Att begrunda evigheten mitt i det brusande livet. Återigen kommer de orden till mig. Det brusar och susar och brakar och bråkar omkring mig. Jag stannar upp mitt i detta brus. Mediabrus. Jobbsnacksbrus. Väderleksbrus. Tyckandebrus. Massor med brus. Mitt i detta vill jag begrunda evigheten. Det tidlösa, det eviga, det bestående, det icke-tyckande, det icke-brusande, det icke-reflekterande.
I stormens öga. Vara stilla. Vara varsam med stillheten. Vara stilla i varsamheten. Vila i försynen. Stänga av bruset. Störningsljuden. Bara vara i ro. Återigen återföras, återinföras i ron. Tack för denna möjlighet.
 |
| Skönt att få vila lite innan trappan äntras... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar