Olycklig

I nätupplagan av DN läser jag en artikel skriven av psykologen Sophie Arnö, där hon berättar om passkontrollanten vid en resa till Indien, som plötsligt i Arnös papper ser att hon är psykolog, och han utbrister: är du psykolog? Kan du hjälpa mig, jag är så olycklig? 

Utifrån denna upplevelse resonerar hon om lycka och att hitta meningen med livet. Hon konstaterar snabbt att hon inte förmår hjälpa denne passkontrollant, av flera förståeliga skäl, trots att hon är psykolog, men hennes funderingar kring lycka och mening fortsätter. 

Hon skriver bl.a:
Vi föds alla med olika förutsättningar och möjligheter. Men vi delar samma längtan efter tillhörighet och strävan efter att skapa en egen identitet. Det sker i samspel med andra.

Aldrig förr har vi haft så mycket pengar att röra oss med (trots inflation och stigande priser). Samtidigt har digitaliseringen givit oss nya arenor för att visa upp och jämföra oss. Det påverkar hur vi konsumerar och vad vi exponerar. Det kan vara prylar – eller ideal, som hållbarhet eller antikonsumtion.

[...] Techmiljardären berättar om hur det är att tjäna pengar utan att göra något, den ex-kriminella gangsterrap-stjärnan om viljan att ge tillbaka, fembarnspappan om hur köpmissbruket höll på att kosta honom sambon, influencern om att leva på sociala medier, hjärnforskaren om att gå in i väggen, skattechefen om att tjäna 30 000 mer än sin man och idrottsstjärnan om tillvaron när rampljuset slocknat.

Alla har de gjort en resa som fått dem att reflektera över meningen i just deras liv.
------------------------

Till alla oss övriga som också funderar över meningen med livet, vill jag ge dessa tidlösa ord: 

Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar,  för mitt ok är milt och min börda är lätt. (Jesus)

Det är väl vila och frid i själen som är lycka och ger livet djupdimensionen av mening?