Trashphone

En trashphone fotograferad med en Iphone 6.

Aktivitet på Internet just i detta ögonblick

Gå in på adressen: http://www.internetlivestats.com/

och se vilken oerhörd aktivitet det är på nätet just i detta ögonblick (kl. 7.40)

Just nu pågår detta, hela tiden, dygnet runt, veckan och månaden och året igenom...

Det syns inte för blotta ögat, men finns ändå. Undrar om vi till fullo fattar hur stort detta fenomen är, hur det påverkar våra liv, hur mycket som finns därute, och hur förhåller vi oss till det?

Kör mot krysset

Ståndaktig

Don´t count wrong

Sångsvan

Dina sår

Vårda dina sår, men ägna dem inte för stor uppmärksamhet.

I skyltfönstret

Fotograferat med Iphone 6.

Inställning vid korsvägen

Ett samtal urartade idag. Inget dramatiskt i yttre bemärkelse, men väl i det inre. Jag hörde det och tänkte vidare på orden som sades och tankarna som tänktes och hjärtana som slog.

Han sa att hans kropp känns äldre, tyngre, mer orörlig, mer orkeslös, svagare, han själv mer omotiverad, och känner att han närmar sig de femtio. Det var ödesmättat, det korta samtalet på morgonbussen. Den andre kunde inte bara stillatigande ta emot orden med en instämmande nickning, utan kände helt tvärtom. Att energin tilltagit, att det finns inspirationskällor runt omkring som just upptäckts, att det finns mängder av märkliga och upplyftande möten att uppleva, att kroppen svarar på ett helt annat sätt än tidigare i livet, nu när barnen vuxit upp och intresset kan kanaliseras på andra saker. Att både kontorsjobbet och joggingturerna och mycket annat genomförs med en stor portion energi och livsglädje. Och han nämnde om människor i den direkta och indirekta omgivningen som de båda kände, som högt upp i ålder varit fyllda av livsglädje, energi, mental och själslig vitalitet, och som - för de båda - skulle kunna fungera som inspirationskälla.

Men samtalet tog slut. Världarna möttes inte. Det kändes tydligt i atmosfären. De båda männen sa bara “ha en bra dag” pliktskyldigast till varandra när den ena nått sin slutdestination. Jag kände att innerst inne handlade det om ett vägval.

Teleborgs slott, Växjö

Tänkvärda ord från Henning Mankell

Ta inte livet så allvarligt -  du kommer inte levande ifrån det i alla fall.
(han såg dessa tänkvärda ord på en skylt i en smutsig bilverkstad någonstans i Stockholm)

De goda med dåligt samvete

Ur den fjärde boken i Millennium-sviten Det som inte dödar oss vill jag citera något som jag upplever stämmer med verkligheten.

"Och vet du vad Erich Maria Remarque sa?"
"Att det inte är roligt i skyttegravarna eller något."
"Ha, nej, att det alltid är fel personer som har dåligt samvete. De som verkligen orsakar lidande i världen bryr sig inte. Men de som kämpar för det goda gnags av samvetskval. Du har inget att skämmas för, Gabriella. Du gjorde vad du kunde."

Du goda människa som går omkring med dåligt samvete för att du gör för lite - släpp ditt dåliga samvete och känn dig glad och tacksam för din vilja att göra det goda.

Det är farligt i trafken

Man mås-te se sig för i trafiken.

Välkommen hösten!

I rörelse - på fyra språk

Här är Karin Boyes tänkvärda dikt på svenska, men också översatt till finska, tyska och engelska. Angenäm läsning!

I RÖRELSE
Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.


TIEN PÄLLÄ
Ei ole suuri päivä kylläinen.
Kun janottaa, on päivä päivien.

Perille matka kyllä kerran vie-
mutta työn ja tuskan lunastus on tie.

Yön levähdys on paras määränpää,
kun leipä murtuu, tuli lämmittää.

Siellä missä nukutaan vain yksi yö,
uni laulaa, levollinen sydän lyö.

Sarastaa. Nouse, lähde kulkemaan!
Suuri seikkailu ei pääty milloinkaan.

(Translated to Finnish by Leena Krohn)

IN BEWEGUNG
Die satten Tage, die sind niemals groß,
der Durst nur macht dich von den Fesseln los.

Wohl wird dich viel durch unsre Fahrt gelehrt,
doch ist der Weg an sich der Mühe wert.

Das beste Ziel ist: Rast für eine Nacht,
da Brot und Feuer rasch zurechtgemacht.

Wo du nur einmal schläfst, da ist der Raum,
da ruhig dein Schlaf und voll Gesang dein Traum.

Brich auf, brich auf! Es graut der neue Tag.
Unendlich groß ist, was er bringen mag.
Auf schwedisch

(Ubersetzung ins Deutsche: Hildegard Dietrich)


IN MOTION
The sated day is never first.
The best day is a day of thirst.

Yes, there is goal and meaning in our path -
but it's the way that is the labour's worth.

The best goal is a night-long rest,
fire lit, and bread broken in haste.

In places where one sleeps but once,
sleep is secure, dreams full of songs.

Strike camp, strike camp! The new day shows its light.
Our great adventure has no end in sight.

(Translated into English by David McDuff)

Höstrött

Det öppnar sig

Denna vackra plats finns i Pukaberg, öster om Alnaryd

Fönster ut mot hösten

Ett fönster i Pukaberg

Piff eller puff

Huggormen

På asfalten, räddades undan bilhjulen...

Larv på riktigt

Boat in sunset

Där solen gick ner nyss...

På västfronten intet nytt

Ur Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt (Im Westen nichts neues). Raderna nedan är en litterär höjdpunkt i författarens skrivande. En märkligt kväll vid fronten, med krevader och trumeld runt om, befinner sig två män i en gammal lada med ett litet fönster som de täckt över för att inte avslöjas p.g.a ljuset när lågorna fladdrar i mörkret; lågorna från vedelden som steker färdigt den stulna gåsen. Remarque beskriver männens relation, i just detta ögonblick, på just denna plats, just denna natt, och just mellan dessa två:

"Så sitter vi mittemot varandra, Kat och jag, två soldater i nötta vapenrockar, som steker en gås mitt i natten. Vi säger inte mycket, men vi är fyllda av ömmare hänsyn till varandra än jag antar att ett älskande par kan vara. Vi är två människor, två små gnistor av liv, 

och där ute är det natt och dödens avgrund. Vi sitter vid dess rand, blottställda och gömda, över våra händer rinner det fett, våra hjärtan är nära varandra, och ögonblicket är som rummet: i det fladdrande skenet från en stilla eld rör sig våra känslors dagrar och skuggor fram och tillbaka. Vad vet han om mig – vad vet jag om honom. Förut hade våra tankar inte alls liknat varandra – nu sitter vi framför en gås och känner att vi lever och är varandra så nära att vi inte förmår tala om det."

Läs mer om författaren och hans författarskap: >>Klicka här! 

Hallon i oktober

Enzo - the cat

Västra skärgården