Dekonstruktionism

Frågan vi alltid borde komma tillbaka till när vi debatterar kyrkans läror är om teologin landar i Gud som kärlek. Om den inte gör det, är det förmodligen inte vad Gud vill.

Victoria Vasquez (är krönikör på dagen.se)* 
tycker att vi borde prata mer om vad som gör en tro hållbar. Själv är hon övertygad om att tron behöver gå igenom cykler av prövning och ifrågasättande, för att sedan kunna landa i en ny sorts tilltro.

– När vi upptäcker att x inte alltid leder till y, att ett helande inte sker trots att jag ber och proklamerar, kan ju världen upplevas som avförtrollad. Det magiska tänkandet försvinner. Men när man har dekonstruerat det kan man se att mirakler kan ske, men att Gud också kan vara med när det inte sker. Då blir Gud plötsligt närvarande igen, men inte på ett statiskt sätt, utan ett mer mystiskt sätt. Det gör att man blir mer ödmjuk inför livet och tron blir inte något jag bär och presterar utan något jag får finna ro i.

Victoria Vasquez råd till den som dekonstruerar sin tro är att inte bara söka sig till människor som dekonstruerat och lämnat tron, utan även till dem som dekonstruerat och funnit en djupare tro.

– Om man inte hittar det i sin egen församlingskontext, sök det i ett annat sammanhang så du inte blir själv med frågorna. Dekonstruktion måste inte leda till att man lämnar tron.

*(källa: https://www.dagen.se/author/victoria-vasquez/ )

-----------------------

Om jag än sitter i mörkret, är dock Herren mitt ljus. 
(Mika 7:8)