Heta ord (19). Vidsynthet

Jag stod i kön på ortens snabbköp och skulle snabbt fixa några saker inför stundande lunch med barnen. Jag plockade ner några varor i min kundkorg och ställde mig efter 3 andra personer i kön. I varukorgen fanns mjölk, snabbmakaroner, salt och några paket nudlar. Nudlarna särskilt beställda av min dotter. Du vet sådana där tunna, lite krokiga och spagettiliknande strån som är färdigkryddade och som bara läggs i kokande vatten 3 minuter och sen är de färdiga att ätas. Enda variationen är vilken smak på kryddningen man väljer. De är goda, och helt okej som mellanmål och ett snabbt alternativ istället för snabbmat à la McDonalds eller liknande. Emellertid, jag väntade i kön på min tur att få lägga varorna på bandet och betala till Handlar-Olle och märkte att kön bakom mig växte mer och mer. Jag vände mig om och hejade på den som stod bakom mig i kön, en kille i min egen ålder. Han kommenterade min varukorg och pekade på nudelpaketen och undrade: “vad är det där?” Jag tittade upp på honom och svarade: “det är nudlar.” “Vad är det” frågade han. Och jag förklarade för honom vad det var och att de förmodligen från början kom från Asien och hade olika sorters kryddning, allt efter smak och tycke. “Har du aldrig ätit sådana?” frågade jag honom. “Nej” svarade han, “jag äter bara svenskt”.

Där och då - mitt i kön i det lilla snabbköpet - upplevde jag motsatsen till Vidsynthet. Jag kan erkänna att jag kände mig lite smått illamående - det var min spontana och kraftfulla reaktion på hans små korta ord. Jag såg och hörde inskränkthet, skygglappsmentalitet, rasism, intolerans, förakt, avsaknad av generositet och vidsynthet. Jag blev bara tyst när han svarat så, men jag tänkte desto mer. Jag var nära att fråga honom om han aldrig ätit pizza, korv Stroganoff eller mat på McDonalds, men jag kände “vad spelar det för roll, han har bestämt sig för att ha sitt cyklop på sig, de helskyddande skygglapparna så att han inte ser åt höger eller vänster, det är nog rätt så kört…”. Jag lät det bero, betalade mina varor, sa hejdå, och gick hem och lunchade med kidsen. Men jag var tagen av händelsen, den lilla episoden, i det lilla snabbköpet, efter det lilla samtalet. Ett samtal som gav motsatsen till vidsynthet ett ansikte. Som gav inskränktheten ord och ansikte. Jag måste erkänna att en liten bön föddes inom mig, med två olika delar: “låt mig inte vara inskränkt” och “låt mig inte tänka nedlåtande om den som är det”.

Att vara vidsynt. Att se vidare. Att se bredare. Att se åt sidorna. Att se bakåt. Att se framåt. Att se nedåt. Att se uppåt. Så väsentligt. Så avgörande. Att se hela spektrat - är det inte viktigt? Jag jämför med färgerna svart och vitt. Svart är avsaknad av ljus. Avsaknad av alla färger. Vitt är ljuset. Och ljuset är vitt. Vitt är summan av alla regnbågens färger. Det är vad jag kallar vidsynthet. Att samla ihop alla färger och nyanser och i ett skarpt fokus skapas ljuset, det vita, det som fördriver mörkret. Tänk att få vara en sådan människa.