Aptit

Ordet aptit (latinets appetitus) kommer ur ad petere (eg. gå emot).

Man kan säga att vara vid aptit. Dvs. ha lust att äta. Det kan även beröra livet. Att ha vilja och lust att leva.

Topelius skriver på ett ställe: 

Okunnig om fiendens aptit på länder, [...] fick han tillfredsställa sin egen aptit på köttbullar.