Dagbräckning

Blå himmel med vita molninslag som rör sig stilla över land och hav. Marsluften fylls av fågelkvitter, talgoxarna flyger vilt fram och tillbaka i granhäcken på baksidan och blåmesar och koltrastar söker efter frön kring busken vid fågelhuset. Den senaste tidens kalla nätter - med hot från SMHI om ännu flera kommande vecka - gäckar oss att tro att våren är långt borta, men den finns runt knuten, alldeles nära. Just nu lyser solen upp grannens stora lövhög och katten som ligger uppe på den och lurpassar på några fåglar alldeles nära. Dagen gryr. Dagbräckning.

Agnetha Fältskog var gäst hos Skavlan igår kväll. Hennes väna gestalt, ljusa hår och blyga framtoning var det längesen vi fick se. Hur stora var de inte? Popgruppen ABBA? Vi fattar nog inte hur enormt stora de var runt om i världen. “Och det är klart” sa hon, “att resa så mycket och ge så många konserter runt om i hela världen, visst kan innebära slitningar”. Efter alla guldskivor och megaframgångar, drog hon sig tillbaka likt en skygg hind. Med rådjursögon som tittar ner vid för lång ögonkontakt. Hon tål inte för mycket ljud, för många ljud samtidigt utan drar sig undan. Dock, när tillfällena kommer i hennes väg, vaknar hennes musikalitet och lusten att göra musik och att spela in låtar. Hennes nya skiva kommer snart ut. Det är som att en ny dag gryr i hennes liv. Även om den också tvekar litegrann. Dagbräckning.

Det verkar som om en vi behöver dra oss undan ibland för att hitta tillbaka till oss själva. Ut i kylan en smula för att sen återkomma när det är dags för vår och ny inriktning. Dagbräckning.