Tomorrow

Rubrikens ord drabbade mig igår på jobbet precis innan jag skulle åka hem. Vi fick en tidning från ett IT-företag, vars marknadsförings-tidning heter just Tomorrow. Det är bakgrunden till denna dags tankar hos mig.

Jonatan Swift var präst på Irland. På Wikipedia kan jag läsa om honom:
“född 30 november 1667 i Dublin, Irland, död 19 oktober 1745 i Dublin, var en irländsk-brittisk kyrkoman, författare och satiriker. Han brukar betraktas som en av världslitteraturens största satiriker.” Ha sa mycket och skrev mycket. Hans mest kända bok är den om Gullivers resor. En annan bok var - och vars budskap skulle förändra hela samhället och den brittiska irlandspolitiken enligt Swift - Ett anspråkslöst förslag. Mycket tänkvärda böcker, båda två.

Tillbaka till ämnet: Tomorrow. Jag gillar några mycket starka ord som lär komma från Swifts penna:Mycket få människor lever idag. De flesta förbereder sig för att leva i morgon.

Ofta lever vi som om allt har hänt förut eller ska hända en annan dag. “På måndag ska det eller det ske, på onsdag händer det, eller på fredag - då börjar helgen, på lördag är det fest”. Och det kan även gälla det som är tråkigt; vi har en tendens att ta ut det i förtid. Så händer mig ofta. Jag går och funderar på något i förväg som belastar och tynger mig, men sen när situationen kommer eller själva händelsen ska äga rum, då undrar jag: varför fick detta mig att känna mig så pressad, så stressad, så negativt påverkad? Samma sak händer väldigt ofta när (de positiva) förväntningarna skruvas upp inför något. När sen själva eventet äger rum, då går liksom luften ur litegrann. Det säger jag inte för att ta ur varken mig själv eller någon annann glädjen inför kommande storheter och annalkande fester och högtider. Erfarenheten har lärt mig en del om det. En liten, dock påtaglig påminnelse om detta är det som pågår just nu: Skid-VM i Val Di Fiemme eller EM i friidrott. Hur många gånger har vi inte lyssnat på experternas ord och uppskruvade förväntningar! Och - nästan - lika ofta har deras ord inte slagit in. Idrottare lever under dessa krav hela tiden!

Åter till att leva då eller senare, en annan dag. “Att leva sen”, det låter inget vidare. Just nu ÄR mitt liv. Just nu ÄR ditt liv. Jag minns det som var DÅ (förfluten tid) och jag ser en del saker framför mig som jag tror kommer att ske. Men jag vet inte. Ändå kan detta påverka mig så infernaliskt mycket att mitt liv påverkas av det och drar ner mig och mitt mod. Det låter enbart negativt - och ofta är det så. Men ärligt vill jag tillägga att det kan finnas en positiv förväntan, en glädje i att tänka på saker som ligger framför - vi behöver såna tankar också. Naturligtvis. Du vet allt detta med hopp och tro. Det ligger ju ganska ofta i futurum. Men inte enbart. Det finns t.o.m begrepp som kallas Tomorrowland och Tomorrowworld. Där lever många.

Idag. Det är just nu jag lever. Det är just nu du lever.GRATTIS!  Imorgon vet vi ingenting om.