Julens alla karaktärer och arketyper

Alla tider har sina olika personligheter som är mer eller mindre framträdande. Även så julen. Varje jul träder de fram igen, kommer fram ur gömmorna och arkiven och framstår som livs levande. ”Same procedure as last year”. Ja, det finns väl ett undantag: Sveriges television byter julaftonspresentatör varje år nuförtiden. En del tycker det är bra, andra mindre bra. Nåväl, min fantasi satte fart och för mig spelades julens personlighetsgalleri upp inför min inre blick och plötsligt insåg jag att julens olika karaktärer finns i min omgivning och de dyker upp i form av dessa personer på julen:

Tomten i sin verkstad – den generöse (om han får bestämma själv, vill säga). Han är traditionsbunden, men ändå förvånansvärt rörlig på bekostnad av andra (tomtenissar och renar).

Gustav Svensson – ärkekonservatorn. Allting ska vara likadant, doppspadet ska stå på bordet, även om det inte används av någon, Efraim (gipsfiguren) SKA stå i hallen och se fånig ut, det liksom hör till hela julupplevelsen. Inget får ändras, det skulle innebära en mindre/större katastrof…

Benjamin Syrsa – all these memorable moments. Lever i det förflutna, men har ändå en nutida förankring och vill samla alla kring ljuset, stjärnan och sången.

Pluto – han som alltid ställer till det för sig och får skulden för allting.

Kalle Anka – han som verkligen ställer till allting för sig och för alla andra, trött, purken, misslyckad – och allt på en enda gång. En katastrof i ständig rörelse, kan man säga om honom.

Musse Pigg – fixaren som ställer allting till rätta efter Plutos eller Kalle Ankas framfart.

Askungen – representerar den STORA depparedagen. Alla andra har det bra, utom jag. Här sitter jag i mitt elände, min ensamhet, i mitt livs stora fängelsetorn, och tittar ut genom fönstret på hur underbart alla andra har det. I slutändan finns ändå hopp om den stora balen och den urtjusiga balklänningen, bara man inte hade varit så förbankat rädd för möss, så hade allting ordnat sig.

Robin Hood – lever i sitt eget rättvisetänkande. Stjäl från de rika, ger åt de fattiga. Har en egen inre kompass och drivkraft och en massa original runt omkring sig som har tagit till sig hans rättspatos. Skön typ med 4 fingrar på varje hand, men inte tummen mitt i handen. Lever lite sitt eget liv på sitt eget sätt. Undrar hur det gick för honom och Marion?

Tony – the chef. Restaurangägaren med stor integritet och som kör med sin anställde. "Sacramento idioto, jag ska giva dig på moppo…". Älskar hundar och frikadeller, i övrigt ”professionell matlagare”. Jag har dock en känsla av att när det inte passar, då är han inte så lätt att tas med.

Kalle Moreus – årets julvärd i SVT. Rundglad, musikaliskt geni, har gett – tillsammans med Gunde Svan – dalmasen ett ansikte som vi kommer att minnas. Härlig kille, som de flesta nog skulle vilja ha med på julfesten.

Karl-Bertil Jonsson – en Tage-variant på Robin Hood. Genialisk i all sin tecknade enkelhet. Tidlös i sitt budskap. Idealisten ibland oss. Tar ställning till mångas förtret, och tar dessutom konsekvenserna av sitt ställningstagande.

Dvärgen Arger – blir tvär och sur för ingenting. Blir arg för allting. Inget mellanläge liksom.

Dvärgen Blyger – rodnar, blygs för allting. Skäms hela tiden. Inget mellanläge där heller.

Dvärgen Kloker – klok, eftertänksam, förnumstig och vettig. Vet vad han pratar om och vill gärna spela gitarr (på en sträng).  Jag tror också att han gillar att äta.

Tjuren Ferdinand - går sin egen väg, även om han blir drabbad av ett argsint bi emellanåt. Har sin egen passion. Och har sin egen korkek, under vilken han stortrivs med tillvaron. Lugn och fin.

---------------------------------------

Har du träffat på dem i jul? Jag har träffat de flesta av dem i min omgivning (kanske är jag själv någon av dem…). Fråga andra om det.