Grenadjärgatan

Svenska grenadjärer vid Västgöta-Dals
regemente, 1760-tal.

Detta gatunamn (Grenadjärgatan) i Karlskrona fick mig att börja undersöka varifrån ordet/namnet grenadjär härstammar. Jag hittade följande på Wikipedia:

En grenadjär var ursprungligen en soldat som vid strid hade till uppgift att kasta handgranater (fr. grenade). Förbanden sattes först upp inom den franska armén under senare halvan av 1600-talet. Senare försvann handgranaten som vapen, och titeln var uteslutande ett tecken på att ett infanteriförband höll hög kvalitet. Ytterligare utveckling ledde fram till att även skillnaden i träning och utrustning försvann, och i modern tid används titeln grenadjärförband endast för vissa enheter av historiska skäl. Undantag utgör så kallade pansargrenadjärer.

I Sverige förekom grenadjärer redan under Karl XI:s tid. Sådana uttogs under hela 1700-talet till ett antal av först 12, senare 15 och slutligen 18 ur varje kompani och förenades bataljonsvis till en pluton eller för hela regementet till en "division". De skulle vara minst tre alnar långa och av ståtligt utseende. (1 famn = 3 alnar = 6 fot) = 1,7814 meter).

De bar höga, spetsiga grenadjärmössor av styvt läder eller av kläde. Framtill var de försedda med en cisilerad mässingsplåt eller med en front som var broderad. Det förekom även grenadjärmössor klädda med björnskinn som tex Änkedrottningens livregemente i Pommern år 1702.