VÄND PÅ STEKEN

Uttryckets historia:

Vänd på steken: Att passera en viktig milstolpe eller händelse som hade en hög grad av inflytande. Historia: Uttrycket tros ha myntats av sjömän efter att de rundat Godahoppsudden eller Kap Horn och sedan fortsatt sin resa.

Tydligen, när dessa uråldriga spelare ville öka sina insatser och anta en riktigt stor utmaning, erbjöd de sig (för ett pris, naturligtvis) att vända bordet och ta över motståndarens position. Således kom fraserna "vänd på steken" och möjligen till och med "vändpunkten" in i vårt språk. (källa: Wikipedia)

Jag vill idag vända på steken och se på allting som icke oviktigt. Allt har sitt värde. En författare fick höra från en annan författare - och han tog det som en komplimang - “jaha, det är du som skriver så bra om ingenting!” 

Ett av Carl von Linnés motton var:  omnia etiam tritissima (förundras över allt, även det mest vardagliga).  Han såg det stora i det lilla. Ibland i det oerhört småskaliga.

Att nu mentalt vända på steken och göra en Linné: det är ett roligt och hisnande uppdrag, ett viktigt steg i rätt riktning. Att börja se de små och till synes obetydliga sakerna som betydelsefulla - det är som att tillerkänna Livet sin ursprungliga plats, sitt värde, sin valör. 

Vad är ingenting? Vem sätter det epitetet på någonting? A complete unknown sjöng Dylan. Vem är det? Jag tror att den som väljer vägen som leder bort från det som i mångas ögon är Ingenting, kommer inte till Någonting heller. Att vända på steken kan innebära att varje steg, varje dag, varje möte, varje ord, varje insikt (om högt eller lågt - vad nu det betyder…) kan vara viktig. Och det har egentligen ingenting med något sorts neurotiskt tillstånd att göra, där varje fluga och varje liten sten i skon, skulle vara av avgörande betydelse. Inte så. 

Däremot kan detta resonemang leda till en stor tacksamhet, en djupt meningsfull insikt, där varje del av livet får sin rätta plats, sitt rätta värde, sin dignitet. För vem av oss kan avgöra vad som är viktigt i det långa loppet? Det handlar i mångt och mycket om att upptäcka Det vanliga. En vila i det vanliga.

Ett ord kan förändra allt. Ett möte kan betyda allt. En blick kan ändra riktningen. En tystnad kan hela. Ett skratt kan lyfta. En utsträckt hand kan läka. En sång lyder: “Gud låt mitt leende få berätta vem du är”.