Diskurs

En diskurs är ett samlingsnamn för de infallsvinklar, sätt att resonera, frågeställningar osv. som tillämpas inom ett visst område.

Sofia Ask (lärare vid Linnéuniversitetet) definierar diskurs som:
”infallsvinklar, sätt att resonera, frågeställningar osv. som tillämpas inom ett visst område”.

Eliasson (i boken Språksociologi, sid. 252-253)  skriver om diskurs:
”Vi tänker oss att det skett en översvämning. En flod stiger och sprider sitt smutsiga vatten över ett stort område. Några människor drunknar. Detta är en verklig händelse. Efter en tid börjar man fundera över händelsen ur andra, mindre personligt känslomässiga perspektiv. Någon funderar och diskuterar det inträffade utifrån meteorologiska aspekter – det regnade ovanligt mycket den perioden – andra resonerar utifrån naturkatastrofperspektivet: detta måste bero på naturförstörelsen och växthuseffekten. Ytterligare några andra anlägger ett religiöst perspektiv och antyder att den här händelsen måste bero på att vi blivit bestraffade av gudarna för vårt dåliga leverne. Då har den här händelsen drabbats av ’diskurs’, dvs. man ser på denna händelse eller fenomenet ’översvämningen av floden’ utifrån flera olika perspektiv och tolkar fenomenet vidare och öppnare än ur det rent personliga perspektivet.”

Han fortsätter med att citera Jörgensen & Phillips (2000): ”Ordet diskurs står för ett bestämt sätt att tala och skriva om och förstå ett visst utsnitt av världen”

Varför citerar jag dessa personer utsagor om ordet Diskurs? Jag menar att det förhållningssätt som deras definitioner lyfter fram är viktiga och värda att resonera lite omkring.  Det finns många områden och fenomen här i livet som skulle behöva drabbas av diskurs. Krig, skilsmässor, barndom, ungdom, ålderdom, livsåskådning, ilska, skuld, och mycket, mycket annat. Detta ämne kommer jag att återkomma till allteftersom jag drabbas av diskurs; nya, vidare perspektiv.