Påsken enligt hednisk och vidskeplig folktro

Fick detta från en god vän.... Tack Pia!
Om Påsken enligt gammal hednisk och vidskeplig folktro.

Veckan innan påsk kallades Stilla veckan
Allt arbete måste vara klart innan påskveckan, annars kunde hemska saker inträffa som att djuren skadades eller att skadedjur lockades till gården. Man fick inte syssla med saker som gick runt, som kvarnhjul eller spinnrock.Veden måste också vara färdighuggen innan veckan inleddes, annars kunde det gå illa.

Svarta måndag
Skorstenarna skulle sotas.

Vita tisdag
Sista dagen att ha med sig lyse ut i ladugården och första dagen på året då kvällsmaten skulle ätas vid dagsljus. Sista dagen man fick äta vitt mjöl och ägg före påskhögtiden.

Dymmelonsdag
Det var då påskfriden inleddes. Kyrkklockorna fick inte låta och därför byttes kläpparna ut mot träkläppar (dymlar). Först på påskdagen fick kyrkklockorna lov att höras igen. Överhuvudtaget skulle man nu hålla sig tyst och lugn, inget arbete fick utföras och högljutt prat var förbjudet.

På kvällen höll man sig inne, släckte elden i eldstaden och stängde spjället för att hindra häxorna från att komma in. Man gömde också allt som häxorna kunde tänkas vilja ta med sig till Blåkulla, som kaffepannor, katter, kvastar och annat. Man skyddade sina djur genom att rita kors på ladugårdsdörrarna

Skärtorsdag
Enligt folktron den dag då häxorna begav sig till Blåkulla för att festa med djävulen. Där hände det alla möjliga konstiga saker. Festen var ofta bakvänd, häxorna gick bakvända dit och de hälsade på djävulen genom att kyssa honom i rumpan. Maten kom på tallrikar som var upp och ner. Den såg god ut, men den hade bara trollats så. Egentligen var det paddor, ormar och smutsigt vatten man åt och drack, berättades det.

Långfredag
På långfredagen piskade man varandra med björkris. Det gällde då att stiga upp så tidigt som möjligt på långfredagens morgon för att slippa undan. Man tog sedan ett björkris och smög sig in till dem som fortfarande låg och sov, drog av dem täcket och daskade till dem ordentligt med riset. Det var tillåtet för vem som helst att piska vem man ville. Tjänstefolket kunde alltså risa husbonden och barnen kunde ge sig på sina föräldrar.

Påskafton
Påskafton var den stora festdagen  då man hade stora bjudningar eller gillen och höll sig vaken hela natten för att vakta när häxorna kom tillbaka från Blåkulla. Man tände eldar utomhus och avfyrade vapen upp i luften för att skrämma häxorna

Påskdagen
Man fick inte gå ut för tidigt eller tända i spisen för tidigt på morgonen, för då kunde man möta en påskkärring ute. Om det rök från en stuga tidigt på påskdagens morgon sades det att där hade precis en påskkärring kommit hem från Blåkulla och satt nu vid spisen för att värma sig. Detta gjorde att det tog lång tid innan någon vågade tända i spisen. Påskdagen var en stor glädjedag och festandet fortsatte.

Annandag påsk
Ungdomarnas dag, då de ställde till med fest och dansade och roade sig.

Förr firade man även tredje- och fjärdedag påsk.
Och jag vet att det även finns andra orsaker till att fira påsk! Om det skriver jag här imorgon.

GLAD PÅSK önskar jag Dig!