lördag 21 maj 2016

Heta ord (2). Ödmjukhet.

En man sa vid ett tillfälle (och jag förmodar att det var lite på skämt): “jag är så ödmjuk så jag är stolt över det”.  En flicka bad till Gud med dessa ord: “gör mig ödmjuk, men låt mig inte få veta om det” (och jag förmodar att det var på fullaste allvar). Det senare låter som den mest ödmjuka inställningen. Ordstävet “Ödmjukhetens blomma växer på högmodets grav” ger ytterligare en dimension åt begreppet ödmjukhet.

“De ödmjuka ger Han nåd” heter det i Boken. Och en av de goda frukterna vilka kan växa till inom oss människor, och som ibland kallas för Andens frukter, är just ödmjukheten. Bildekalen på en viss bil av ett visst märke för ett antal år sen löd: “Det är inte lätt att vara ödmjuk när man vet att man är bäst”. Nej, då är det svårt.

Enligt Wikipedia handlar ödmjukhet om detta:

Ödmjukhet är en personlig egenskap. En ödmjuk person har en balanserad självuppfattning och är medveten om sina begränsningar.

Hela sanningen? Vet ej, men kanske en del av den.

På latin, Ödmjukhet (humilitas)

Jag tror att det finns falsk ödmjukhet och sann ödmjukhet. Den falska varianten smakar som gammal mjölk som är sur, den ser vit ut på ytan, men inuti är det något som är helt fel. Det kan vara en påklistrad ödmjukhet, som medvetet försöker dölja dålig självkänsla eller stolthet - den som tänker: jag menar faktiskt tvärt emot vad jag säger! Falsk ödmjukhet är enligt min erfarenhet ofta kombinerad med avundsjuka eller ett stort behov av bekräftelse. Man säger saker för att någon annan ska bejaka en, uppmuntra en, få andra att göra sitt yttersta för att motsäga mitt förklenande vittnesbörd om mig själv.

Tommy Hellsten skriver (i boken Du är mer än du anar):
Därför handlar all sann tillväxt om att lära sig bli ödmjuk.Ödmjukhet är inte att förringa sig själv utan att känna sig själv. Självinsikt innebär att man är bekant med såväl sina styrkor som sina svagheter. Att lära sig känna igen sina styrkor är således också en form av ödmjukhet.


Sann ödmjukhet har jag också mött. Hos människor som är trygga i sig själva. Som inte ger sken av någon/något de inte är. Som vet vad och vem de är, men också vad de inte är. Inte på något självömkande sätt, eller att de är ute med den omtalade håven, utan på ett ärligt, öppet och livsbejakande sätt. Med en mjukhet som är äkta, utan dold agenda (medveten eller omedveten). Humilitas. Ordet ödmjukhet heter på engelska humility och det kommer av latinets humus (jord). Det  innebär att ödmjukhet har att göra med att vara jordnära, att leva nära sina rötter. Sina innersta delar, sina djupast belägna delar och områden. Att vara tryggt rotad i sig själv, både i det jag är och även räkna in det jag inte är. Sann ödmjukhet.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar