Förändringens vindar

Ramdalaslätten 2019

Nu händer det mycket för egen del, och i min omgivning. Jag avslutar ett frivilligt uppdrag och brottas en del med “är det rätt?”, “kan jag avbryta med gott samvete?”, “var går min väg?”, “hur ser vägen ut framåt?”. Och flera i min direkta och indirekta omgivning ska sluta på sitt gamla jobb, och börja ett nytt jobb någon annanstans. En situation uppstår nu och inom kort som berör mig mer eller mindre på ett personligt plan. Det hela känns lite ansträngande, för att uttrycka mig milt. Det omkullkastar en del inom mig och utanför mig. Eller gör det det? “Omkullkastar” kanske är fel ord?

Dessa luckor i mitt arbete, och i min kalender och i mitt fritidsengagemang, kanske är luftfickor, möjlighetshål eller tomrum som kommer fyllas med något gott? Kan jag byta perspektiv och se det som om detta är kalhyggen som skapas runt om mig i min omgivning som skapar möjligheter för solljuset, för småkrypen och jorden att komma åt, och växa till?

Kan jag tänka så? Är det realistiskt? Djupt inom mig tror jag det, och högre upp inom mig vill jag tro det.

“När förändringens vind blåser, bygger en del vindskydd, och andra bygger segelbåtar eller vindkraftverk”. So help me to do the latest mentioned.