Kartläggning

Ur David Baldaccis bok Minuten före midnatt. En datanörd uttalar sig om sociala medier och hur dessa kartlägger oss. Tänkvärt och skrämmande:
----------

”Din fru sa att du varken använder telefon eller mejl.”
”Och jag har varken Amazon Alexa eller Google Assistent eller några andra spioner i mitt hus. Jag använder inga kreditkort. Och jag surfar aldrig på nätet. Löjligt. De flesta människor är så lättlurade. De avstår från sitt privatliv för bekvämlighetens skull.”

”Ja, jag antar det”, sa Pine. ”Fast det verkar fungera.”

”Absolut, det fungerar fenomenalt bra. För den andra sidan. De vet allt. De vet mer om dig än du någonsin har vetat om dig själv. Varför tror du att Facebook och Google är så enormt högt värderade? Det handlar inte om att lägga upp kattbilder för dina vänner eller om att kunna leta upp svaret på vilken fråga som helst. Det handlar inte om att bygga några ’gemenskaper’”, tillade han hånfullt. ”Det handlar inte ens om att sälja annonser, även om det är så många av dem tjänar ihop en del av sina inkomster. Det handlar om att samla in data. Data om oss alla. Det är det största bedrägeri som någonsin genomförts. Men inte ens nu när vi vet att det är bondfångeri är människor beredda att sluta använda de här tjänsterna. De är som drogmissbrukare. Minns du den där tiden för länge sedan när alla alltid rökte cigaretter vad de än gjorde: körde, åt, satt, drack. Vad ser man dem göra nu för tiden? De kollar sina smarta telefoner. Unga, medelålders och gamla. Från vaggan till graven. Hela världen är fast. Varenda millisekund blir Storebror matad med nya terabyte med datauppgifter. Och betalar inte en enda cent för det.”
”Det är en skrämmande tanke”, sa Blum.

”Uppenbarligen inte tillräckligt skrämmande för att övertyga de flesta människor om att inte göra det. ... det är redan för sent. Världen är slav under det här. Det finns ingen återvändo. Det finns alldeles för mycket pengar att tjäna på det och alldeles för mycket inflytande att skaffa sig.”
”Jag har insett att datormikrofoner och datorkameror alltid är igång”, sa Pine. ”De iakttar oss och lyssnar, även när vi inte vet om det.” Hon såg på datorerna på hans skrivbord.
”Det gör de. Du kan prata med en god vän om hundmat ute på verandan. I nästa minut dyker det upp en annons för hundmat i din mobil. Jösses, undrar hur det gick till?”
”Det är som ni precis sa: Storebror lever och mår bra”, konstaterade Blum.
---------