Det handlar om en liten stad i sydost
människor är otrygga,
det bråkas på gatorna
det skjuts och bildas gäng
som står mot varann
ordningsmakten är på ett sätt
handlingskraftig
på ett annat sätt
handlingsförlamad,
oron sprider sig i landet
allt från den lilla staden
till den stora i väster
och den stora i öster
och alla däremellan
gäng som lever och verkar
efter devisen öga för öga
tand för tand
en enkel och gammaltestamentlig
princip,
så förlegad,
men i grunden så i linje med
människans stolthet och princip.
Sanningen är dock denna:
att hämnas för en tand brukar innebära
minst två tänder, ofta fler,
och det orsakar en spiral
av våld
vi har sett det sen 40 år tillbaka i
Mellanöstern,
och nu är det hitkommet.
Fast jag tror att det alltid funnits här
också,
det är bara så enkelt förklarat att nu
får vi höra om det momentant,
så fort det händer;
om det än är i Skövde eller Kabul,
i Jukkasjärvi eller London.
Människan är sig lik.
Ormen byter skinn, men aldrig sinn.
Otryggheten i centrum
är nog inte bara otryggheten i centrum på en liten stad,
utan otryggheten i vårt bröst, i våra tankar om natten,
och i våra möten om dagen.
---------------------------
Min frid ger jag er, inte ger jag er den som världen ger.
Era hjärtan behöver inte vara rädda och förskräckta.
(Jesus)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar