Mitt sinne öppnas
mot himlen, mot hösten
och jag ler till den nya dagen
som mjukstartar
morgondagen vet jag inget om
det är denna dag
som egentligen betyder något
höstfärgerna och flyttfågelsträcken
diset över det spegelblanka havet
ger rymd och djup
påminner om storheten
har du ron
att stanna på bron?
har du ron att
förbli i tron?
varje steg idag
är det första
varje steg idag
är det sista
vad vi vet, det vet vi
men mycket som vi inte vet,
vet vi ändå, i känslan
innerst inne
det osynliga
är det mest verkliga
är det mest sårbara
är det mest oförstörbara
är det eviga
är det mest naturliga
är det mest nära
det som Är
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar