Rapsbaggarna

Förra veckan lyssnade jag färdigt på boken Rapsbaggarna, skriven av Karin Brunk Holmqvist (född i Simrishamn, nu boende i Tomelilla). Den handlar om bröderna Albert och Henning som bor ett stenkast från sitt föräldrahem utanför Onslunda i Tomelilla kommun. Ett intetsägande ställe, två intetsägande bröder - nästan bokstavligen - med livslång historia tillsammans. En intetsägande rapsåker och intetsägande snusprillor som spottats ut i den cirkel på rapsåkern som uppstått när bröderna gått runt runt för att kunna tänka och sörja och följa utvecklingen där borta i deras föräldrahem, ett stenkast bort. Det har sålts igen, och den här gången ska det göras om till behandlingshem för kvinnor med missbrukarproblematik. 

Bröderna är de verkliga rapsbaggarna. 

Och av denna mix av intetsägande detaljer och personer och platser, blir det en välbehagligt smakande soppa. Av ingenting blir det någonting. Som ur ett intet, skapas en berättelse som säger så mycket om livet och livsvillkoren, och godheten och det förnuftiga i att vara rak och lagom öppenhjärtig. Det är absolut ingen thriller, ingen kriminalhistoria, det finns egentligen ingenting i det yttre betraktandet som gör boken läs- eller hörvärd, men bakom det uppenbara finns en djupt mänsklig ton, en skön psykologi och respekt för människans värdighet och känslighet, öppenhet och svaghet och styrka. Och Onslunda är verkligen en anspråkslös plats på jorden, jag har varit där. Vid kyrkan lyckades jag trampa i en hundskit med mina björn borg-skor. Gissa vem som var arg?!

Karin Brunk Holmqvist har lyckats att fånga det svaga, det intetsägande, det undanskuffade, och låtit det blomma ut och visa sitt goda ansikte, och ett vänligt smil. Som träffar rakt in i hjärtat. Jag tänker osökt på bibelordet som säger: det som var svagt utvalde Gud för att låta det starka komma på skam, det som i människors ögon inte var minsta värt - det utvalde han, ja det som ingenting var, det utvalde Gud för att låta det komma på skam som någonting var. 

Och här kommer ovanstående citat i sin helhet, från 1 Kor. 1:26-31 :

Bröder och systrar, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa på världens sätt, inte många var mäktiga, inte många förnäma. 

Nej, det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka, och det som för världen var obetydligt och föraktat och inte fanns till, det utvalde Gud för att tillintetgöra det som fanns till,  för att ingen människa ska berömma sig inför Gud.  

Tack vare honom är ni i Kristus Jesus. För oss har han blivit vishet från Gud, rättfärdighet, helgelse och återlösning,  för att det ska bli som det står skrivet: Den som berömmer sig ska berömma sig av Herren.
---------------------------

Jag kan varmt rekommendera boken. Man mår bra av den. Och jag lockades till många goda skratt.