Eolsharpa, eller vindharpa, är ett stränginstrument där vinden sätter strängarna i rörelse.
Den består av en rektangulär resonanslåda av trä över vilken vanligen sexton likstämda strängar av olika tjocklek är spända. När instrumentet ställs i ett öppet fönster låter strängarna genom vindens inverkan höra både sin grundton och sina alikvoter* i brutna ackord av en ofta förtrollande klang.
Ibland spändes metalltrådar mellan tornen på ett slott, och på det sättet uppkom ljuv musik (man ansåg att den var ljuv). När det var lugnt hördes ingen musik, men när stormen rasade framkallades underbara toner och melodier på harpan. Denna använde stormen och förvandlade dess raseri till underbar harmoni.
(källa: Wikipedia, och författaren Stanley Jones).
(källa: Wikipedia, och författaren Stanley Jones).
Eol är äldre svensk namnform för vindguden Aiolos i grekisk mytologi.
(* SAOB: Man hörer, tillika med hvarje tydligt och rent klingande grundton, äfven en viss följd af högre toner, hvilka .. kallas .. (stamtonens) aliqvoter)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar