Bokstaven U

Det vanligaste uttalet av bokstaven U i världens språk är det som också fonetiskt skrivs [u]. I svenskan skrivs detta ljud emellertid med bokstaven o, som i till exempel bo. De svenska u-ljuden är ovanliga i världen.

Från början var bokstaven "U" bara en variant av bokstaven "V", då "U" bara användes mitt i eller i slutet av ett ord, medan "V" användes i början av ord. Först på 1300-talet började man se dem som två olika bokstäver, varav den ena var en vokal och den andra en konsonant. Liksom bokstäverna "V", "W" och "Y" härstammar "U" från den grekiska bokstaven "ypsilon", som i sin tur härstammar från den feniciska bokstaven "waw", som ursprungligen föreställde en krok eller en klubba.

Versalt U

• Länsbokstav för Västmanlands län.
• Kemiskt tecken för grundämnet uran. Se även periodiska systemet.
• Förkortning för Utbildningsdepartementet.
• Storhets-symbol elektrisk spänning (tyska Unterschied, "differens", "skillnad") i fysikaliska formler (som till exempel Ohms lag). SI-enhet är volt (V).
• Burmesisk hederstitel (jfr U Thant och U Nu).
• Beteckning för höjdenhet som används i elektronikrack.
• Beteckning för värmegenomgångskoefficient för en byggnadsdel. Enhet W/m²·°C.
• U-sväng likt bokstavens form.
• Inom sport prefix för efterföljande siffra vilken anger högsta ålder, ex U16, U17, U19 anger under 16, 17 och 19.

Gement u

• Masstal för elementarpartiklar. Se atommassenhet.

(Källa: Wikipedia)