Internet of things (IoT) är ett samlingsbegrepp för utvecklingen som innebär att saker, till exempel maskiner, fordon, lampor, gods, kläder men också människor och djur förses med små sensorer som kan uppfatta sin omvärld. Genom att dela informationen via Internet och kommunicera med omvärlden kan nya smarta miljöer, varor och tjänster skapas.
IoT är en del av digitaliseringen av vårt samhälle och innebär nya möjligheter för både kommunkoncern och lokala näringslivet.
Kommunen har nyligen tagit fram riktlinjer för hur kommunen kan utveckla och använda IoT. Exempel på områden där IoT kan användas är:
- Miljö: Analys av trafik och luftkvalitet
- VA: Analys av nivåer och flöden
- Hälsa och omsorg: Välfärdsteknologi som bidrar till ökad trygghet och självständighet
- Energi: Mätning av produktion eller konsumtion av energi
- Fordon: Information om användningsgrad
- Belysning: Anpassa belysning till olika situationer
- Parkering: Visa tillgänglighet och analysera användning
- Fastigheter: Larm eller analys kopplat till underhåll
- Skola: Underlätta administration och bidra till individanpassad utbildning
Och när jag läser detta, reagerar jag ungefär så här (särskilt på sista punkten ovan, som i mina ögon gäller skolorna):
Jag tror inte mina ögon. Apokalypsen i Uppenbarelseboken bildar fondvägg till denna utveckling. Dessa ord som jag känner till sedan tonåren: “ingen ska kunna köpa eller sälja utan att ha vilddjurets märke på högra handen eller i pannan”. Ett samhälle träder fram där någon vet allt om mig, vet exakt var jag befinner mig vid varje given tidpunkt, någon som kan följa mina steg, mina inköp, min (fysiska) närvaro på en viss plats, och så vidare. Facebook, Instagram, WeChat, Hitta vänner, Google maps - släng er i väggen. Nu kanske vi ska ha ett chip (sensor) inplanterat innanför huden som registrerar var än vi är, vilka vägar vi än far, vilka tider och stunder vi befinner oss var, och detta kan kombineras med vem vi varit på samma plats med, du vet 1 + 1 = 2. Skrämmande, ända långt in i själen. Snacka om kartläggning av medborgare. George Orwells '1984' är här - i sin allra värsta form.
Nu blev jag ännu tröttare, ännu längre in än själen sträcker den sig. Ända in i min existens.
Jag skrev här om detta för snart 3 år sedan:
https://bjornolof.blogspot.com/2017/06/the-internet-of-things.html
-----------------------------
Jag läser följande i en uppsats från studenter i Lund:
Under julen 2015 kopplades 50 miljoner nya enheter upp mot nätverk runt om i världen (Nilsson,
2016). Nilsson (2016) skriver att många uppskattar smarta prylar men enheterna riskerar att bli
en motorväg rakt in i nätverket och då en majoritet av användarna av IoT prioriterar teknikens
funktionalitet, har det har blivit hög tid att tänka på säkerheten.
Gartner (2017) förutspår att år 2020 kommer 20 miljarder enheter vara uppkopplade till internet
och i dessa enheter räknas inte datorer eller smartphones med, utan funktionsfokuserade objekt
som uppkopplade bilar, jetmotorer och kylskåp för att nämna några exempel. Däremot har
Statista (2018) redan uppskattat att idag finns det 23.14 miljarder uppkopplade IoT-enheter och
att år 2020 förväntas det finnas närmare 31 miljarder IoT-enheter i världen. Eastwood (2017)
beskriver att säkerhetsbristen inom IoT är att det ökar antalet portabla enheter bakom nätverkets
brandvägg. För tio år sedan behövde vi bara skydda våra datorer, för fem år sedan behövde vi
skydda både datorer och smartphones, nu, behöver vi skydda vår bil, hemelektronik och många
andra IoT-enheter. Enligt Lee & Lee (2015) saknas så kallade standarder för säkerhet och
behandling av integritet för IoT.
År 2020 kommer 65 procent av världens företag införa IoT-enheter i sin verksamhet och mer än
25 procent av de identifierade säkerhetsattackerna i företag kommer involvera IoT även om IoT
kommer stå för mindre än 10 procent i företags IT-säkerhets budget (Gartner, 2017).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar