok Vägar till visdom, som förmågan att lösa komplexa problem.

Visdom är en utvecklad egenskap att harmoniskt relatera sig själv och sina egna tankevanor till naturens lagar, så att dessa lagar tjänar en. Egenskapen att harmoniskt relatera till andra individer, så att man uppnår harmoniska och frivilliga samarbeten, vilket hjälper en att förverkliga det viktiga i livet.

Visdom eller vishet är ett ord som har en djupare innebörd än all intelligens, kunskap och förstånd. Förutom att besitta alla dessa egenskaper, ska man även ha förmågan att kunna fatta de bästa besluten ur alla möjliga avseenden. Visdom beskrivs ibland som intelligens i kombination med erfarenhet och att man med tiden blir mer vis, genom viljan att vara vis.

Visdom motsvaras av prudentia i de fyra kardinaldygderna.