Vinden blåser vart den vill. Jag hör dess sus. Jag känner dess verkningar. Jag ser dess inverkan. Jag andas in den friska luften, andas ut den unkna. Jag ser hur det mäktiga havet reagerar och responderar på vindens kraft. Jag ser de uråldriga ekarna med sina mäktiga, flera decimeter tjocka grenarna, vajar på grund av vinden. Den syns inte, men den finns ändå. Vi ser den genom dess verkningar. Jag kan höra hur den tjuter eller ibland viner i springor och runt husknutarna. Den hörs, fast den inte syns.
När de kraftfulla vindkraftverken sveper runt, runt, sin egen axel, påverkade av vindens kraft, anar vi att vindens påverkan genererar ny kraft, nya möjligheter både till ljus och arbete och helgdagsfrid i stugor och hus bland människor. Vad vore vi utan vinden? Vad skulle ske om inte vinden funnes? Hur skulle vår värld gestalta sig om vinden slutade blåsa? Om allt blev stiltje och opåverkbart? Rörelsen behövs. I lagom mängd och i lagom omfattning. Precis som med vilan och ron. I lagom, väl avmätt mängd är den livsavgörande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar