De två orden kom i mitt sinne när jag stod och handskades med en sönderslagen lingonsyltsburk, vilken två dagar tidigare varit en hel lingonsyltsburk, innan den av kondens- och halhetsskäl gled mig ur näven. Klockan 6.15 en arbetsdag, en torsdag, och gröttallriken stod på svalning och väntade på just den lingonsylt som plötsligt befann sig på golvet med glassplitter och golvdamm i sig. En inledning på dagen som jag inte önskade mig. Men så var det i alla fall. Faktum.
Hur de två orden i rubriken ovan plötsligt kom upp inom mig under den tvagande och sköljande verksamheten, vet jag inte. Det bara hände. Det också. Vi kan i olika sammanhang tala om övergripande och genomgripande. Ordet eller orden som kommer efter dessa två begrepp kan variera. Övergripande kan t.ex. åtföljas av: vision, policy, grepp, perspektiv, beslut, idéer, besked, tänkesätt, tankar, mål m.fl. Genomgripande kan t.ex. åtföljas av: upplevelse, skeende, händelse, erfarenhet, äkthet, beslut, tänkesätt m.fl.
För mig kommer orden fram utifrån en brottning jag haft det senaste halvåret och har delvis med mitt jobb att göra. Jag ser de två orden som två linjer som i en mening är parallella, och i en annan mening går ifrån varandra. I den bästa av världar löper de båda begreppen sida vid sida och kan då anses som parallella och i många avseenden likställda, för att de kompletterar varandra. I en sämre värld går de två begreppen ifrån varandra och kan i sin yttersta konsekvens innebära en motsägelse, en motsättning.
Ett ledarskap måste se till båda begreppen och betrakta båda begreppen som likvärdiga och minst lika viktiga. Annars blir det fel. Det blir slagsida. Det blir ett glapp mellan en tänkt verklighet och den faktiska verkligheten. Man kan ha hur många övergripande teser som helst, hur många övergripande visioner och tankar som helst, hur många verbalt korrekta policydokument som helst, men om dessa inte inneburit, innebär eller kommer att innebära genomgripande förändringar hos dem som ska utföra de övergripande teserna, teorierna, idéerna och visionerna, då blir det inget som kan betraktas som genomfört, som faktiskt blir en verklighet, som skapar någon egentlig förändring. Det blir bara en skrivbordsprodukt. Det som är A och O i resonemang om övergripande arbete och genomgripande förändringar, är att det faktiskt - In Real Life - skapar något nytt. Det kan vara allt ifrån ett förändrat liv, en förändrad arbetssituation, ett nytt handlingssätt, ett nytt sätt att tala med och om varandra. Att det faktiskt sker någon genomgripande i enskilda människor, annars är allt fortfarande sig likt. Ingenting har hänt. Huset är liksom bara tillbyggt eller ombyggt till viss del och det har applicerats en ny färgnyans på ytan, men inuti huset kan missämjan och de hårda orden vara desamma.
Om det övergripande är det osynliga i sammanhanget, är det genomgripande det som är synbart, kännbart, märkbart och mätbart i interaktionen mellan människor, och jag skulle vilja tillägga: mellan människa och Gud.
Övergripande och genomgripande. Och jag bara undrar i mitt (just nu) stilla sinne: vad ägnar vi oss åt: en massa övergripande eller några genomgripande aktiviteter?
Läs fortsättning på dessa tankar imorgon...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar