Have a ..... (namnet på läsken) and have a smile
En annan slogan från samma tillverkare löd: It´s the real thing.
The real thing - den verkliga saken. Eller hellre: Det verkliga.
Verklighet. Verklighetstroget. Att leva i verkligheten. Verklighetsnära. Verklighetsförankrat. En yttre verklighet. En inre verklighet. En andlig verklighet. En synlig verklighet. En osynlig verklighet. En kännbar verklighet. På riktigt (som barnen säger, och vi vuxna tänker).
Karl Marx skrev på sin tid att “religion är opium för folket” och med de orden sätter han fingret på något som är väldigt tragiskt om det är sant. Jag tror att opium används för att fly från verkligheten, försätta sig ett rus eller en dimma av sköna känslor som lyfter en människa från de problem hon lever i eller med. Man förflyttar sig till en annan mental belägenhet och slipper oroas över de moment och förhållanden som finns runt omkring. Man flyter liksom ovanpå eller utanför alltsammans. Detta är nu ingen hyllningssång till opium och andra medel som har liknande verkan. Nej, det jag skriver om är verklighetsflykt. Att inte orka med sin verklighet, utan ta till olika medel eller metoder för att kunna fly bort från den. Inte ta itu med den.
Om religion är ett opium för folk(et) kan jag inte vetenskapligt uttala mig om, jag kan bara ge min syn på saken utifrån vad livet visat för mig. Jag tror att religion kan vara och verka som opium för folk, när det används för verklighetsflykt - javisst. Men det som Marx inte skriver något om (vad jag vet) är att en tro som inte är religion utan är en relation med någon som benämns och vördas för att vara universums Skapare; om en sådan tro finns hos en människa, då är det tvärtom så att man får en djup motivation och kraft att ta itu med sin verklighet. Att inte sticka huvudet i sanden, att inte fly, att inte förneka krångel och problem, utan istället resa sig i sin fulla längd som människa och se saker och ting i vitögat och gå mot det och få kraft att göra någonting åt det. Det är min upplevelse, inte av religion, men av en relation till Gud, till Jesus, till hela den osynliga verklighet som den människa kan upptäcka som stannar upp och vågar fråga om Han finns. Han som gick längre än någon annan för att visa oss sin kärlek, sitt intresse, han är också intresserad av vår verklighet. Han är verkligheten själv.
Tranströmers ord:
Våra ögon står vidöppna under bandaget
är oerhört starka. Tranströmer menar (tror jag) att vi har förmågan att se, om vi bara vågar ta bort det som hindrar oss från att se. Fördomar, fruktan, gamla sura upplevelser, okunskap, stolthet, rädsla för vad andra ska tycka och tänka. Bandaget har många namn. Men våra ögon kan få se. Förutsättningarna finns. Hos alla och envar.
Verklighet - ett verkligt och hett ord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar