De sex skidåkarna åker i rasande tempo fram på sitt tävlingsspår i sprinttävlingen i Davos. TV-bilderna är perfekta och solskenet från platsen når ända till min soffplats i ett disigt Blekinge. Levande värmeljus fladdrar stilla innanför det röda glaset på soffbordet och kaffekoppen vittnar om frukoststunden framför TV:n. En röd löpare pryder bordet och adventsstaken i fönstret ihop med de röda kulorna ovanför (med små ledlampor inuti) ger rummet en jullik inramning. Utanför fönstret märker jag att vinden och småregnandet gör sina tappra försök till att göra den här dagen riktigt tråkig och grå. Träden vajar bleka och bladlösa i vinden och det finns inte mycket som påminner om ljusare, varmare eller trivsammare tider. Gråheten är total utanför fönstret.
Det som denna dag ger utblickar är Kerstin Ekman och hennes bok Händelser vid vatten. Hon är en mästare bl.a. när det gäller miljöskildringar och när man läser boken så är man verkligen på plats vid Lobberån och Svartvattnet. Man kan känna doften och värmen den där midsommarhelgen i byn. Man kan känna hur det svider i skinner på Mia när hon springer i högt gräs och får några bett av insekterna som fanns på stråna. Nässlorna borta vid bron är så påtagligt närvarande i hennes framställning och man känner doften av sprit och hembränt hos ungdomarna vid den lilla butiken.Jag beundrar förmågan att skildra miljöer och människor på det sätt som Kerstin Ekman gör. Den iakttagelseförmågan är som ett ögonblicksfoto som finns inom henne och hon finner de rätta orden att förmedlar bilden till oss läsare. Och rubriken på boken: Händelser vid vatten tilltalar och lockar. Den gör mig så nyfiken att börja läsa. Och fortsätta. Just rubriken har drabbat mig ända sen första gången jag hörde om den. Massor med associationer finns inom mig- det finns åtminstone 5 olika bilder som rubriken Händelser vid vatten ger mig och som jag gärna skulle vilja skildra, antingen i skrift eller tal. Det kommer, var så säker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar