Digitalis purpurea (1)

Fingerborgsblomma (Digitalis purpurea) har fått sitt namn av att blommorna är klocklika och passar på ett finger likt en fingerborg. Blomman kallas ibland också digitalis efter det vetenskapliga namnet. Blommorna kan vara violetta, rosa eller vita, fläckiga invändigt, och sitter i ensidig klase på den cirka 1-1,5 m höga stjälken. Fingerborgsblomman tillhör biennerna, de tvååriga växterna, men uppträder också som flerårig. Första året bildas en bladrosett som övervintrar och kan blomma nästa år. Den är en vanlig prydnadsväxt i trädgårdar och självsår sig lätt. Pollinatörer är oftast humlor och bin.
På Korsika förekommer underarten subsp. gyspergerae och i Portugal finns subsp. amandiana.

Hela växten är giftig och 2-3 blad är dödlig dos för en vuxen. Digitalis har medicinsk användning som hjärtmedicin. Bladen utgör drogen Folium digitalis. De i drogen verksamma ämnena består av s.k. glykosider, av vilka den viktigaste är digitoxin. I fröna finns en annan verksam glykosid, digitalin.

(källa: Wikipedia)