Fascinerande med årstiderna. Sommaren, hösten, vintern och våren. Efter en mörk period återkommer fågelsången, plusgraderna, snödropparna och: LJUSET. För varje dag som går, blir det allt ljusare att gå ut på morgonen de få stegen till busshållplatsen dit bussen når kl. 6.46 varje morgon. Idag var det riktigt ljust och det blev utgångsämne för ett kort samtal med en annan resenär. Ljuset förenar oss på något underligt vis. Min båt ligger på båtvagnen på min garageuppfart, och ibland brukar jag snurra ett varv på propellern när jag går förbi den där den ligger, och så viskar jag lite blygt till den och säger: "snart är det dags igen". Det känns fint att tänka på. Det är snart dags igen. Förväntan och glädje. Ljuset och plusgraderna. Härligt.
Dire Straits sångare Mark Knopfler sjunger:
"Why worry, there should be laughter after pain, there should be sunshine after rain, these things have always been the same, so why worry now, why worry now?"
Gör inte det. Det vänder. Jag ser ljuset åter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar