Ansiktsbok - men det heter ju Facebook

Att visa upp sitt ansikte är ett medvetet val för de flesta. I olika kulturer och av skilda orsaker skyler man sitt ansikte, särskilt om man är kvinna. Personer som vill andra illa väljer ofta att skyla sitt ansikte med en mask, solglasögon, skäggväxt, en rånarluva eller en nylonstrumpa. Själva poängen med maskerad är att dölja sitt ansikte. Och på given signal - ofta vid 12-slaget på natten - demaskera sig. Visa upp sitt ansikte för andra på maskeraden.

Nättidningen PC för alla skriver:

Under det senaste kvartalet som avslutades den 30 juni hade Facebook 1,35 miljarder användare som loggar in minst en gång i månaden, en siffra som i runda tal motsvarar hela befolkningen i Kina.

Det är en ökning med 14 procent jämfört med samma kvartal året innan.
Vad gäller antalet dagliga användare har även det ökat med 19 procent och står för 864 miljoner användare. Antalet mobila användare ökade med 29 procent jämfört med året innan och står nu för 1,12 miljarder användare i månaden.

Vad gäller den ekonomiska biten ser det riktigt ljust ut för företaget. Under det senaste kvartalet hade Facebook en försäljning på 3,2 miljarder dollar, cirka 23,5 miljarder kronor. En ökning med 59 procent jämfört med samma period året innan.

Siten Internetstatistik.se skriver om Facebook i Sverige:

Facebook behåller greppet och i åldersgruppen 16-25 år besöker 95 procent någon gång Facebook. 81 procent gör det dagligen och 36 procent flera gånger om dagen. Nästan alla som är medlemmar i ett socialt nätverk är också medlemmar i Facebook. Undantaget är de yngsta i åldern 12-15 år där det dykt upp en rad andra alternativ på senare år. I denna grupp har användandet av Facebook minskat från 91 procent 2012, till 86 procent 2013 och 83 procent 2014. I åldern 46-75 år har Facebookanvändandet ökat från 49 procent till 56 procent sedan 2013.

Om man vänder på ordet Ansiktsbok får vi ordet Bokansikte. Vissa människor (alla?) har ett sådant. Man kan tydligt läsa vad de tänker, hur de mår, vad de tycker eller reagerar på olika signaler. Ögonen i samverkan med minspel och uppdragna ögonbryn och olika linjer i ansiktet visar skiftande reaktioner och inre händelseförlopp. Men en sak är säker och som jag sett många exempel på under livet är att vissa människor har ett mer lättolkat Bokansikte än andra. Precis som det är med en bok olika personer läser. En del är mer lättolkade än andra. Dock vill jag även säga att ibland tar man miste. Det gäller - särskilt i mötet med en annan människa - att inte dra förhastade slutsatser och slutledningar. Likartade reaktioner hos olika människor kan betyda helt olika saker. Kanske inte alls det jag tror. Det kan finnas inre motsättningar och förutsättningar som ställer allt på ända. En skyldig blick kan bero på ett antal olika saker. Rädda ögon likaså. Uppspärrade ögon kan bero både på ilska eller ångesträdsla. Helt klart är ändå, när allt runt omkring lagt sig, att våra ansikten talar till omgivningen. Bokansikten. Vi kan läsa i dem.

Man talar också ibland om pokerfejs, från början är uttrycket självklart just hämtat från ett spelbord med pokerspelare, där man så gott man kan ska dölja sina intentioner och planer. Och de människorna finns även i andra sammanhang. Jag kan tänka mig att börshajar, brottslingar och sådana som vill lura andra ikläder sig ett pokerfejs för att inte avslöja något.

Det finns även ett uttryck i Boken som lyder: “han (Gud) har inte anseende till personen”. Och den latinska bibelöversättningen använder uttrycket: "Han håller inte upp ansiktet".

Varför nu alla dessa ord om bok och ansikten? Mina funderingar går till det nutida fenomenet Facebook (översatt ibland till Ansiktsbok, i alla fall av mig), där många som tidigare nämnts är inne och “facebookar” dagligen. Man får aviseringar i sin dator eller mobil när någon man önskar kontakt med lagt ut en uppdatering, man lägger ut bilder  och små hälsningar om vad som sker i livet. En del är storslaget, annat småskaligt och trivialt. Detta sagt utan några som helst värderingar. Många kan följa sina vänners, kompisars eller släktingars liv och leverne, upplevelser och miljöer. Många upplever det som väldigt positivt. Andra har börjat känna att det hela överlevt sig själv. Många är väldigt öppna med allting i sina liv. Ett eget val förstås.

Det jag funderat på är varför Facebook fått ett sådant enormt genomslag? Vad var det Mark Suckenberg upptäckte och som blev orsak till hans programmeringsarbete för att skapa denna sociala mötesplats? Vad är det som får oss att vilja “visa upp vårt ansikte” för många miljoner andra där ute i den digitala världen? Är det  inte djupast sett ett nedlagt behov hos oss att säga: “Se mig!” ? Eller: “ser du mig?”. I min lilla skrivarhörna i världen går tankarna åt det hållet. Visst vill vi att andra ska se oss, höra oss, lägga märke till oss, uppmärksamma oss, räkna med oss? Och det är inget konstigt med det. Jag tror att det är helt naturligt och nedlagt i oss “from the very beginning”.

Konsekvensen av detta resonemang blir då - för mig - om Ansiktsbok kan tillfredsställa detta i oss nedlagda behov, eller om det finns andra aspekter som vi inte tänker på till fullo? Vi känner till hur det blir med barn som inte är sedda, och även vuxna som inte är sedda - reaktionerna kommer förr eller senare och på olika sätt. Ansiktsbok är förstås till stor glädje för dem och kanske kan kompensera någon brist.  Nu kanske någon tycker att jag psykologiserar lite väl mycket, och det må så vara. Det står var och en fritt att tänka hur och som man vill. Fritt även för mig.

Och friheten innebär även att tankarna och funderingarna om Facebook, Ansiktsbok, går vidare.