På måndagen efter Gudruns framfart satt jag i godan ro i min morgonbuss och närmade mig ladan. Och lika förstrött som vanligt blickade jag åt höger för att - trodde jag - inte tänka närmare på hur ladan såg ut. Men döm om min förvåning när bussen är mitt för ladan, så ser jag: hela det stora plåttaket (säkert minst 20 x 40 meter stort) hade blåst bort från ladan och låg på åkern intill. Hela taket! Det såg lite skrämmande ut. Jag tänkte på vilken enorm kraft det måste ha varit som kom in under taket i det lilla utrymme som finns mellan takets läkt och asfaltspapp till där själva plåtskivan börjar! Det är fråga om några ynka centimetrar. In i detta utrymme har så Gudrun behagat ta sig in vid ett och samma tillfälle och i ett väldigt ryck, slitit av alla spikar eller skruvar som hållit taket på plats i flera år, lyft alltsammans och burit iväg det ut på åkern.
Alla i bussen tryckte näsorna mot rutan och ingen trodde att det vi såg var sant. Hur var det möjligt? Det såg och var helt absurt. Lyckligtvis har jag inte hört att någon människa eller något djur kom till skada, men ändå. Och runt omkring denna stora lada finns det gott om hus som har taktegel eller plåttak, men dessa tak låg på rätt plats. De hade vindskivor!
Det var då jag verkligen fattade - genom denna plåtillustration från verkligheten - hur viktiga vindskivor är och vad de är bra för och vad de förhindrar.
Jag tänkte vidare på saken och händelsen fick nytt liv i mina tankar nu när den senaste stormen, sötnosen Simone, visade upp sitt rätta ansikte. Det är viktigt med vindskivor. Och det är det i våra egna liv också. Viktigt att ha vindskivor. Alltså sådant i livet som håller stånd och skyddar mot de kraftiga vindbyar och oväder som kan drabba oss människor.
Vad dessa vindskivor har för namn är svårt för mig att säga till någon annan, det är en ytterligt personlig fråga. För mig är det vänner, läsning av goda böcker som ger verktyg i tanken att möta olika upplevelser, det kan vara att skriva om saken, det kan vara att prata med den Osynlige, ibland att gräla på honom eller i alla fall att säga till Honom att jag inte fattar varför detta sker. Att få ha trygga punkter i tillvaron, sånt som är fast och beständigt och inte ändrar sig lika fort som Eurosports TV-tablå - det är tillvarons vindskivor för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar