Varje-dag-nåden

 2 Mos. 16:12-21

”Jag har hört hur Israels barn klagar. Säg till dem: I skymningen ska ni få kött att äta och i morgon bröd att mätta er med. Då ska ni inse att jag är Herren er Gud.”

På kvällen kom vaktlar och täckte lägret, och nästa morgon låg det dagg runt omkring lägret. När daggen hade försvunnit, se, då låg det på marken ute i öknen något fint som fjäll, något fint som liknade rimfrost. Israels barn såg det, och eftersom de inte visste vad det var frågade de varandra: ”Vad är det här?” Mose sade till dem: ”Detta är brödet som Herren har gett er att äta. Och detta är vad Herren har befallt: Var och en ska samla så mycket av det som han behöver till mat. En gomer (ca. 2,2 liter) per person ska ni ta, efter antalet av ert husfolk. Var och en ska ta åt dem som han har i sitt tält.”

 Israels barn gjorde så, den ene samlade mer och den andre mindre. Men när de mätte upp det med gomermåttet hade den som samlat mycket ingenting över, och den som samlat lite saknade ingenting. Var och en hade samlat så mycket som han behövde till mat. Och Mose sade till dem: ”Ingen får lämna kvar något av det till i morgon.” 

Men de lydde inte Mose, utan vissa sparade något av det till nästa morgon. Då växte det maskar i det och det luktade illa. Och Mose blev förargad på dem. De samlade sedan in av mannat varje morgon, var och en så mycket han behövde till mat. Men när solhettan kom smälte det bort.

Den som hade lite saknade ingenting. Det handlar om den upprepande nåden. Varje-dag-nåden. Att få och ha det man behöver. Varken mer eller mindre. Detta är en hemlighet, en möjlighet, en verklighet. Att varje dag få ta emot det jag - du - vi - behöver. Det är nåd. Giv oss idag det vi behöver.