torsdag 20 februari 2014

Strulet

En lugn stund
Strulet med bussen var först ett irritationsmoment. Det innebar att jag inte kom till jobbet den tid jag brukar komma. Efter en stund upptäckte jag att det där lilla strulet betydde att jag fick en stund i lugn och ro. Jag känner egentligen stort behov av det. Vet inte riktigt varför det är så nu, men jag kan bara konstatera att så är fallet.

Ibland måste det strula till sig för att jag ska bli tvungen att sitta still. Oplanerat. Spontant. Tvunget.

Bilstrålkastare efter bilstrålkastare kommer mot mig på vägen.
Människor på väg till eller från dagens eller nattens arbetsuppgifter.
Varje människa ett eget universum, med egen utveckling, egna frågor, egna funderingar och möjligheter.

Vitheten är slående denna frostmorgon
Smutsen på vägen är påtaglig
Gryningen kommer tidigare  igen
tidigare än igår.
Dimmorna dansar och virvlar
vinden har lagt sig för att sova
De vita strecken längs vägen leder framåt mot målet.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar