ditt skratt, dina tårar, dina ord.
Stjärnorna blinkar leende och
månen lyser upp vägen där jag går.
Fåglarna sitter stilla, hopkurade på grenar och stolpar
och liksom avvaktar, väntar på kylan som rullar in,
stormen och snöyran som närmar sig.
Luften är hög och kall,
man kryper ihop en smula och
stannar till
det knakar i grenar och hus
allt värjer sig mot ovädret och vintern.
Men kvällens ljus påminner om dig, bara dig.
Den bilden värmer, den bilden lyser, den bilden bär. Ikväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar