I kristna kyrkor och munkordnar var rakning av huvudet en invigningsritual. Den kala hjässan kallades tonsur. Ritualen innebar att prästen eller munken lade det världsliga livet bakom sig för att träda in i det andliga. Han blev en Guds tjänare och avgav löften om fattigdom, kyskhet och lydnad. Frisyren föreställde Jesu törnekrona.
Seden med rakning blev vanlig bland kyrkans män på 600-talet, men fenomenet hade förekommit långt tillbaka i tiden och är känt från bland andra kelterna, som levde i stora delar av Västeuropa på romarnas tid. Några keltiska män rakade av sig håret och räknades troligen som trollkarlar. Den frisyren påminde dock snarare om en rand eller en trekant i stället för en krona.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar